Veckoblogg…nu igen!!

augusti 19th, 2017

Ja egentligen vill jag ju inte att det ska gå så mycket som en vecka mellan inläggen. Vet ju själv hur trist det är att vänta på nästa inlägg på bloggar man följer men….ibland är det bara så extra svårt att ta sig för och sätta sig ner vid datorn.

Hade tänkt att det här inlägget skulle göras bara någon dag efter att jag och Line packade ryggsäcken med te, smörgås och tre tomma ”turkisk yoghurthinkar” och knatade ner till platsen där min katt Nisse har sin grav.
Detta var i måndagskväll…och nu är det redan lördag igen. Suck!!
Nåja…bättre sent än aldrig!

DSCN3879

Och vad var vi på jakt efter tro? Ja inte var det hjortron i alla fall. Det har vi ju gett upp med för i år då flera dagars letande endast resulterade i 1,2 kg.
Nej, nu var det en annan sort av ”skogens guld” som vi var ute efter och som jag redan spanat in på en av våra vanliga promenader. 

DSCN3882

Nämligen…enligt mig i alla fall…det allra godaste av våra vilda bär….Skogshallon….!
Och det fanns (och finns fortfarande överallt verkar det som) hur mycket som helst därnere vid den plats här på jorden som nog är den jag känner som mest ro och frid inombords på.

DSCN3905

Och det här är utsikten vi hade under ”fikapausen”! Inte konstigt att man trivs på en plats som denna. Har sagt det förut och säger det igen…när jag blir miljonär bygger jag oss ett litet hus här….punkt slut   ;)
Sen ”lever vi lyckliga i alla våra dagar”!   :)   ;)  

DSCN3884
Hur som helst så hade vi en helt underbar eftermiddag/kväll där jag och Line, och man ska ju ta vara på ”nuet” och alla små guldstunder här i livet…och det här var verkligen en sådan!

Augustisolen värmde, fåglarna sjöng, flugor surrade och allt var såå stilla. Och Line….

DSCN3886

ja, hon passade på hon också! Att ta vara på ”livets goda”! 

DSCN3887

Hade ingen aning om att det finns hundar som gillar hallon men…

DSCN3888

de var ju tydligen bara sååå goda….

DSCN3891

och som hon mumsade!!

DSCN3898

Bara ett hallon till….mmm….få se vart är dom?….namnam….smask….slurp…nästan godare än Frolic faktiskt!!!

DSCN3881

Kommer inte ihåg hur länge vi höll på, och förresten så var det som om tiden stannade till en stund när vi var därnere. Men tre hinkar hade vi med oss och tre hinkar fick vi fulla. Vilken rikedom att sen ta hem och rensa och lägga i frysen. 

DSCN3906

Och fina var de och inte många maskar såg jag till heller. Tänk att det går att bara gå ut i naturen och hämta hem något så gott och nyttigt. Vilken lyx!!

DSCN3904

Och så en bild på något av det bästa man kan ha på sig när man är bland stickiga hallonsnår och ”kryper”! Mina kära damasker, som man sätter utanpå skor och byxor. Som ett extra skydd som är rejält slitstarkt och tåligt! Rekommenderas varmt till den som gillar att var ute i den ”svenska djungeln”!   :)  

Ja det var i måndags det. Idag är det lördag och en lördag som inleddes med rejäla regnskurar så istället för att göra något utomhus så åkte vi till PMUs secondhand i Leksand och fyndade lite. Alltid lika roligt och spännande att gå där och titta …och alltid hittar man någonting!

DSCN3909

Det absolut finaste fyndet idag var den här Nittsjövasen, karaffen eller vad man ska kalla den? Var Sv som fick syn på den och efter ett par sekunders tvekan ….med tanke på priset …så höll jag ändå med honom om att vi skulle ha den. Det är ju trots allt en Nittsjö och sånt ska man passa på att köpa när chansen finns även om prislappen ligger på över hundra kronor.
Man blir ju lite ”snål” och extra sparsam när man är på secondhand och loppisar och tycker att …nja men det där var väl lite mycket kanske…så fort något kostar närmare hundralappen men insåg snabbt att nu var jag bara sådär typiskt ”dumsnål” och tog beslutet att stoppa ner vasen i kundvagnen…vilket bara kändes bra och helt rätt inombords!

DSCN3911
Sen passade den ju otroligt bra i köket också där på hyllan i sällskap av en annan ”gammal klenod”!  :) Nämligen min kära gamla ”gulnalle” som har hängt med mig hela livet faktiskt! Tyckte han förtjänade en plats på hyllan bredvid. 

DSCN3912

Sen måste jag visa ett sånt där typiskt roligt loppisfynd som man nästan bara gör på secondhand. Två små glasburkar av samma typ som dem jag redan har i köksfönstret fast av en mycket större modell.

DSCN3913

Och de var helt perfekta till att förvara mina linfrön som jag strör på morgongröten i. Loppislycka kallas det  :)

DSCN3914

Och sen den långa trasmattan för 95 kr. Undrar just vad jag skulle ha fått ge för den om den vore ny?  Så fin och knappt sliten alls. 

DSCN3915

Kommer att passa perfekt där den här låååånga mattan just nu ligger. Vill ju gärna ha en lång matta här i vardagsrummet och är alltid bra att ha något att byta ut med, så det är bara att passa på när tillfället dyker upp.

DSCN3908

Ja det var väl allt för den här gången? Och nu är det dags att avsluta dagen med en tallrik fil och lite blåbär som jag fick i utbyte av en tjuga av damen som sitter och tigger utanför hemköp. Usch…låter så fult och nedvärderande att säga tigger…kan väl säga damen som sitter och ber om lite pengar för sin egen överlevnad istället. Och den här gången hade hon plockat bär som hon absolut ville ge i gengäld och då vore det oartigt att inte ta emot tycker jag.

Och förresten så har vi väl lite planer på att ge oss ut och leta blåbär istället imorgon om vädret tillåter. Men det återstår att se! Ojoj…nu tar batteriet i datorn snart slut så….
Ha det gott!

Britta  

Augusti!

augusti 13th, 2017

DSCN3857
Augusti…betyder att nu börjar dessa morgnar och kvällar med ett fotoljus som inte klår någon avancerad fotostudio eller något superutvecklat fotoprogram. Men det gäller att vara med också och hinna fånga det innan det är över. Satt i soffan igår och råkade kasta en blick ut genom fönstret…..ooaaaoooo….kameran….hjälp….ska jag hinna eller?….är det ens någon idé när man ändå aldrig får med det man ser i verkligheten.
 Men jo…man måste åtminstone försöka. Tog lilla kameran och tassade ut på grusgången i strumpor. För är det med någon kamera man ska kunna lyckas så är det just med den lilla som det går att ställa in så många olika slags ”vitbalanser” eller om det nu räknas till det? Nåja…den har i alla fall en hel del finesser om man så säger, som inte min stora canon har.
Men, det ljus som det egentligen var gick ju inte att få med såklart men kan ju bli ganska fint ändå.

DSCN3855

Och det som är så underbart är ju att motivet förändras hela tiden så det är bara att stå kvar någon minut och vänta på nästa …oooaaooo…… :)

RSCN3863

Skogsbrand eller solnedgång över Västgärde?

RSCN3862

Blir så extra glad över livet och att man har chansen att se och uppleva dagar som dessa när man känner hur man njuter med hela kroppen och sinnet av stunder som de här.

Nog hade han en poäng i låten den där Armstrong…”what at wonderful world”!

Idag är det dessvärre lika grått och färglöst som en novembereftermiddag men…regn behövs ju också och med tanke på grusgångsprojektet så är det bra med lite fukt i marken så att jordlagret ”håller ihop” bättre när jag ska lyfta bort det.

Igår kom vi oss äntligen för med att motionera lite på morgonen. Jag och Line på en ca fem km lång springtur och Sv på lite rullskidstekniksträning.
Skönt att vara igång igen efter några veckors uppehåll. Ska försöka hålla i igen nu med träning var tredje dag som jag körde förut. Var perfekt intervall att hålla. Inte för ofta och tidskrävande men heller inte för sällan så att det behöver gå sådär tungt varje gång!
Igår gick det ganska tungt kan jag lova…eller kändes det som i alla fall, men blev ganska förvånad när tidsåtgången inte alls blev så lång som jag trodde för att springa den sträckan.
Skönt när man överraskar sig själv. Dock kände jag ganska tydligt i kroppen att jag lagt på mig något extra kilo igen.
Går ju fort det där när man unnar sig att äta mycket gott. Och det känns direkt när man börjar springa och ”vissa partier” av kroppen liksom inte riktigt ”hänger med”   ;)
Att det jussom sitter lite för mycket utanför musklerna som har en tendens att ”dallra” så att säga…ja …ni förstår nog vad jag menar! Som om man inte får ”hela kroppen” med sig!   :)

Men vet ju också att om jag bara skärper till mig med maten och håller i intervallen på träning var tredje dag så ordnar det snart upp sig och igen.

Och som vanligt efteråt så känner och tänker man…varför har jag inte gjort det här förut…eftersom man mår så otroligt bra i både kropp och själ av att pressa sin kropp lite extra.

Våra kroppar är ju till för det…för att röra på sig och anstränga sig ibland och det känns verkligen när man väl gör det.

DSCN3854
En annan ”nyttig” sak som jag kom mig för med att göra igår var att äntligen föra över en massa bilder till den externa disken. Man bör ju göra det ibland av säkerhetsskäl och nu var det alldeles för längesen. Alla bilder på Line te x hade kunnat gå ”åt skogen” om det hänt något med min dator. Men nu ordnade det sig själv då jag plötsligt upptäckte att den inte gick att stänga som vanligt. Det är något med ena gångjärnet som börjat krångla så det var bara att sätta igång med lite bildräddning.
Får nog lov att börja fundera på en investering i en ny dator snart. Har ju haft den här några år nu och var ju begagnad när vi köpte den så…man kan väl inte begära hur mycket som helst heller.

Nåja…allt löser sig till slut.
Ha en skön Söndag!

Britta

 

En tomte bland pelargoner!

augusti 11th, 2017

DSCN3836

Tänkte att det var dags att visa vad vår lilla hustomte sysslar med såhär i sommartider nu när han fick chansen att slippa bli nerpackad i jullådan och ligga i vintervila i garderoben  :)
Själv tycker jag att han ser ut att trivas alldeles utmärkt med ”sommarlivet” och verkar ha tagit på sig ansvaret över blommorna i lådan ute på bron.
Tomtar finns ju även i form av trädgårdstomtar och faktiskt så har jag sällan haft en pelargon som blommat så fint som just denna, så förmodligen är det tomtens förtjänst!

DSCN3842
Något mer som verkligen fått för sig att blomma just nu är flera av mina orkidéer vilket alltid gör mig lika glad och förundrad, så ikväll passade jag på att gå runt och fota dem. 

DSCN3843

De här vita i köksfönstret trodde min mor var såna där oäkta i tyg eller vad det är men nej…de är faktiskt helt äkta kan jag intyga  :)…och visst önskar jag att jag kunde ta på mig förtjänsten av att de blommar och verkar trivas så bra men…det är nog tyvärr mest tur måste jag säga. Turen att vi har vatten som de gillar och turen att vi har ett gammalt hus som håller ojämn temperatur dvs ganska mycket kallare på nätterna. Sägs att just orkidéer gillar det och ja…här talar då bevisen för sig själva måste jag säga!  :)

DSCN3844

Det roligaste med dem är ju att de finns i så många olika färger och mönster. 

DSCN3845

Både prickiga och randiga och till och med nästan rutiga.

DSCN3846

En tjusigt tvåfärgad också!

DSCN3847

Och en fläckig!

DSCN3850

Blir nästan sugen på att köpa en till nu när de blommar så fint allihop. Brukar passa på när de har extrapris på dem på hemköp men med tanke på hur tåliga och fina de är så kan jag gott kosta på mig en för ordinarie pris någon gång också!  :)

DSCN3852

Även mina innepelargoner förtjänade att få visa upp sig lite tyckte jag. Inte ofta det blommar så mycket i mitt hus! Bara att njuta så länge det varar!

DSCN3840

Ett ganska säkert sätt dock att få lite blom inomhus är ju att plocka in och sätta i vas, och nu när jag placerat två ”nubbeglas” i de små skorna som vi har på hyllan i hallen så är det extra roligt att byta ut blommorna där lite då och då! 

DSCN3830

”Grusgångsrensningsgränsen” kryper sakta men säkert framåt  också och…

DSCN3833

snart har jag tagit mig fram till bortersta gränsen för längsta sidan av planket. Tar någon meter ibland på eftermiddagarna/kvällarna när jag känner att jag orkar efter jobbet. Sen måste jag väderanpassa mig lite också eftersom det nästan krävs att det är lite blött då det går bäst att skilja jordlagret som ligger högst ovanpå från stenmjölet som helst ska vara kvar därunder.
Själva jobbet går till så att jag använder min trädgårdsspade till att liksom ”skava” mig fram några centimeter under ytan, alltså lossa på hela ”jordskorpan” som bildats ovanpå stenmjölet och sen helt enkelt plocka bort jorden och gräset som rotat sig i den, med händerna.
Visst tar det tid men hoppas och tror att det kommer att hålla sig lite längre än den rensning jag gjort förut då jag liksom egentligen bara skrapat på ytan, dvs förmodligen i enbart jordlagret och visserligen fått bort det gröna för tillfället, men såklart lämnat kvar alldeles för mycket av jorden så att de frön som lossnat från ogräset under jobbet lätt kunnat gro igen.
Sen gäller det ju att vara lite bättre på att hålla efter genom att kratta lite då och då och kanske sprida ut lite grovsalt så att nya frön inte får chansen att gro på en gång. 

DSCN3839

Men men..det får ta den tid det tar och egentligen så har jag ju ända fram tills snön kommer på mig att fortsätta. Och det ska väl i alla fall dröja får vi hoppas…såvida inte tomten tröttnar på värmen och ”joxar till” någon typ av vinterochsnöbesvärjelse   :)  …men då är det första och sista gången jag ger någon tomte ”sommardispens” ..det kan jag lova :)

Fast för tillfället verkar han nöjd med att sitta där i kvällssolen och vaka över blommorna. Och skulle längtan efter vinter, snö och jul bli alltför svår för honom så kan han ju klappa lite på renhornet som han har alldeles bredvid sig!

Britta

Nåja!

augusti 7th, 2017

DSCN3821

Några mängder blev det ju knappast…men bilden av det blev väl ändå ganska läcker  :)  

Om man inte kan gissa sig till vad den föreställer så kommer nästa ledtråd här…

DSCN3822

och den här bilden talar väl sitt tydliga språk? Detta var alltså vad vi åstadkom efter att ha ägnat timmar åt att leta hjortron i söndags!

Men än har vi inte gett upp och imorgon när jag slutat jobbet ger vi nog oss ut igen. Om det inte regnar förstås….vilket det började göra idag inte långt efter att jag kommit hem.

Men men….skam den som ger sig! Någon liter till hoppas vi på i alla fall och imorgon är en ny dag med nya chanser och möjligheter….eller hur ?   ;)

Ha de gött!

Britta

 

Från jord till bord!

augusti 5th, 2017

Kändes som en passande rubrik till det här inlägget. Lite slitet uttryck men det var det första som ”poppade upp” i huvudet så det fick det bli!

DSCN3795

Jag och äldste sonen bestämde ju oss tidigt i våras för att vi skulle göra en ”testodling” av egen broccoli och …tadaam…nu är den här…    :)
Och vilken känsla det var att gå ut och skära av det där första stora toppskottet!!

Stod där och bara höll det i handen. Vände,vred och klämde lite på det. 
Kände på tyngden, doftade på det och ja…kände faktiskt både stolthet och fascination över att det faktiskt går att odla sånt själv  :)
Förstår att det här inte är någon ”stor grej” för alla som odlar de flesta av sina grönsaker själva men för mig kändes det bara såå lyxig och stort att ha åstadkommit något så fint, välvuxet och nyttigt.
Kände mig nästan som en stolt nybliven mamma   :)

DSCN3798
Kändes nästan grymt att lägga den på skärbrädan och dela upp den men det måste ju göras. Och vilken smak sen! Kändes verkligen att det är ren och äkta mat som är odlad naturligt och utan besprutning och tillsatser.
Gödslad med helt vanlig ”hästdynga” och nässelvatten har den fått växa i sin egen takt.

Så nu är det bara att hoppas på att inte de där läskiga larverna som det sägs gärna ska angripa broccoli har lyckats ”nosa upp” våra plantor. Har haft dem täckta med fiberduk som hon som vi köpte plantorna av rekommenderade så förhoppningsvis har vi lyckats undgå dem, men man vet ju aldrig när det gäller naturen?
Nåja…bara att njuta så länge det varar! 

DSCN3814

Jag och Line tog en långpromenad i regnvädret idag och hade turen att hitta lite vildhallonbuskar. Och nog kan det vara en stor fördel med att bära runt på dessa hundbajspåsar i alla fickor man har på både jackor och byxor för nu blev en sån en perfekt förvaring av några nävar hallon till förmiddagsgröten.  :)
Rårörda, nyplockade vildhallon…finns det godare att piffa upp gröten med?

Den här helgen hade vi för övrigt tänkt ägna oss åt bärplockning men med tanke på regnet som envist fortsätter att strila ner så har vi inte tagit oss ut än.
Kanske väntar tills imorgon istället och har en mysig ”kojdag” idag.
Sitter faktiskt just nu i soffan under en filt och med datorn i knäet och det är inte ”fy skam” det heller en dag som denna.

Har ju äntligen klarat av den arbetsvecka som jag gått och gruvat mig för så länge och säga vad man vill om tankens kraft och hur viktigt det är att ha en positiv inställning till saker men den har verkligen gått över förväntan bra.
Eller som förväntat bra ska jag väl säga eftersom jag faktiskt lyckats hålla fast vid min föreställning om att jobbet skulle flyta på utan några större obehagliga överraskningar.
Mycket är nog tack vare att Sv varit så snäll och följt med mig på de allmänna toaletter jag hade på morgonen så att jag åtminstone kunde släppa delen av att gå och oroa mig över att någon mindre trevlig person skulle dyka upp.
Egentligen ska man nog inte vara ensam ”tjej” om den här städningen en vecka som denna då det kommer så många som kanske är både alkohol och av andra droger påverkade.
Man ska ju inte behöva gå och känna sig rädd för att kunna utföra sitt arbete.
Men men…det gick ju bra och nu är det över för den här gången!

DSCN3805

Ja sommaren rusar på och nu står det inte på förrän hösten är här. Hittade det här knippet eklöv på gården en dag vilket påminde mig om det. Lite sorgligt men ändå så vackert som det ju faktiskt är med höst.
En annan tanke som också slagit mig på sistone är hur skönt och konstigt det kommer att kännas att uppleva en höst och vinter utan att ha pressen ifrån a- kassan och arbetsförmedlingen på sig???   En höst och vinter då jag kan ägna tid och tankar åt det jag vill och mår bra av istället för att känna dåligt samvete över att leva på ett bidrag och oro över att inte hitta nog många jobba att söka för att tillfredsställa arbetsförmedlingens krav och förväntningar.
Tjäna sina egna pengar och få sköta sitt på det vis man väljer och vill är verkligen en lyx!

DSCN3812

Avslutar med en visserligen dålig,men enligt mig i alla fall väldigt gullig bild på Line och hur hon gör när hon hör något intressant utanför planket. Där kan hon ligga och bara titta och lyssna en bra stund. Just den här gången hade hon hört att äldste sonen kom inkörande på grusgången.

Och grusgången förresten…ja än har jag inte gett upp…och gränsen för min storrensning har flyttats ännu någon meter framåt. En bit i taget, som sagt   :)

Britta 

Dag ett avklarad!

juli 31st, 2017

Måndagkväll och första arbetsdagen under classic car avklarad. Att jobba som städerska under denna vecka och dessutom med allmänna toaletter är dessvärre inte något man direkt ser fram emot kan jag säga men….det har ändå gått otroligt bra!
Försöker verkligen köra stenhårt med det här med positivt tänkande och inte gå och förvänta mig det värsta och åtminstone idag har det funkat hur bra som helst.
Inga otrevliga överraskningar och inga obehagliga människor. Nej snarare förvånansvärt rena toaletter och endast trevliga pratsamma människor som till och med gett beröm för det arbete vi ”servicemänniskor” gör under dessa tillställningar.
Och inte har jag hetsat upp mig över trafiken och trängseln heller, för vad gör det för skillnad egentligen om jag sitter och jagar upp mig och blir irriterad på folk som t ex sitter och ”glidkör” sakta sakta framför mig?
Inte gasar de på för det! Och varför inte försöka ha lite mer förståelse för den tjusning de tycker att det är det här med att ”puttra” runt i sina fina bilar?
Nej, jag hoppas verkligen att jag orkar hålla fast vid den inställning jag tänkt mig att ha den här veckan. För det är ju faktiskt bara en vecka det handlar om.
Så det är bara att ta ett djupt andetag. Låta det ta dubbelt så lång tid att ta sig mellan städplatserna. Göra allt lugnt och metodiskt och inte reta upp sig på att det ska vara så mycket folk överallt.
Och som sagt…hittills har det funkat bra!

Satt just och kollade igenom lite bilder i lilla kameran och hittade de här från våran härliga morgonpromenad i helgen.

DSCN3765

Det var en sån där fin morgon som är lite typiskt augusti ni vet…trots att det ju inte ens är augusti än….det där mjuka milda solljuset och daggtäckta spindelnät precis överallt  i skogen.
Blir lika fascinerad av det där varje gång. Och tänk att det såklart alltid finns sådär mycket spindelväv trots att man inte ser dem.

DSCN3767

Sen fick jag plötsligt syn på det här bäret i det lite silvergråa riset. Vet inte vad det kan vara för något för vanligt blåbärsris är det inte. Har dock inte hunnit googla på det än så svaret kommer väl snart :) Bladen är i alla fall större och kraftigare än blåbärsblad och som sagt silvergråa.

DSCN3771

Naturligtvis tog vi vändan förbi sjön med den nybyggda bron. En favoritrunda just nu.

DSCN3773

Bild tagen av Sv…typisk för hans typ av konstnärliga sinne. Han letar mycket efter färg och form snarare än motiv när han fotar och nog blir det speciella bilder allt.  :)

DSCN3777

Med effekten ”leksakskamera 2″ inställd på lilla kameran såg den här sommarängen snarare ut som en frostnupen novemberäng.
Gillar verkligen den här kamerans alla små finesser. Går att göra så mycket roligt och fint med den direkt på plats, utan att behöva ändra och fixa i ett fotoprogram.

DSCN3778

Den mörka skogen…med samma effekt. Ser ni den lilla ”varelsen” till höger i bilden?   ;)

DSCN3783

Sen har vi ”leksakskamera 1″ också vilken ger bilden en betydligt varmare känsla färgmässigt!

RSCN3784

Och ännu en rolig grej med den här kameran är att man kan zooma in direkt på en tagen bild och göra en egen bild av inzoomningen…? ….hoppas ni förstod det där?   :)

Ja det var väl allt för idag och snart är det dags att hoppa i säng inför dag nr 2 den här veckan  :)

Ha det gott!

Britta

 

Att ”äta upp en elefant”!!

juli 29th, 2017

Ja, hur man gör det lärde jag mig en gång i tiden då jag jobbade och slet med städningen på ett hotell. Eller …lärde och lärde?
Det var väl snarare så att det var första gången jag hörde själva uttrycket när jag lite uppgivet informerade min dåvarande chef om att vi den dagen var alldeles för få ”inne” på städ för att klara av dagens arbete.

Svaret jag fick då löd nämligen som så…”Du Britta…vet du hur man äter upp en elefant?…..man tar en tugga i taget”!

Japp… så var det med det!! Och huruvida vi fick förstärkning på städfronten eller inte låter jag vara osagt…men det kan nog de flesta ändå räkna ut!!   ;)  Nåja…överlevde ju uppenbarligen även den dagen eftersom jag i detta nu (typ 15 år senare)  sitter här uppkrupen i soffan med datorn i knäet och en godispåse vid sidan av mig.   :)

DSCN3748
Anledningen till att jag kommit  att tänka på det uttrycket de senaste dagarna är att det faktiskt är precis så jag måste tänka för att klara av det jag nu tagit mig an och gett mig den på att genomföra tills det är helt klart!

Har gjort många många mindre försök flera flera gånger tidigare men aldrig lyckats hålla ut till slutet och gett upp efter halva utmaningen ungefär. Sen har tiden gått, sommaren tagit slut och så småningom har vintern och snön kommit och ”bäddat in” den förbaskat fula snart igenväxta sk grusgången med en jämn vit och vacker ”matta” av snö!  :)
Nu har jag däremot fått NOG av att se hur gräset sakta men säkert smyger ut, sprider sig och siktar på att ta över hela grusytan.

Och det är ju inte enbart av utseendemässiga skäl som man känner att man bara måste och vill göra det här. Nej, för om jag låter det mer eller mindre bli gräsmatta av alltihop så blir det så småningom en enda ”lervälling” när man kör in och ut med bilar på gårdsplanen under vår och sommar. Det är helt enkelt inte särskilt praktiskt att bara luta sig tillbaka och låta naturen ha sin gång här. Sen är det väl också en sk ”arbetsskada” från kyrkogårdsjobbet där vi alltid såg till att hålla grusgångarna så gott som ogräsfria.

För nog är det otroligt skönt att ”vila ögonen” på en fin grusgång tycker jag!    :)

DSCN3750
Första och andra bilden visar hur det såg ut när jag började.

DSCN3754

Och såhär såg det ut när jag avslutade för dagen den gången.

DSCN3788 DSCN3752

”Delmål” dag nr 2 avklarat!

DSCN3792

Och efter en ovanligt trevlig arbetsdag idag i sällskap av min kära ”gube” som är i full färd med att rödfärga planket, har jag tagit mig nästan halvvägs…!!   :)

Så än är det en hel del kvar av ”elefanten” men man måste ju faktiskt också erkänna att chefen hade lite rätt den gången när hon använde uttrycket. För tar man en tugga i taget…även om den är liten…så kommer hela elefanten till slut att vara uppäten!
;)

Britta

Ojämna ”skurar”!!

juli 26th, 2017

Kom på en liknelse idag som passar med mitt bloggande och vädret nuförtiden, nämligen att det kommer i väldigt ”ojämna skurar”!
:) Har ju börjat jobba igen och inte riktigt hittat energin och tiden till att sätta mig vid datorn. Klockan är nu sex på morgonen och det är snart dags att ge sig iväg till jobbet igen men ville bara göra ett litet inlägg så att det inte ska gå alltför lång tid emellan.

IMG_3257
Kan erkänna att jag hade ganska skaplig ”börjajobbaigenångest” dagarna innan men det var då helt onödigt inser jag nu då det flutit på hur bra som helst.
Kör tillsammans med en tjej som jag visserligen inte jobbat med förut men känner till sedan tonåren och vet att vi till och med är ganska lika i sättet. Vi har 24 olika ställen som ska städas så det blir en hel del åkande hit och dit men tack vare att vi har vanan av själva jobbet inne båda två så går det hur bra som helst.
Nästa vecka blir det lite värre då jag är ensam och det dessutom är sk ”raggarvecka” här i Rättvik hela veckan vilket betyder att den största utmaningen blir att ta sig fram till de olika ställena. Är kan man säga ganska ”tjockt” i trafiken här då  :)
Då har jag dock ”bara” 14 ställen men det räcker nog om man ska stå i bilkö den större delen av tiden.
Men men…det tar vi då!
Nu är det dags att stänga av här och ge sig av ut på ännu en dammråttejakt!

Ha det gott !
Britta

Att känna sig tillfreds!

juli 19th, 2017

DSCN3690

Vi har nog alla vår speciella ”plats” här i livet, där vi känner oss ”hela” och tillfredsställda inombords. Jag menar inte att det behöver vara just en bestämd fysisk plats utan en situation som när vi befinner oss i den känns det som om att livet är perfekt!
Att man är där man helst vill vara och gör det man helst vill göra. Problem, orostankar och frustration försvinner och man känner sig liksom som ”ett” med allting.
Man har inget mer att önska och skulle kunna fortsätta där och då i en evighet.

DSCN3259

För mig kommer alltid den där känslan när jag får göra något i huset eller på gården som ger ett synligt resultat, en förbättring/förändring som gör att man känner att någon/något  (hus och gårdsandarna kanske?…eller varför inte hustomten?  )     :)   …blir nöjd och nickar förtjust med ett stilla leende. Kan riktigt se hur hustomten sitter där i sin gungstol och puffar på sin pipa, sakta gungande medan han njuter av att någon vårdar och sköter om det som han inte klarar av att göra rent fysiskt. Eller som det faktiskt är meningen att de människor som bor på gården ska sköta om, om man vill hålla sig väl med honom  :)   och det bör man ju göra för annars kan det börja bli problem och elände med sånt som vi bekväma människor ser som självklart att det ska funka.

IMG_1689

”Husandarna” är nog inte lika stränga och övervakande som hustomten utan de ser jag mer som svävande varelser, typ älvor kanske som susar omkring ute på gården och inne i huset och bara vill både hus, gård och människor väl. Åker omkring och sprider lite kärlek och god stämning i atmosfären och hoppas i och med det att människorna som bor där ska trivas och vilja ta hand om egendomen.
Tror inte att de orsakar skada och har sönder saker om det är så att man inte tar hand om sitt hus men däremot tror jag att de blir ledsna och besvikna om de ser att någon byggnad, växt eller annat som tillhör gården inte mår bra.
Och vem vill göra så snälla varelser ledsna? Det känns inte rättvist tycker jag!

Igår befann jag mig i det där härliga tillfredsställda tillståndet då jag tog mig för med att skrapa en massa gammal mossa (eller om det räknas till lavar? vet ej?) från planket ute på gården.

DSCN3688
Och om man gillar synliga resultat så var det här nog något av de mest tacksamma jobb man kan göra. Före och efter var ganska tydligt kan man väl säga  :)

DSCN3692

Så där stod jag på min trappstege i finvädret och skrapade medan jag lyssnade på sommarprataren i P1.

Det är sommar och semester för mig det!

Det är i dessa situationer jag känner mig så himla tillfreds och ”hemma” och ser det endast som avkoppling istället för slit, som Sv kallar det.
Ja för honom är allt jobb som har med hus och gård att göra bara slit och det är väl den ”normala” och oftast vanligaste uppfattningen hos folk har jag förstått?
Blir alltid lika full i skratt när jag är i full fart med något av mina små projekt och han alltid kommer med kommentaren.
”Men vad du sliter!” 
?
Sliter???
Nej älskling, jag sliter inte …jag lever!!!
;)

Tror aldrig att han kommer att förstå sig på den här sidan av mig där vi för ovanlighetens skull faktiskt är helt olika, men kom på en bra jämförelse häromdagen när han ruskar på huvudet och tycker att jag är lite tokig som gillar att hålla på med allt.
Att för mig är han lika tokig som inte kan förstå tjusningen och tillfredsställelsen med att fixa och greja med saker.
Men man ska ju ha lite olikheter i ett förhållande också sägs det och så länge bägge accepterar och respekterar den andres ”tokighet” så går det ju bra ändå, eller hur?   ;)

Misstänker litegrann att det här med att trivas med att vara hemma och fixa nog också kan ha ett samband med om man har är introvert eller inte. De extroverta vill hellre vara ute och träffa folk och göra roliga saker medan vi mer inbundna känner oss nöjda med att vara hemma och greja för oss själva.

Men nu är det dags att stänga av datorn och ta vara på de här sista semesterdagarna. Tiden har gått på tok för fort och själv skulle jag utan problem ha ledigt fyra veckor till för om man bor i ett hus och är så ”tokig” som jag så behöver man aldrig någonsin få tråkigt !
;)

Ha det gott!
Britta

Att ”koppla av”….

juli 18th, 2017

DSCN3618

…vad betyder det egentligen? 

Ja skrev ju häromdagen om det här med att åldras och i och med det lära känna sig själv mer och mer. Och de här fyra semesterveckorna har jag verkligen lärt mig en hel del mer om mig själv när det gäller hur och till vad jag vill använda tiden. Den tid som jag är ledig alltså och inte behöver rätta mig efter tider och klockan. 

Avkoppling är ett ord som har så otroligt olika innebörd för olika människor och för mig har jag insett, kommer avkopplingen när jag… absolut inte har någonting som helst planerat och förutbestämt!!

Har insett att drömmen för mig är att när någon nästa gång frågar mig ”vad ska du göra på semestern då?” ….kunna svara ”Jadu…ingen aning faktiskt…bara ta dagen som den kommer…fixa och greja hemma…ge lite omvårdnad till gården och huset kanske…åka och fiska någon fin kväll…vaska lite guld i någon å i närheten…göra vandringar eller bara korta skogspromenader med enkel packning och stanna till vid någon fin plats och bara vara….sitta ute i trädgården och bara titta, tänka och lyssna….fota allt det fina som finns omkring oss nu och kanske göra ett inlägg bara om och kring ett enda foto….varva ner och låt känslan och mitt riktiga JAG inifrån få komma fram och bestämma dagens planer….”

Det skulle jag vilja kunna svara då!!!!!

Att packa bilen proppfull med prylar, mat och kläder  som sen ska bäras in och ut ur bilen, sitta och åka mil efter mil, jaga boende för natten och äta ”utemat” så att magen kommer helt i olag kan visserligen vara roligt och spännande ibland men…det räknas absolut inte som avkoppling för mig har jag insett.
Är nog mycket av den ”introverta” sidan av mig som påverkar här också, för att resa runt och stanna till på olika platser i semestertider innebär ju även en massa nya sociala situationer hela tiden. Nya människor att möta och förhålla sig till.

Sen måste man ju hela tiden tänka och planera för allt man gör. Vart har jag de och de kläderna? Vad ska jag ha på mig då och sen? Vilket väder blir det? De och de prylarna? Vad ska vi äta nu och vilken matsäck ska vi ha med oss på den och den lilla utflykten?

Nej ni….jag frågar mig verkligen…?

ÄR det verkligen avkoppling det????

DSCN3615

  Det här fotot är från stugan vi bodde i under två nätter av vår första semestertripp och visst ser det helt fantastiskt avkopplande och härligt ut? Och visst förstår jag att många andra ser det som en lyx att få möjligheten att bo såhär med utsikt över vattnet och närheten till naturen.

Men!
Ska jag vara helt ärlig…och det är ju det jag vill använda bloggen till…att liksom ”skriva av mig” sånt som vanliga extroverta människor ”pratar av sig” inför vänner och bekanta.
Så  ska jag nu beskriva hur den här semestervistelsen i den här stugan hade varit om den varit perfekt för en introvert människa.

DSCN3615
Under min första semestervecka hyrde vi en stuga någonstans i norra Sverige långt ifrån civilisationen och andra människor. Där låg den alldeles ensam uppe på en höjd strax ovanför älven som Sv kunde gå ner och fiska i närhelst han kände för det. Själv ägnade jag mina dagar åt att sitta ute på altanen och bara vara, gå promenader i omgivningen med Line, laga lite mat och hålla det fint och trivsamt i stugan, plocka blommor att sätta i  vas och lära mig namnen på nya sorter med hjälp av floran. Gå ner till älven och gå barfota i vattnet vid strandkanten, leta fina stenar, fota lite, kanske ta ett dopp och sen ligga och torka i solskenet på en handduk. På kvällarna satt vi tillsammans ute på altanen, åt god mat och pratade om stort och smått i livet. Det var verkligen en vecka med avkoppling och nedvarvning som gav oss möjligheten att ”landa”, få perspektiv på livet och tillvaron och hitta vårt egna ”jag” inombords. Ingen tid att rätta oss efter, inga telefoner som ringde och inga måsten. 

DSCN3615

Sen har vi den sanna historien vilken säkert skulle passa en extrovert person.

Under två av nätterna på våran kringresande semestertripp, övernattade vi i en stuga på en sk fiskecamp som helt enkelt kan liknas vid en camping enbart för fiskare. I en enkelt inredd stuga med dåliga möjligheter till förvaring som tex upphängningskrokar och hyllor, knapphändig köksutrustning och som alltid i dessa stugor dåligt städad när man anländer. Dusch och toalett delade man med övriga gäster och vägen dit från stugan var antingen en ganska lång omväg om man gick bilvägen eller så kunde man gena nedför en stig på en tvärbrant slänt där det vid blött väder var risk för halka. Bara tanken på att inte ha nära tillgång till toalett när man kanske behöver den lite akut är absolut mer stressande än avkopplande för mig. Att sen även riskera att det är upptaget då man väl tagit sig dit ökar stressen flera gånger om. Vi hade även en stuga alldeles bredvid oss plus en husvagn som dock tack och lov stod tomma bägge två åtminstone under första natten. Andra morgonen stod det en bil parkerad bredvid våran och bara en sån sak kan få det att ”sticka till” lite i ”introvertmagen”    :)
Den extroverta hade säkert tänkt…”men vad kul, nu får man träffa lite andra människor också!”
Turligt nog så hann ägarna till den bilen inte ens vakna innan vi packat och åkt vidare så lite tur ska man väl ha också !  :)

DSCN3620

Så semesterresor och nya upplevelser i all ära men….som introvert måste jag ändå säga de där gamla slitna orden som bara tycks få en starkare och starkare innebörd för just mig ….

IMG_5386

IMG_5341

IMG_5260

IMG_4999

RSCN3598

DSCN3501

morsan - kopia

ek3

DSCN1437

DSCN2704

IMG_3259

IMG_9968

IMG_9502 - kopia

IMG_2192

DSCN2338 - kopia

DSCN1962 - kopia - kopia

DSCN1434

IMG_9613

cropped-IMG_5079.jpg

Borta bra….men hemma bäst!
:)

Britta