Något jag älskar med vårat lilla kök är att morgonsolen lyser in. Det ger en så skön känsla och gör starten på dagen positiv. Man får helt enkelt ”tanka” lite extra energi av strålarna som ger ett mjukt sken. Precis som om solen säger Godmorgon 
Solens strålar i kombination med tulpaner och söta ”videkissar” som jag plockade in igår gjorde att jag kände att snart är våren här. Våren och påsken som är så härlig. Nya ljusa tider då man inte kan vara annat än positiv.
Tänk att en bukett tulpaner kan göra så mycket för atmosfären i ett rum. Skulle kunna ha färska tulpaner hela tiden nu men visst är det ganska dyrt. Nöjer mig med att kosta på mig det till helgerna. Blir ju också lite extra helgkänsla då. Igår var vi till Mora för att storhandla och fylla på skafferi, kylskåp och frys nu när det kommit in lite pengar på kontot och tvekade inte att köpa tulpaner då matbutiken hade lite extra erbjudanden pga nyöppning efter renovering och en bukett kostade 29 kr. Det är riktigt billigt för tulpaner nuförtiden.
Sen måste jag berätta ännu en historia ang det här med boken Djurens språk som jag har. Den är helt otrolig den här lilla boken. Som jag sagt förut så är det ju upp till var och en att tro på ”magin” med den men nog är det lite väl träffande budskap man får ibland.
Jag och Line tar ju en promenad varje dag ensamma nu då husses förkylning håller ett envist grepp om honom, och vid flera tillfällen har vi sett spår efter en älg som måste vara otroligt stor av spåren att döma. Den verkar hålla till kring åkern och skogen som vi ofta passerar för många gånger har spåren varit väldigt färska, ja nästan så att jag känt att jag velat se mig omkring lite extra ifall att han/hon? ska stå och titta på oss någonstans.
En dag hörde vi dock hur det knakade till i skogen alldeles intill oss då vi just upptäckt nya färska spår så kanske var den där inne i snåren och gömde sig? Det känns som om vi liksom ”springer på” varann hela tiden vi och den här ”monsterälgen” som jag börjat kalla den och häromdagen tog jag och lade min tumvante bredvid ett klövavtryck bara för att kunna tala om för Sv hur stor den måste vara. Från ”tåspetsen” och bak till de två extratårna (kan man kalla det så?) som de har bakom klöven är det lika långt som hela min vante och bredden på klöven liknar mer en hästhov så nog måste det vara något stort som smyger omkring därnere i skogarna.
En annan dag försökte jag att gå bredvid hans/hennes steg, alltså hålla jämna steg med den men vid första försöket lyckades jag inte ens ta så stora kliv. Fick liksom hoppa till en extra gång vid varje steg för att pricka in dem. Fast vi andra försöket på ett annat ställe kunde jag faktiskt pricka in steglängden om jag sträckte ut allt jag kunde så förmodligen hade den sprungit på stället där jag gjorde första försöket. Men hur som helst så måste det vara en stor älg.
Igår var vi som vanligt på väg på våran promenad och inte heller den här gången tog det lång tid innan spåren efter den dök upp. Nya färska spår precis den väg vi tänkte gå alldeles vid kanten av skogen och den här gången verkade Line lite extra uppmärksam. Plötsligt stannar hon till och bara stirrar stint in mot träden där det är ganska tätt. Jag brukar inte bry mig så mycket om det eftersom hon ser ”spöken” i rotvältor och allt möjligt men den här gången liksom ”kändes det i luften” att det verkligen var något annat.
Bestämde mig för att stanna och se hur hon skulle reagera vidare och först stod hon bara alldeles stilla en stund utan att flytta blicken. Så där stod vi båda och bara lyssnade och tittade och naturligtvis kunde jag med mina människosinnen märka något särskilt. Men helt utan förvarning rycker Line plötsligt till och fullkomligt kastar sig iväg med rest ragg på ryggen, springer en bit ut på åkern och stannar till och tittar på mig med panik i blicken precis som om hon försöker säga ”Men för f…n matte spring för livet…!!!”….sen sticker hon igen. Och förmodligen är det något inbyggt instinktivt som sätter igång inom mig för nu känner jag mig faktiskt lite rädd och känner att jag vill följa hennes råd och skyndar mig efter henne, vilket hon verkar väldigt nöjd med.
Vet inte om det var ”monsterälgen” som lurade där inne bland träden men när vi kom hem sen fick jag för mig att jag skulle titta i boken vad älgen har att säga oss människor eftersom den nu verkar så envis med att dyka upp vart vi än går, och avgör själva om ni tycker att ”älgens ord” var passande för mig och där jag befinner mig i livet just nu med alla funderingar om boende, hus osv!
Älg
Din gåva är att vara nöjd med livet. Här gäller det att känna dig nöjd med din plats i livet, först då befinner du dig i mitten av världen och det du önskar kommer till dig.
Kliv ur känslan av missmod.
Välj att vara nöjd och din situation förbättras.
Ja vad säger man? Tack och lov att man är öppen för lite magi i tillvaron ;)
Ha de gött!
Britta