Ja uppe i Norrland har de renar på vägarna…på Irland är det får man måste se upp med när man tar sig fram på deras slingriga och oftast väldigt smala vägar.
Får, slott, ljunghedar, stenmurar och hästar är väl egentligen vad hela ön består av….ja och en och annan pub förstås. Eller snarare en massa pubar vart man än kommer 
Det här slottet heter Kylemore Abbey och byggdes på 1860 talet av Mitchell Henry som en kärleksgåva till hans fru Margaret. (snacka om att bevisa sin kärlek )
Omgivningarna runt slottet är lika sagolikt vackra som slottet i sig, eller förresten som det mesta av omgivningarna på Irland. En riktig liten sagoö är det och visar ibland upp landskap man bara trodde fanns i sagorna.
Insidan av slottet var väl minst lika fascinerande…tänk att få inta middagen vid det här bordet iförd en vacker klänning naturligtvis
Ett otroligt vackert tak var det i ett av rummen också. Tyvärr så var inte hela slottet öppet för besökare om man nu inte ville betala en ganska stor summa för en guidad tur förstås. Men en del av det såg vi i alla fall.
Äldste sonen höll sig däremot hellre utanför eftersom han är en av dem som de från ”andra sidan” gärna försöker ta kontakt med vilket han själv inte precis uppskattar
(tänk om de ändå ville prata med mig någon gång istället, men är nog tyvärr inget jag kommer att få uppleva, suck ! )
Det fanns förresten ett litet mausoleum också där paret Henry vilade men det vägrade sonen att ens gå i närheten av, vilket man väl får försöka förstå också !
Tyvärr så fick paret Henry inte något långt liv tillsammans även om de hann få nio barn och i alla fall leva ett bekymmerslöst och lyckligt liv innan Margaret på en semesterresa till Egypten fick en lungsjukdom och dog sexton dagar senare i en ålder av 45 år. Till minne av sin älskade fru lät då Mitchell bygga en liten kyrka. En miniatyrkatedral i Neo -Gotisk stil.
Och kanske ska man vara glad åt att man bara kan se det som man kan ”ta på” så att säga eftersom jag lugnt kunde njuta av den fina inredningen medan sambon som också har en viss kontakt med andra ”väsen” såg en diffus varelse skymta förbi därinne
Inget vanligt fönster det här inte !!
Något mer som är så härligt med Irland är att det är ett folk som har humor också. Den här skylten uppsatt vid en fin plats med utsikt över en bred älv har ett fantastiskt roligt budskap tycker jag
Är ju så rolig konstrast till alla de skyltar och informationstavlor som finns vid alla sk sevärdheter där det brukar stå en massa information om platsen och varför den är så speciell.
pubar finns det som sagt också vart än man kommer och var väl oftast det första man såg när man kom fram till en by eller ett litet samhälle.
Sen har de ju så otroligt många vackra gamla byggnader bevarade och jag hoppas att de inte får för sig att börja riva och bygga nytt som vi gjort här i Sverige.
Någon bensinmack av det här slaget har vi väl knappast ?
För att inte tala om en turistbyrå som snarare ser ut som Törnrosas sovrum
En vanlig syn i en liten stad på Irland. Färger och utsmyckning av alla de slag.
Som det här….!
Jaha? Nu har jag tydligen inte mer plats för att ladda upp fler bilder vilket ju känns lite snopet då jag hade en hel del mer att visa.
En av de bästa upplevelser vi hade på Irland var nämligen då vi gjorde en sk ”Hawk walk” vilket betyder att man gör en vandring där man får ha en egen jaktfalk med sig på armen. Eller jakthök kanske vi ska säga då den sortens fågel som vi hade var något som hette Harris hawk.
Kan i alla fall visa den här bilden på äldste sonen och hans följeslagare Rua som kommer in för landning efter en av sina flygturer under promenaden. Hon var en klok gammal dam som inte flög längre än nödvändigt bara för att få återvända till handsken som hon visste hade en ny godisbit gömd under tummen varenda gång hon kom tillbaka.
Jag hade kollat upp den här möjligheten på internet innan vi åkte och talat om för äldste sonen som är fågelfrälst ( särskilt rovfåglar) att om han själv fixade bokningen så skulle jag betala för det. Och med tanke på att sönerna är de som har lättast för engelskan eller snarare inte har några problem alls med den så var han inte sen att ta den här chansen.
Det blev verkligen en minnesvärd upplevelse som till och med yngste sonen uppskattade trots att han inte är den som gärna tar en skogspromenad, men med Rua som svischade fram mellan träden och nästan snuddade oss med vingarna ibland kunde han inte låta bli att erkänna att det var ganska häftigt
Helt otroligt att hon kunde flyga så säkert i den bitvis riktigt täta skogen.
Men nu måste jag tyvärr ta itu med lite matlagning. Kanske berättar mer om resan vid senare tillfälle.
Ha det bra !
Britta ♥
Ja tyvärr så slutar nog våra likheter där ifråga om att vara bland nya människor. Vi är säkert lika nervösa innan men det där med att det bara skulle släppa när man väl är på plats gäller dessvärre inte för mig
Du klarar ju till och med av att vara lärare och prata inför en hel skolklass….? Brrr….finns liksom inte i min verklighet ens! Ser framför mig hur jag får blackout och svimmar av om jag ens skulle försöka säga hej inför alla dessa människor. Så att gå en liknande kurs är för mig uteslutet eftersom man naturligtvis får fokusen från de andra på sig lite då och då, är ju liksom det som är grejen med en kurs att man berättar och utbyter erfarenheter. Att sitta där stammande och tomatröd i ansiktet känns inte lockande 
Det sista jag skulle kunna koncentrera mig på vore ju att dessutom försöka hitta något slags ”sjätte sinne” ! Hihi! Blir faktiskt full i skratt av bara tanken på mig i den situationen. Det krävs väl ändå ett visst mått av avslappning och fokusering för det och det är egentligen bara i ensamhet som jag slappnar av helt.
Ha det bra och hoppas att nya jobbet fungerar för dig ?!
britta
Jo jag vet dina begränsningar men där är vi ju ganska lika så, det var inte lätt för mig att ta mig dit heller men väl där så var vi ju alla likasinnade så det släppte. Och att det skulle vara stopp i din kanal det är bara vad du tror. Men och andra sidan så kan det vara ganska skönt att ha stopp också. Hade lite problem igår bland massa folk då jag glömde av mig själv ibland
Ja upplevelsen med Rua som sällskap är något du måste se till att få möjlighet att göra någon gång, vet att du skulle gilla det
Dels så är det nog ganska stopp i min kanal till ”andra sidan” och dels (som du redan vet ) så tycker jag att det är obehagligt att befinna mig i grupper av nya människor och särskilt när det blir så att alla fokuserar på just mig och jag måste berätta för alla andra vad jag upplever.usch, känner obehag bara av tanken på det. Undviker sådana situationer så mycket det bara går. Kul i alla fall med dina framgångar och att du vill fortsätta utvecklas på det området 
Vad det gäller kursen så tror jag att jag skickar Emil på den istället. Onödigt att lägga pengar på mig där tror jag
Ha det bra!
Britta
Tack Pernilla! Alltid kul att höra att någon saknat en
För övrigt tycker jag att det är synd att flygrädsla ska hindra dig från att åka till platser du skulle vilja se. Jag hade också en period då jag tyckte det var ganska obehagligt att flyga men numer är min inställning den att det ju faktiskt rent statistiskt sett sker betydligt fler bilolyckor och sen tror jag ju också på teorin att det redan är förutbestämt när jag ska dö och då spelar det ingen roll vart jag befinner mig om det så är i ett störtande flygplan eller att jag kanske blir påkörd av en bil eller ska få somna in lugnt och fint med min familj runtomkring mig när jag åldrats så pass så att min kropp helt enkelt inte orkar mer. Men det är ju min personliga tanke och underlättas av att jag tror på att vi så att säga ”lever vidare” efter döden. Men jag har full förståelse för din flygrädsla eftersom det ju också är så att om det väl händer något när man är uppe i luften så är överlevnadschanserna så gott som lika med noll. Fast för mig är till och med det en anledning att inte sitta och vara rädd, alltså att om det händer något så är det ändå helt kört, så varför sitta och oroa sig över något man ändå inte kan påverka? Jag hoppas i alla fall att du också kan komma över din flygrädsla så att du får chansen att upptäcka andra delar av världen. Ha det bra och var rädd om dig!
Britta
Men så härligt ni (av bilderna att döma) verkar ha haft det! Urfint med all grönska, gamla slott och kyrkor!
)
Irland är ju en liten dröm även hos mig men då jag inte gillar att flyga så verkar det vara långt borta..
Kul att du kommit hem igen iaf så att man får ngt bra att läsa! (ur ett rent själviskt perspektiv såklart
Helt underbart att se dessa bilder. Och jag skulle inte haft något emot att ta Emils plats med falken.
Vad beträffar vad du säger om slottet och han höll sig utanför och du skulle önska att de kunde prata med dig så kan jag ju bara säga att inte heller jag trodde ju på detta innan min kurs jag var på för några helger sedan.
Kommer en till i november som jag också ska på och förmodligen blir jag med i oktober på djurkommunikation som jag blev inbjuden till igår.
Så om du har en önskan så bör du nog fundera på en kurs. Jag trodde ju heller inte att jag kunde, men men. Även jag kunde bli överbevisad