Archive for the ‘Okategoriserat’ Category

Vinterland!

lördag, december 2nd, 2017

DSCN4846

 

Aldrig hade man väl för bara några dagar sen trott att det skulle se ut såhär vid första advent. Är nästan för bra för att vara sant. Kan lugnt säga att min förhoppning i slutet av det senaste inlägget blev besvarad alla fall :)
Då skrev jag ju att vi hoppades på lite snö och några minusgrader och ja….det är väl ganska precis vad vi fick det! Hihi!

Just nu är det enligt mig den perfekta vintern och hoppas hoppas att det nu får hålla i sig ett tag! 

DSCN4845

Jag och Line tog en promenad en eftermiddag strax innan det blev mörkt och pulsade rakt ut i den djupa snön. 

Ut i det där tysta, vita, vinterlandsmagiska. En sån där promenad som man inte vill avsluta ni vet!

DSCN4847

Allt var så tyst och stilla så att man fick känslan av att vara det två sista individerna på jorden. Fick lov att stanna till ibland då mjölksyran i låren kom och gick i den nästan knähöga snön. Bra träning inför skidsäsongen  ;)  

DSCN4848

Ett litet vattenhål som inte hade hunnit med att frysa innan snötäcket kom. Tur att vi var på kända marker och förstod att det kunde vara lite blött just där. 

DSCN4851

Line hade en hel del energi så fördelen med den djupa snön var ju att hon fick ur sig den ganska snabbt. Skönt att veta att risken för att hon skulle få för sig att jaga efter någon hare var ganska liten då hon hela tiden var tvungen att skutta fram.
Vissa stunder höll hon sig bakom mig för att spara på krafterna lite. Smart hund!

DSCN4859

Knappt så hennes långa ben räckte till för snödjupet. :)

DSCN4865

Efter att ha pulsat oss fram över åkrarna gick vi in en sväng i skogen. Trodde att det skulle vara mycket mindre snö där de stora granarna skyddat men….till och med där var det snötäckt och mysigt.

DSCN4864

Blev glad för den här annars ”barrlösa” granens skull, då den nu fått på sig en vacker vit vinterkappa  :)   

DSCN4863

Måste kännas skönt att slippa stå där naken bland de andra stora fina gröna. 

DSCN4869

Här skulle det ha passat perfekt med en tomte i dörröppningen och lite ljus i granen utanför. 

Gillar stämningen runt den här övergivna ladan. Och förmodligen bor det lite ”småfolk” och tomtar där även om vi inte kan se dem. 

DSCN4872

Sen var vi tvungna att knalla hemåt igen då mörkret kommer så snabbt. Och en tanke som slog mig när vi kom hem efter vår vinterpromenad var att NU är det åtminstone ogräsfritt på grusgången ett tag framöver  ;)   

Ha en skön adventshelg!

Britta

 

Ljus i mörkret!

söndag, november 26th, 2017

IMG_5700

Det bästa med den här mörka tiden är väl när man får vara inne och ”mysa” och göra något positivt av ”vinterdvalan” vi ska ta oss igenom nu.

IMG_5699

Igår kom jag mig äntligen för med att göra det jag haft en idé om en tid nu. Det började nog med att jag köpte en stor glasburk på erikshjälpen bara för att den var av precis samma sort som de jag redan har härhemma och förvarar typ havregryn, musli och kaffe i.
Sånt där som man använder så gott som varje dag och som är väldigt praktiskt att ha stående framme.
Men sen blev den stående tom ett tag i väntan på att jag skulle komma på vad jag ville ha i den.

IMG_5696

Hade också en fundering om jag skulle ha den som förvaringsburk i skafferiet men tyvärr så visade det sig att den var för stor för att få plats på hyllorna där så där sprack den idén.

Sen en dag kom leveransen av det vi beställt från jultidningsförsäljerskan och bland annat då  den lilla batteridrivna ljusslingan och tror det var då ”kugghjulen” i hjärnan började snurra om att göra något speciellt med hjälp av den.

IMG_5698
Gick väl och klurade och filurade på det där ett tag och hade lite olika alternativ i huvudet innan det slog mig att jag ju kunde använda den stora glasburken som ändå bara stod tom.

En ljusslinga i en glasbehållare blir ju väldigt effektfullt och är något som jag haft i tankarna kring jultiden i flera år men inte tagit mig för med då det bl a känts lite krångligt med sladd och kontakt som det oftast är på ljusslingor.

Men lösningen på det kruxet har ju kommit nu i och med en batteridriven slinga och äntligen hade jag till och med lyckats införskaffa en sån.
Har som sagt flera andra ideér om vad man kan göra med den och skulle gärna köpa fler om jag hittar i någon affär.
Fullkomligt älskar den där myskänslan skenet från en slinga ger och skulle gärna ha fler utplacerade lite här och var i huset nu under den mörkaste tiden på året.

IMG_5695

Plockade med mig lite från skogspromenaden igår så  nu har jag stoppat ner lite bomull på botten för att dölja batteridosan, lagt i fina stenar och kottar och stuckit ner lite blåbärs och lingonris och hjälp vad nöjd jag blev.

Så nu står burken där på köksbordet och sprider ett mysigt stämningsfullt sken och tanken är att jag ska testa hur länge batterierna räcker bara för att liksom…så den får lysa dygnet runt nu så länge den orkar.
Ska bli spännande att se hur länge!  :)

Annars finns det till och med timerfunktion på slingan som gör att den lyser 6 timmar och är släckt i 18 så när testet är färdigt kanske jag låter den starta vid tretiden på eftermiddagen när det börjar skymma och så får den lysa till nio när vi ändå brukar gå och lägga oss.

IMG_5700

Annars har det varit en bra helg med motion, gardinbyte och lite brödbak och till Lines stora lycka en lekstund med kelpien Axel som också bor här i byn.

Nu hoppas vi på att det ska komma lite snö snart och några minusgrader så att vi kan ta fram skidorna och börja ”gnida”så smått.
Ser faktiskt fram emot det nu och är också ett bra sätt att göra något positivt av vintern.

:)

Britta

 

Mysigt…! :)

lördag, november 25th, 2017

sam

Väcktes 4:33 av att den här lilla filuren …eller filuran heter det väl….jamade lite försynt och försökte dra upp sovrumsdörren med hjälp av klorna. Kom på att det är lördag och hade väl tänkt att sova lite längre egentligen.                                                                                                              Hoppades för en stund att hon nog skulle ge sig och gå på lådan istället för att gå ut vilket jag antog var hennes mål med att väcka mig. Hon brukar kunna ge sig och välja lådan för att sen somna om men nej….den här gången var hon envis och återkom till och med efter en liten stunds paus i krafsandet och jamandet så…det var bara att inse att det ändå inte skulle gå att somna om.                                                                                                                                               Så jag…eller vi kan man ju säga tog och ”tassade” nedför trappen så tyst som möjligt (vilket är ganska omöjligt med vår gamla knakande trapp) och mycket riktigt så styrde hon genast stegen mot ytterdörren.                                                                                                                    Tänkte först gå upp och lägga mig på en gång men hörde att …

rasmus

även Rasmus var vaken och satt och knaprade torrfoder och eftersom man lär känna sina katter (vore konstigt annars när man snart delat 19 år här på jorden) så förstod jag att han också gärna skulle vilja gå ut efter ”frukosten”  och passade själv på att göra ett toabesök i väntan på det.                                                                                                                                                                 Nu är det ju så att jag älskar tidiga morgnar och har inget emot att gå upp vid femtiden även på lediga dagar men tyckte väl ändå att jag kanske borde försöka sova lite mer nu när väckarklockan inte skulle sätta igång vid 4:45 som annars.     

                                       Och det var när jag satt där på toaletten och kände att ”livsandarna” började vakna och planera vad jag skulle göra av dagen inom mig som jag kom på den briljanta idén att ta med mig datorn upp i sängen igen istället för att försöka somna om direkt vilket jag visste skulle bli svårt nu när ”hjärnaktiviteten” och fantasin satt igång  :) …!                                             Vet inte om det är typiskt för högkänsliga det här med att tänka väldigt mycket men det gör jag verkligen…på både gott och ont kan jag säga, (en egenskap som äldste sonen också ärvt tyvärr, och även han är ju högkänslig så därför min fundering om det)                                                                  Tänker, funderar, filosoferar och fantiserar dagarna i ända så inte är det konstigt att man blir trött på kvällarna. Stackars hjärna som för övrigt inte hör till de mest intelligenta heller. Min lilla ”nallepuh hjärna” som jag brukar kalla den.                                                                                                                                                             Nåja…i alla fall så smög jag in i köket och tog med mig datorn upp efter att ha släppt ut Rasmus och nu sitter jag här i sängen i kolmörkret och gör detta inlägg men en…

DSCN3355

djupt sovande Line bredvid mig. (bilden är från ett annat tillfälle såklart).

IMG_4872

Våran lilla ”fryslort” Selma däremot valde att sitta kvar framför hallelementet när de andra gick ut, vilket jag också förstod att hon skulle göra då hon måste ”ladda” lite mer för att ge sig ut i kylan. Hon är heller ingen som bråkar med oss när vi sover och försöker väcka någon för att få gå ut, så jag visste att det inte fanns någon risk med att låta henne stanna inne då hon ändå inte skulle göra något väsen av sig.                                                                           Ja så är det att vara kattägare och det är ett besvär som jag gärna har här i livet. Att väckas tidiga morgnar är ingen katastrof för mig vare sig jag ska upp och jobba eller inte. De är så väl värda det ändå med tanke på vad de ger tillbaka. 

DSCN1437

Findus som inte finns kvar hos oss längre var den som väl kunde hålla mig vaken ganska mycket på nätterna men om jag fick välja så skulle jag såklart hellre ha honom kvar några år till ändå. Visst störde han nattfriden då och då och visst har jag blivit lite allmänt piggare nu när jag för det mesta sover hela natten från det att jag somnar tills klockan ringer men…

slödag2

som jag saknar honom denna väldigt speciella katt. Han var verkligen min bästa vän och sökte ofta kontakt och närhet. 

slödag
Alltid lugn, snäll och avslappnad och tog sig alltid tid för en prat och kelstund med en. Tänk vad med timmar vi spenderat tillsammans sittand ute på brokvisten, han spinnande i mitt knä och jag kaffedrickande och den som stod för ”pratet”!                                                                   

Bild 224 - kopia

Men ingen finns ju för evigt här på jorden och nu är han på de ”gröna ängarna” som man säger och springer omkring där med en frisk och stark kropp igen. Och det är han så väl värd efter allt de goda han gav under sin tid med oss. Så tack Findus för att jag fick dela så mycket med dig och för att du alltid tog dig till till att lyssna och gav såå mycket kärlek tillbaka. 

Men nu börjar batterinivån bli ganska kritisk så det är dags att stänga av datorn och kanske till och med försöka somna om en stund igen…men nu börjar magen kurra också som alltid på morgonen åt mig. Jag hör till dem som kan och måste äta frukost så fort jag kliver ur sängen så frågan är vad som vinner till slut? En skön liten slummer eller den kurrande magen?
Ja vi får se ….!
Ha en bra helg alla fall!

Britta

 

Det där vardagliga…!

tisdag, november 21st, 2017

Som jag trivs så bra i…!

DSCN4803

 

Vissa trivs bäst när de får chansen att göra karriär…klättra på ”stegen” och ”bli något”. Andra strävar efter att ha de ”senaste prylarna”….årets bil eller telefonmodell….köper märkeskläder och inreder sitt hem efter senaste modet.
En del är nöjda med att få sköta sig själva…vara bonde, skogsarbetare eller sträva efter självhushållning så långt det går.

Sen finns det de som liksom är nöjda ”med det lilla”! Och till dem hör nog jag.

Att få vara frisk och leva livet i ett självvalt lagom skyndsamt tempo.
Ibland tänker jag för mig själv…..får man leva såhär enkelt egentligen?
Menar att…om det nu är så att vi är här på jorden för att utvecklas som själar….skaffa oss olika erfarenheter och upplevelser…..kan man då få göra det på ett så ”odramatiskt” sätt som jag gör?  :)
Visst har det hänt en hel del större saker i mitt liv och visst har jag fått känna på både sorg, glädje och likgiltighet. Visst har jag träffat och umgåtts med människor som gjort att jag själv utvecklats både genom deras vänliga och kanske mindre vänliga agerande.
Men i det stora hela har allt ändå flutit på och inte varit så extremt dramatiskt åt något håll.

Kanske har jag valt den lite enklare ”kursen” den här gången? Den där kursen som ger en lite lagom av allt istället för stora livsavgörande händelser ….kanske är därför jag hamnade i Sverige…landet lagom.   :)
Ja inte vet jag …men det jag vet är att jag ofta tänker på hur tacksam jag är över att kunna känna mig så nöjd med det lilla.

DSCN4763

Som te x att ha närvaro nog att lägga märke till det fina mönstret på rödbetornas insida…

DSCN4766

 

DSCN4794

…att komma hem från jobbet och ha lust och ork att ställa mig och baka grahamsbullar på de ”utgådda” mjölpaketen som dök upp i skafferirensningen i helgen.

DSCN4797

Stå i köket och lyssna till vedspisens knäppande medan man rör ihop degen.

DSCN4798

Kika under bakduken och hoppas på att den ska jäsa som den ska.

DSCN4802
Bli lycklig när jag ser att orkidéen med de rekordmånga knopparna har börjat  slå ut!

DSCN4776

Kunna gå ut i frysen och hämta en påse blåbär att koka lite sylt på.

DSCN4787

Gå en kall och ”isig” promenad med Line….

DSCN4786

DSCN4793

Och sen få komma in och värma sig i ”stugan” igen…!

DSCN4792

Sätta igång och sy soffkuddar av det jag fyndat på Erikshjälpen…

DSCN4805

…och känna sig nöjd med resultatet.

DSCN4804

 

DSCN4791

Medan Sv står i köket och lagar till gudomligt goda köttfärsbiffar….!

Det är livet det!  ;)

:)

Men nu har degen jäst färdigt så nu är det dags att rulla lite grahamsbullar.

Ha det gott!

Britta

 

Novemberskog med lite julkänsla!

onsdag, november 15th, 2017

DSCN4683

Fick så skön känsla i kroppen igår under min och Lines skogspromenad. 

DSCN4689

Det hade ju kommit lite snö och var sådär precis lagom temperatur. Frisk luft, vacker ”snöpudrad” miljö och alldeles tyst och stilla…..!

DSCN4690

Kändes som om vi aldrig ville gå hem….!

DSCN4692

Vattnet i ån hade börjat frysa till så smått och det är alltid lika fascinerande att se de isformationer som blir. Hade en bild som var inzoomad på istapparna som hänger på pinnen tvärs över bilden men tyvärr så kom den inte med av någon anledning? 

DSCN4693

En tanke som slog mig var att skogen under vintern, särskilt såhär i början innan snön blir alltför djup, ger ännu större möjlighet att strosa runt och upptäcka nya ställen.

DSCN4706

Inga otäcka älgflugor som man riskerar att få i håret…inga björnar eftersom de förhoppningsvis har gått och lagt sig nu och…

DSCN4712

dessutom törs man bara vika av och ge sig in på ställen man inte känner till då man alltid har sina egna spår att följa tillbaka om man skulle råka gå lite vilse.

DSCN4699

Julkänsla fick man också såklart när man trampade omkring därute mellan snöprydda granar, stubbar, stenar och mossor….

DSCN4703

en hemlig ingång till tomtarnas hus under granen kanske   :)

DSCN4701

Det bästa med promenader på okänd mark är att man aldrig vet vad som ska komma. Plötsligt öppnade sig skogen framför oss och ett stort hygge bredde ut sig. Kändes som en plats där man skulle vilja sätta sig ner och ta fram termosen och mackan!  :)

DSCN4709

Nu hade vi tyvärr inte något sånt med oss den här gången, mer än i fantasin kanske men varför inte göra en liten utflykt i helgen och ta husse med oss.?
Skulle verkligen behöva göra något sånt då med tanke på den alltför intensiva helgen som var. 

DSCN4708

För säga vad man vill om när man hugger ner skog, vilket kan se ganska sorgligt ut ibland…men nog är det ganska vackert också med den öppna marken det ger. 

DSCN4710

Och sen är det inte ovanligt att det bildas en massa originella konstverk på dessa hyggen också…. :)    den bästa platsen för ett vernissage tycker jag….! För här kan man stå länge och filosofera kring vad konsten föreställer   ;)

DSCN4716

Ja det var svårt att inte känna julstämningen smyga sig på så smått. Tänk vilken tur att vi har julen där mitt i vintern att liksom vila oss emot. Se fram emot, pyssla och greja inför. Annars skulle det kännas mer än oändligt långt till våren tycker jag!

DSCN4718

Ännu en väg som vi bara inte kunde motstå att följa.

DSCN4725

In i den tätare lite äldre skogen.

DSCN4724

Med mossiga stenar och…

DSCN4720

höga gamla granar…..en sån där skog som man känner sig så lugn och trygg i !

DSCN4729

Efter ett tag började det skymma så smått…..

DSCN4728

men usch vad det kändes motigt att behöva avbryta och gå hemåt igen. 

DSCN4727

Även för Line är det rena paradiset såklart…

DSCN4734

att få springa lös i sin egen takt och bara upptäcka med nos, ögon och öron. 

DSCN4731

Flera konstverk av både stora och …

DSCN4732

små mått!

När vi sen knallade hemåt igen slogs jag av tanken på hur skönt det känns att kunna tänka på julen och den mysiga tid vi har framför oss nu utan att behöva känna dåligt samvete över att gå arbetslös. Bara det här att vara ute i skogen och gå under dagtid en vardag utan att känna att man ”stulit till sig” tiden åt det. Att kunna välja vad man gör med sin lediga tid och känna att man faktiskt helt och fullt äger den.  Det är så otroligt lyxigt när man vet hur det motsatta känns. 

DSCN4681

På hemvägen passerade vi ett annat gäng ”livsnjutare”.   :)  också av både små och stora mått! 

Britta

Hallå och gokväll..!

måndag, november 13th, 2017

DSCN4677

Här sitter jag i gungstolen och ser ut som ett bloggande spöke   :)

Var tänkt att bilden skulle se lite sådär lagom rofylld och ”harmonisk” ut men….:)…blev så rolig så den fick vara med ändå!!

DSCN4607

Har haft en ensam eftermiddag/kväll här jag och Line då Sv har skjutsat sin son till Gävle idag och inte kommer hem förrän sent ikväll.

Nog för att jag trivs rätt bra med att vara ensam…särskilt efter en helg som denna då vi varit och övernattat i Hälsingland hos Svs dotter med familj….men….måste erkänna att jag nog mest ändå gått och saknat Svs sällskap.

DSCN4609

Men vi har ändå försökt göra det bästa av tiden….hämtat in ved….sorterat lite sopor…fyllt på fågelmaten som naturligtvis var slut efter två dagars bortavaro.
Gjort upp eld i vedspisen såklart och ….

DSCN4632

…tagit ut askan ur kaminen och rengjort glasrutorna.

DSCN4628

Och det gör man enklast med hjälp av en papperstuss först doppad i vatten och sen i kaminens egen aska. Var väldigt tveksam första gången jag fick höra att det var så man gjorde och kändes konstigt att börja ”smeta runt” askan på glasrutan….men …

DSCN4620

…faktum är att det blir otroligt rent och blankt när man efter att ha smetat runt och gnuggat ett tag, torkar och putsar efter med ett torrt papper.

DSCN4636

Nu vet jag att bilderna knappast är de bästa vad gäller skärpa men huvudsaken är att man ser den stora skillnaden på före och efter puts   :)

DSCN4638

Sen är det bara att göra upp en eld…stänga luckorna och …

DSCN4641

…njuta av att både kunna sitta och titta in i lågorna och värma sina frusna ”novemberfötter”!

DSCN4645

Fast nu har de där ”novemberfötterna” inte så mycket att klaga på då de fått krypa in i de helt underbart fina hemstickade strumporna jag köpte på julmarknaden vi var på i helgen.

DSCN4646

Samlingsbild på två av mina största ”passioner” här i livet!

För är det något jag är svag för och nog skulle kunna köpa hur många som helst av (trots att shopping inte precis är min grej) så är det  varma strumpor….särskilt hemstickade såklart, men idag finns det ju så många fina ”tjockstrumpor” ute i handeln också!

Ja…strumpor och trasmattor…det är livet det!   ;)

DSCN4653

Sen hör jag ju till den där sortens människor som nog aldrig blir riktigt vuxna…eftersom jag förstått att det inte är ”vuxet” att ibland bara lägga sig raklång på golvet….!   :)

Det är något som jag alltid gjort och förhoppningsvis aldrig kommer att sluta med! Finns väl inget mer avslappnande för kroppen än att få sträcka ut och sedan slappna av totalt en stund.

Bara ligga där och känna efter hur det känns och ..

DSCN4655

…t ex betrakta en fin taklampa som man fått efter sin mormor! Ligga kvar en stund och sända henne en liten extra tanke av tacksamhet!

DSCN4657

Fler som njuter av en värmande brasa!

DSCN4658

”Va…? Är det mej du snackar om?”

DSCN4661

Och Selma i på sin nya favoritplats….gungstolen som jag just nu sitter i  :)

DSCN4664

Så visst har vi det ganska bra här just nu…..tar det bara lugnt och lyssnar till brinnande eld i vedspis och kamin och skön avslappningsmusik på youtube.

DSCN4666

Räddade förresten en stackars halvdränkt spindel idag också när jag stod och plockade med disken. Fick syn på en svart prick som satt på insidan av den blöta diskhon och såg att den rörde lite på sig. Förr hade jag nästan fobi för spindlar och dödade dem så fort jag bara kunde men av någon anledning har den skräcken gått över och nu tyckte jag bara så otroligt synd om den lilla stackaren.
Han eller hon,  är ju trots allt också bara en levande varelse som precis som alla andra här på jorden kämpar för sin överlevnad.

Det var i alla fall känslan som kom över mig och fick mig att hämta en tändsticka som den kunde krypa upp på…vilket den tacksamt gjorde på en gång!
Lade den i fönstret så att den fick sitta där och torka upp och när jag senast tittade så var den borta… :)
Kändes bra att rädda livet på den!

DSCN4676

Men nu ska jag nog fortsätta på mitt ”drömfångarprojekt” innan det blir för sent. Har tagit en tv fri kväll ikväll när Sv inte är hemma och nog är det skönt att vila både ögon och hjärna från ”dumburken” ibland!

Man…eller jag ska jag väl kanske säga …blir mycket mer avslappnad, går ner i varv och ”landar” mer i mig själv utan tv tittande.
Visst kan det vara roligt och intressant att se på vissa program men för en högkänslig hjärna är det inte riktigt den totala avslappningen ändå.
Sen är det alltid roligare att titta på tv tillsammans när det är program som vi båda gillar.

Ja det var allt från mig idag och nu önskar jag bara att Sv ska komma hem igen från sin långa bilresa. Han och sonen startade härifrån i morse, åkte till Gävle och nu många timmar senare är han nog på väg från Gävle till Edsbyn…sen efter att ha lämnat av sonen där ska han tillbaka hem hit igen.
Blir nog svårt att somna innan han kommer men ska göra mitt bästa.

….  :)   nu när jag precis satt och skrev det här ringde han och hade just lämnat Edsbyn….trött såklart men ändå lättad hörde jag.

Ha det gott så länge!

Britta

Träning!

måndag, november 6th, 2017

DSCN4595

Tog en springtur igår jag och Line….för första gången på..?…ja jag vet inte hur länge? Ibland bara måste man tvinga sig ut för att ”komma igång” igen.
Nog kändes det gruvsamt, kallt och motbjudande i början men efter att ha sprungit ett par vändor i en ganska lång uppförsbacke i skogen så kom den där sköna känslan till slut.
Den där som gör att man tänker att ”nu ska jag banne mig göra det här oftare!”

För det är ju otroligt skönt att konditionsträna när man väl fått igång svettningen och de där extra lyckohormonerna som utsöndras efter ett tag.

Första femton/tjugo minuterna kan det dock kännas som om man i det närmaste ska dö!! Kroppen känns som bly, lungorna räcker inte till för att andas ut och in nog snabbt och musklerna protesterar genom att skicka ut mjölksyra….då är det inte roligt inte!!

Är nog i det läget som så många ger upp och tänker att ”Nej fy f ….träning är ingenting för mig!”
Men om man bara håller ut den där första stunden då allt tycks protestera och kroppen verkar ropa…”nej men hallå där…gå hem och sätt dig i soffan istället…det är mycket skönare!”…så händer något inombords och det tror jag nog gäller alla människor?

Just jogging och springning har ärligt talat aldrig varit någon favorit hos mig men….det är ju så otroligt effektivt när det gäller att få upp konditionen.

DSCN4597

Eftersom vi inte hade så gott om tid på oss innan det skulle börja skymma så gjorde vi till slut så att jag sprang en kortare bit av backen flera gånger istället och med olika hastighet. Kan väl kalla det intervallträning och sägs ju ska vara extra effektivt.

Till slut gav Line nästan upp med att hänga med varenda gång jag vände och stannade upp och gav mig en blick som verkade säga…”men hur ska du ha det egentligen? Vilket håll ska vi åt?”

Hur som helst så kändes det väldigt skönt att få ett konditionspass och när jag väl fått upp ångan kom lusten att fortsätta. Började till och med snegla lite utåt kalhygget bredvid och fundera på vad man skulle kunna göra där bland stockar och stenar?
Hinderbana? Krypa under, hoppa över…ja ni fattar  :)
Tror att det skulle kunna gå att få till en hur rolig och effektiv träning som helst ute i skogen om man bara har lite fantasi.

:)

Britta

Sista rycket!

söndag, november 5th, 2017

DSCN4567

Ja igår blev det en sån där oförskämt bra dag! Först en skogspromenad tillsammans och sen trädgårdsarbete för mig resten av dagen.
Höll på så länge jag kunde innan mörkret blev så kompakt så att man knappt såg vart man gick  :) ….men så himla skönt att ligga så bra till inför vintern.

DSCN4570

Kändes verkligen som om det var sista rycket inför den nu och dessutom som en extra bonus att hinna klippa ner alla perenner och kratta upp de sista löven.

DSCN4577

Och ni får verkligen ursäkta de olika vitbalanserna men ville visa lite före och efterbilder  :) inte för att jag är pedant precis när det gäller utomhusmiljön (inte inne heller för den delen) men nog ser det bra mycket trevligare ut när man fått bort alla gulbruna vissnade växter!

Känns som om trädgården är mer redo för ett vitt täcke nu!

DSCN4568 DSCN4576

Före och efter…. och ….

DSCN4569 DSCN4575

…före och efter!   :)

Hade ju inte trott att jag skulle hinna med allt det här i år eftersom jag räknade med att grusgångsjobbet skulle hålla på ända tills snön kom så det känns extra lyxigt nu måste jag säga!
Och älskar verkligen känslan det ger när man ser sig omkring efter avslutat arbete och liksom bara låter ögonen vila på den ”nystädade”ytan.

DSCN2971
Känns som om man kan dra en djup suck och bara tänka ….japp…nu får det bli vinter om det vill!

Idag har vi dock ett litet uppdrag kvar i trädgården som vi ska göra tillsammans innan det är dags för vatten och avloppsgrävning.
Dels ska vi såga ner ett litet videträd som ändå bara kommer att vara i vägen och inte är särskilt vackert att se på heller för den delen. Står där mest och skräpar och skymmer solljuset.
Sen behöver vi ”spetta undan” en slipers och några stenar som också kommer att vara i vägen för grävaren och ju enklare för dem desto bättre naturligtvis.

Så det blir väl dagens projekt och förhoppningsvis får vi uppehållsväder? Skulle ju regna idag och verkar ha kommit lite inatt, men med lite tur så stämmer inte prognosen.

DSCN4578

Vädret igår hade ju inte kunnat vara bättre. Flera plusgrader och sol och dessutom lugnade sig vinden framåt eftermiddagen/kvällen. Rasmus låg och bara njöt av de sista solstrålarna!

DSCN4579

Stör ej….jag mediterar!

DSCN4589

Och jag kunde tända om ljusen för alla våra ”döingar” som naturligtvis slocknat av blåsten i förrgårkväll!
Inatt har de dock varit igång hela natten och sken så fint i morse när jag släppte ut katterna. På något konstigt sätt har de klarat regnet som föll också så nu får de lysa så länge de räcker.

Just det….lyckades byta sidhuvudbild igen också! Tyckte inte att den förra stämde längre med eken full av höstlöv. De är ju borta nu och utkörda på våran ”tipp” nere i skogen.

Ha en skön söndag !  :)

Britta

Ljus för dem som gått vidare!

lördag, november 4th, 2017

DSCN4539

Vet inte riktigt när jag kom på det men var nog under veckan någon gång. Tänkte på att allhelgona närmade sig och att man borde åka till kyrkogården och tända ett ljus för de nära och kära man har där. Men som alltid när det gäller platser där det samlas mycket folk så kände jag ett visst motstånd. Visserligen åker man dit i mörkret vilket underlättar en del men ändå. Det är fortfarande en massa andra man ska förhålla sig till och ”ha koll på”. 

Men sen vet jag inte vart tanken kom ifrån (kanske från någon av dem jag ville tända ett ljus för) att varför inte bara tända flera ljus härhemma istället?
Samla dem på ett ställe ute i trädgården, tända ljusen och i lugn och ro stå där och ägna dem på andra sidan en extra tanke.

För dem spelar det ingen roll vart man gör det. De är inte begränsade till en enda plats och definitivt inte till just graven på kyrkogården. (Är nog där de tillbringar minst tid med tanke på hur sällan de flesta anhöriga är där) . 

DSCN4540

Och det här är något som jag absolut kommer att fortsätta med. Valde att ställa ljusen i utegrillen som är gjord av en gammal pannmursgryta.

DSCN4545

Inte ett för varje person men ett för mina morföräldrar, ett för farföräldrarna, ett för Svs föräldrar och ett för alla våra djur som gått vidare. 

Djuren är ju också en jätteviktigt del av våra liv och självklart ska även de hedras en sån dag då man saknar dem minst lika mycket som de människor som är borta. 

DSCN4549

Kändes i alla fall jättemysigt att stå där och ”vara tillsammans” med dem en stund. Och man kunde nästan känna att de tyckte detsamma… ;)  

Tror nog att de gillade tanken med det och vet att de är medvetna om det så det känns bra.

Så hela gårdagen blev en helt underbar dag med först lite mer noggrann städning inne (kopplar ju av när jag städar) sen ljuständningen och plus en riktig bonus då yngste sonen med flickvän överraskande kom och hälsade på  :)   Är sällan man träffar honom nuförtiden och kändes så skönt att ha dem här en stund och sitta och prata och skratta lite tillsammans.
Extra passande en sån dag då man tänker lite extra på släkt och familj också.

DSCN4556

Ljuslyktorna vid kakelugnen som sprider ett så fint sken!

DSCN4559

Inte svårt att känna sig lugn och fridfull inombords när man tänder dem. 

RSCN4531

Men nu är det en ny dag och magin från igårkväll har tagit en paus. Dags att kika ut och se vad den här dagen kan ge!
:)

Ha en skön helg!

Britta

Dags att dela med sig!

torsdag, november 2nd, 2017

DSCN4524

Ni får ursäkta den dåliga bildkvalitén men bilderna är tagna genom vårat köksfönster. Det är väl knappast det optimala när man ska fota, och särskilt inte när glasen är av den gamla ojämna, suddiga, ”bubbliga” typen.

DSCN4516

Insåg häromdagen att det nog är dags att börja hjälpa alla småfåglar med mat nu när november är här, för nu är det väl så gott som ”myggfritt” ute så att säga !?

De är tappra de små pippisarna som väljer att stanna här över vintern och nog undrar man varför ibland? Är väl en lite konstig överlevnadsstrategi skapad av naturen?
Undrar hur många som skulle stryka med under en vinter om inte vi människor delade med oss som vi gör? 

DSCN4520

Köpte en 25 kg säck med något som heter vildfågelblandning som skulle passa de flesta av våra småfåglar. Sen gjorde jag en miss och tog en hel hink med talgbollar utan nät omkring sig så nu måste jag köpa någon typ av talgbollshållare också. Om jag nu inte tillverkar en egen som jag faktiskt har legat och klurat lite på idag när jag tillbringat den största delen av dagen i soffan.

Vaknade i morse med en huvudvärk som gjorde att frukostgröten knappt gick ner och än mindre knappt gick att behålla i magen…! Ja ni förstår nog utan vidare förklaring!!

Tror att ”boven i dramat” är den maskin vi använt för att grovskura de golvytor som skulle få ett nytt lager av…?  ja jag vet faktiskt inte vad det heter men man lägger på ett medel som härdar och ger golvet en ny blankare och mer ”lättmoppad” yta helt enkelt!
Golvpolish kanske?
I alla fall så är maskinen hemsk att köra, särskilt innan man fått in tekniken den kräver för att kunna slappna av någorlunda i armar och axlar.

Den är hur stark som helst och styrs i sidled genom att man höjer eller sänker handtaget. Detta betyder också att den minsta rörelse uppåt eller nedåt gör att den sticker iväg med en himla fart och kan i värsta fall smälla in i en vägg eller möbel och göra skada om man inte är snabb nog att få tillbaka handtaget i mellanläget.
Låter nog inte så svårt men det krävs en ganska säker ”finkänsla” för att hålla den där man vill att den ska vara. Den går nämligen inte på hjul utan drivs av att den runda ”skurtrissan” som sitter på snurrar väldigt kraftigt. 

Så med ”facit i hand” är det nog bara att konstatera att jag gick och spände mig alldeles på tok för mycket för att hålla maskinen i rätt läge …och som vanligt när det gäller mig och min kropp så kommer huvudvärken som ett brev på posten när det varit för mycket spänningar.
Detta gäller både fysiskt och psykiskt och det har nog varit lite för mycket av bådadera under veckan då vi också hela tiden har jobbat alla tre tillsammans.

Har ju det osynliga handikappet att inte tåla alltför intensiv social stimulans (sk högkänslig) vilket betyder att jag behöver ”ensamtid” även under en arbetsdag för att må som bäst.
I vanliga fall, när det inte är lov på skolan så jobbar jag ju mycket ensam och umgås bara med de andra på rasterna, och då är det inga problem, utan bara trevligt och roligt!
Kanske låter konstigt då man jobbar på en skola och naturligtvis ändå har en hel del elever och lärare omkring sig men( som tur är i det här fallet ) så ses en städerska på många arbetsplatser som någon man nödvändigtvis inte behöver prata med så jobbet blir ganska ”ensamt” ändå, vilket passar mig utmärkt!   :)

Så det blev en hemmadag för mig idag och som den lyckligt lottade människa jag är har jag fått hjälp med huvudvärken av min kära Sv.
Hoppas nu att den håller sig borta ett tag för imorgon tänkte jag åka och jobba igen. Är ju fredag också och dessutom en ännu kortare dag än vanligt då det är dag före röd dag. 

Kanske återkommer imorgon om mitt talgbollshållarprojekt  :) om jag nu tar mig för med det? Har en idé i alla fall som borde funka. Gillar att klura ut uppfinningar av sånt som man redan har hemma istället för att köpa, köpa och  köpa saker hela tiden. Det finns redan alldeles på tok för många ”prylar” på denna jord!

Ha det bra så länge!
:)

Britta


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu