Tar jag mig fram på min kära ”Att göra” lista…. :)
Den har ju funnits med sedan i våras men tid och ork har helt enkelt inte funnits. Igår bestämde jag mig dock för att NU hade jag fått nog av stenhögen som legat på gräsmattan och snart blivit helt övervuxen samt såklart dödat gräset under.
Tog tyvärr ingen bild på hur det såg ut innan jag började men man ser i alla fall vad en hög med sten kan göra med en gräsmatta :) här har jag lyckats få undan alla stenar i alla fall. De två sista och tyngsta fick jag däremot hjälp av yngsta sonen med. Hade aldrig fixat de ensam.
Annars tycker jag att det är roligt att böka och ”brottas” med lite sten.
Hela kroppen får liksom vara med och jobba lite.
Typiskt för mig är att det alltid blir en himla röra innan jag är färdig med något projekt. Vare sig det gäller ute i trädgården eller inne i köket te x .
Men brukar alltid se till att verkligen göra färdigt och plocka undan efter mig.
Vi hade ju egentligen tänkt att göra något där hönsgården varit med alla dessa stenar. Bygga upp något med stenar jord typ ett kryddland eller så men jag kände att det nog kommer att dröja väldigt länge innan vi tar oss tid med det, så en tillfällig lösning på att få bort så mycket som möjligt från gräsmattan var att lägga stenar runt rabatten där sandlådan var tidigare.
Sv var väl inte lika mycket med på de noterna och tyckte först att det inte blev särskilt snyggt. Men efter att ha hjälpt mig med att få de sista stenarna på plats så började han så smått ändra sig.
Ja det kanske inte blev så dumt ändå , hörde jag honom säga.
Han var nämligen mest inne på att vi skulle låta stenhögen ligga till våren och göra något av den då men…jag vet av erfarenhet hur det blir på vårarna ändå.
Det blir så mycket annat som ska göras då och hade jag inte tagit itu med stenhögen nu så hade det nog varit risk för att den legat kvar tills nästa höst.
Line försökte intensivt få med Rasmus på lite lek…men…
…nej tack…jag sitter hellre här på bänken med matte och får lite kärlek.
Katterna har väldigt svårt att förstå Lines heta önskan om att få leka lite tillsammans. Hon kråmar sig, hoppar och skuttar, slår med framtassarna i marken vilket på hundspråk betyder ”Ska vi leka” men ….ingen av katterna nappar på det.
Annars har de i alla fall helt och fullt accepterat henne nu och hon har nästan lärt sig vilka av dem man kan våga sig på att slicka lite på utan att få en tass på nosen.
Har verkligen varit roligt att se hur vänskapen och förtroendet dem emellan vuxit fram sakta men säkert. Samus och Findus törs hon till och med tvätta lite nu även om det tyvärr blir lite väl intensivt då hon blir så uppspelt av att de står kvar och tar emot. Rasmus däremot håller hon lite mer avstånd till och så länge hon gör det ser han ingen anledning till att försvara sig heller. Förut kunde han faktiskt nästan göra utfall mot henne även om hon bara gick förbi men nu har han insett att hon inte är så farligt som hon ser ut.
Selma ska man också låta vara lite mer ifred men kan vara lite svårt att låta bli att jaga henne en bit på gräsmattan eftersom hon har väldigt mycket ”flykt” i sig så fort hon känner sig hotad.
Nåja…det viktigaste är i alla fall att Line har förstått att hon står under katterna i rangordning vilket ju är nödvändigt med tanke på storlek och styrka.
Men nu är det dags att stänga av datorn och ta vara på det härliga vädret som är idag. Ha det gott så länge!
Britta