Känns som om jag ligger lite efter hela tiden….efter i jobbet…..efter hemma……efter i att få något kreativt gjort …ja lite efter i livet i största allmänhet helt enkelt.
Men samtidigt tänker jag ibland…..är det så farligt då?….att ligga lite efter? Eller är det kanske till och med lite ”nyttigt” för mig att göra det?
Måste man ”vara ifatt” med allting jämt, med städning, trädgårdsarbete mm.
I mitt förra förhållande hade vi inte särskilt mycket umgänge, utan jag gjorde mitt och han gjorde sitt, vilket var ”rollerna” vi hamnade i efter att vi fått barnen.
Nu lever jag i ett helt annat förhållande och den gemenskap och samhörighet jag upplever nu har fått mig att få många Aha-upplevelser de senaste två tre åren.
”Aha…det är såhär det kan vara att leva i tvåsamhet”
”Aha….man kan alltså hitta en människa/partner som man både kan utföra de tråkiga vardagsbestyren tillsammans med och ägna sig åt gemensamma intressen och hobbies med?”
osv…!
Ja det är ju liksom det som är vitsen med att leva med en annan människa överhuvudtaget….annars kan man lika gärna låta bli
Det är så många som lever i ”urvattnade” förhållanden där kärleken falnat och den enda orsaken till att man håller ihop är (som man tror) ”bäst för barnens skull”!
Respekten, känslorna och förståelsen för partnern har för längesen suddats ut och blivit överkörda av vardagens krav och måsten och det kan vara svårt att nå fram till varandra och komma ihåg orsaken till, och känslan för det som en gång gjorde att man kände att man ville leva tillsammans.
Och visst är det sorgligt när det blir så?
Inser att jag har en otrolig tur som fick chansen att helt oväntat ”springa på” denna tvillingsjäl jag lever med nu. Mitt i mitt vanliga vardagsliv…med invanda inrutade rutiner och utan några som helst föreställningar eller förhoppningar om att det fanns någon annan typ av förhållande.
Nu vet jag bättre och om det nu kanske innebär att jag inte ägnar lika mycket tid åt att ”vara i fas” med städning mm utan passar på att umgås med och njuta av den tiden vi fått här tillsammans på jorden så är det nog faktiskt värt att ….ligga lite efter.
Britta