Klockan är nu 10 13 och hittills har det gått bra med mitt arbetsförbud även om jag redan stött på ett antal frestelser varav en var hundradelssekunder från att vinna över mig. Men jag gjorde det inte…..jag tittade på löven som samlats på singlet utanför hönshuset och en röst i mitt huvud sa ”Seså, kratta upp det där du, det är ju så lite och här är det bra om marken är fri från förmultnande löv, det ska vara så torrt som möjligt här och dessutom minskar du antalet löv som hamnar i vattenskålen, så ta krattan nu…den står bara ett par meter ifrån dig…två tre drag är det enda som behövs!”
Men jag gjorde det inte!
Jag tvingade mig att titta åt ett annat håll och gå ut ur hönsgården och stänga dörren efter mig.
Men det här var inte första utmaningen.
Ca en timme innan hade jag lyckats stå emot en dynggrep och en borste (hästborste alltså) som viskade när jag gick förbi för att ta ut tre av Mias hästar för dagen.
”Jamen om du ändå är här så kan du väl mocka ocskå!” Sa grepen när jag passerade för andra gången.
”Det är ju bara två boxar och inte tar det lång tid heller, titta får du se”
Här lät jag mig styras för ett par sekunder och tittade in i boxarna.
Ja, inte var det mycket som skulle ut egentligen, grepen kanske hade rätt….?….skulle jag ändå..?…nej! Sa en annan röst bestämt. Det där tråkiga förnuftet tror jag.
”Det är total nolltolerans på enformigt arbete med högerarm idag, och det veet du…seså gå härifrån nu”
När jag sen gett alla hö och stod och betraktade deras lugna tuggande kom en annan tanke smygande.
”Nu skulle det vara perfekt att borsta dem litegrann, dra några drag och få bort lite lera och smuts och samtidigt få lite mys”
”Men hallå!!” Ropade förnuftet, ”Vilken arm använder du när du borstar hästar??? Vänster kanske??Näe, skulle inte tro det…höger är det, och med en enformig upprepande rörelse! Vad sa vi om det nu då?”
Suck! Okej då, en annan gång kanske.
Räddningen här var nog att jag hade min sambo med mig som hjälp med att bära vattenhinkar mm och han har en förmåga att få mig att känns stress eftersom jag vet att han hellre håller på med ”sitt”.
Så efter fodring och vattenpåfyllning var det bara att inse att ”hästskötselkvoten” var fylld för den här gången.
Måste ändå ge beröm till sambon som för första gången i sitt liv vågade leda ut en häst till hagen, (visserligen en genomsnäll shettis men ändå), och det såg lovande ut för mitt eventuella framtida hästägande 
Själv var han stolt som en tupp efteråt och frågade till och med om vi skulle ta in dem ikväll också, vilket jag inte vet än men frågan var totalt oväntad måste jag säga, eftersom han hade en positiv inställning till det.
Ja så har det gått hittills med min arbetsfria dag och snart öppnar biblioteket så då får jag väl ta en sväng dit istället för att gå härhemma och titta på allt som borde göras.
Kanske kommer med fler rapporter om nya utmaningar senare idag, vi får se vad som händer.
Britta:)