Vet inte om jag riktigt fattat att det här är sista vardagen på fem veckor framåt som jag är hemma här i Västgärde hela dagen 
Imorgon förmiddag åker vi till stugan i Hedesunda och checkar in, och på eftermiddagen vid kvart över fyra är det dags för första strålbehandlingen på Gävle sjukhus.
Känns ändå mest positivt och första veckan blir ju också väldigt mycket som en semestervecka då jag får ha Sv och Line med och bo i en stuga såsom vi brukar tillbringa våra semesterresor.
Blir intressant att se hur man upplever dagarna då man måste in på behandling en gång om dagen? Kommer det att kännas som om man inte hinner med så mycket mer? Eller blir det den ”lediga tiden” som dominerar?
Ja ..vi får se vad vi hinner med ? Men med tanke på att det sägs inte ta mer än sammanlagt en kvart på sjukhuset, med avklädning, strålning och påklädning igen så tycker man väl att man ska känna att man har en hel del tid över?
Avståndet in till Gävle är ca fyra/fem mil så restiden går väl på sammanlagt en timme också, men säg max två timmar med allt inräknat, så lite stugmys och andra upplevelser ska vi väl hinna med.
Verkar som om den tropiska värmen är över nu? Och visst är det skönt på ett sätt? Men nu är det en luftfuktighet som dominerar istället, tack vare att det kom lite regn.
Äntligen får man väl säga! Nu kanske växtligheten får fart på åkrar och i hagar igen så att alla stackars djurhållare slipper ta alltför mycket av vinterns matförråd.
Ser redan nu att den totalt uttorkade gula gräsmattan börjat skifta lite i grönt igen. Naturen är otrolig på att återhämta sig ändå!
Hoppas att Herr Ek fått lite fukt också så att han kan behålla sina löv. Har aldrig varit med om att det börjat falla eklöv i Juli, men fascineras också av att träden kan ha en sån här ”plan B” i beredskap ifall om de skulle bli utan vatten en längre tid.
Trettio graders värme i all ära ….men nog ska det bli skönt att orka göra något vettigt utomhus igen. Min uteplats som jag började så stort med för någon månad sen har inte gjort några som helst framsteg den senaste tiden.
Men drömmen finns kvar och ger såklart inte upp! Innan sommaren är över ska det nog vara färdigt? Får se fram emot att använda den i vår istället…för fler både vårar och somrar ska det väl komma :)
Får se hur jag känner mig på helgerna under behandlingsveckorna? Har ingen aning om hur kroppen kommer att reagera men tydligen är det vanligt med en ovanlig trötthet som kan komma plötsligt. Men alla är vi ju olika och kanske har jag en massa uppdämd energi istället när jag kommer hem? Har ju aldrig levt ”storstadsliv” och kommer nog att bli väldigt ovant att inte ha något arbete att använda kroppen till.
Hör ju till en av mina stora fasor här i livet att hamna i en lägenhet utan gård och trädgård att sköta om och utan en brokvist att gå ut och bara sätta sig på med morgonens kaffekopp.
Tur att inte Line måste vara med under hela behandlingstiden…för vem ska då ligga och hålla koll på ”byfolket” där under planket?
En mycket viktig uppgift som kräver skärpa och tålmodighet!
Något som jag glömt berätta om är det underliga suset från eken som jag hört i flera veckor nu. Till en början trodde jag att det var någon jordbruksmaskin eller nåt som hördes på avstånd. Hörde det när vi satt ute i solstolarna…när jag var ute på gården och grejade…och även när vi satt ute på brokvisten…ni vet ett sånt där ljud som man egentligen inte fäster så stor uppmärksamhet vid till en början. Ett sånt där ljud som liksom bara finns med i bakgrunden.
Men så var det en dag då jag satt i solstolen och plötsligt fick en obehaglig tanke. Ljudet låter nämligen lite som att det susar i en vattenledning.
Började också bli lite fundersam över att det hördes så ofta och ibland upplevdes som ganska nära. Bestämde mig för att försöka ”lyssna in” vartifrån ljudet egentligen kom.
Gick sakta i alla riktningar bort från eken och lyssnade och lyssnade….vände på huvudet och lyssnade hit och dit men kunde inte alls avgöra från vilket håll ljudet var som starkast.
Eller jo…det lite skrämmande var att det lät som mest ju närmare huset jag kom och tankar på att det skulle ha något att göra med inkopplingen av det kommunala vattnet började komma.
Tänk om det var en vattenledning som stod och rann någonstans och i så fall skulle ha gjort så i veckor??? !!!! Hemska tanke …..med tanke på den kommande vattenräkningen!!!
Men det konstiga var att när jag gick alldeles intill huset och försökte lyssna inåt grunden och pannrummet så hördes det inte mycket.
Gjorde mig till och med besväret att ta mig ner till pannrummet för att kunna konstatera att det inte kom därifrån. Det innebär att man måste flytta möbler och mattan på brokvisten, öppna luckan utan handtag med den stora skruvmejseln, hoppa ner i den lilla gropen under bron och ta undan frigolitbiten som sitter för öppningen till pannrummet.
Böja sig in och famla efter lysknappen på väggen bland spindelnät och insekter….och invänta det spännande ögonblicket då lyset tänds och man får se hur allt står till där nere!
Men ….det fanns inget ovanligt att se där….ingen ledning som stod och sprutade eller något som helst tecken på att det skulle vara problem med vattnet.
Ljudet hördes förresten inte ens där så kunde konstatera att det nog ändå inte hade med vatten att göra.
Gick någon dag till som jag funderade över ljudet….hörde det ju dagligen men kunde fortfarande inte lokalisera det.
Var det någon granne som hade någon maskin igång av något slag? Någon luftvärmepump kanske ?
Smög runt på gården och ”spände öronen” i alla riktningar men det mest underliga var att så fort jag kom en bit bort från eken så tystnade det.
Började snegla uppåt grenverket….satte händerna bakom öronen och riktade hörseln uppåt och OJ….vad mycket starkare ljudet blev…!?!
Vad i hela…?? Hur skulle ett träd kunna ge ifrån sig ett sånt ljud? Humlor och getingar som surrade kanske men…nej …det var inte ett sånt ljud.
Det var inte ett ”surr” utan ett ”sus”! Precis som suset från en vattenledning som man kan höra inne i en lägenhet när grannen spolar vatten.
Spanade noggrant runt bland löv och grenar men kunde inte se en enda humla eller geting. Lät det gå någon dag till och försökte ignorera ljudet men det var svårt då det nästan började bli lite irriterande.
Hör ju till min högkänslighet att ha svårt att tåla vissa ljud och fläktljud och sus är något jag blir lite rastlös och orolig av.
Men så kom det en dag då jag satt ute på bron och drack kaffe…ljudet fanns som vanligt med i luften och kände mig irriterad över att det litegrann förstörde min sköna kaffestund där ute i den annars så fantastiska, underbara sommaren vi fått!
Riktade än en gång blicken uppåt ekens grenar och då, i det ljuset som var just då fick jag syn på en svärm av någon typ av insekt! Inte myggor och inte vanliga flugor utan något mitt emellan i storlek.
Och det var miljoners av dem!!!
Vart jag än tittade bland det vidsträckta grenverket så kunde jag se ”ett gäng” som svärmade och flög omkring.
Försökte fånga dem på bild men det var inte lätt.
Har aldrig under mina 22 år här i huset varit med om denna invasion av vad det än är för sorts insekter?
Har säkert med den varma torra sommaren att göra och hoppas verkligen inte att de gör någon skada på eken?
Just nu när jag sitter här ute på bron hör jag det faktiskt inte och kanske har de svärmat färdigt?
Sena kvällar hörs det inte heller…(bad äldste sonen som är mer nattuggla än mig att gå ut och lyssna) …och då var det alldeles tyst, så någon typ av dygnsrytm verkar de ha i alla fall de här insekterna?
Ja det var verkligen sommaren mysterium det här men nu när jag vet vart ljudet kommer ifrån känns det lättare att acceptera det.
Häftigt att en svärm flygfän kan skapa ett sånt ljud!
Men nu är det dags att börja fundera på lite packning inför imorgon!
Siktar på att få till ett inlägg från stugan imorgonkväll!
Ha det bra!
Britta