Ja jag kunde inte komma på någon annan överskrift eftersom det inte behövs någon annan överskrift när det faktiskt är Tjorven som är huvudperson (eller borde jag skriva huvudhäst?) i detta inlägg???
Jag är nog fortfarande i något slags chocktillstånd, och är inte riktigt 100% säker på att detta hänt när jag skriver det här.
Vet inte vart jag ska börja……..????….men så här är det.
Jag vet att jag för en tid sedan skrev att jag drömt om att jag varit ute i skogen och ridit på ett ardennersto med ljusbrun päls och vit man och svans. Jag vet att jag tackade detta sto för ridturen och hoppades att vi skulle träffas igen i drömmens värld, även om jag tvivlade på att det skulle hända.
Det är nämligen så att jag vet att om jag skulle skaffa en egen häst någon gång så skulle det inte vara ett sto utan en vallack av några olika anledningar, och därför så kändes det som om den här drömmen var lite udda och nog inte hade något med verkligheten att göra.
Pust… måste ta en paus nu!!!!
Okej, tillbaka igen….!
Nu är det så här! Jag tar det från början!
Jag och min sambo satt vid köksbordet och diskuterade som vanligt vid våra helgmiddagar. Vi pratade bla om mina framtidsdrömmar om ett stall och lite annat, (som vi ofta gör ) och helt plötsligt ser jag en rörelse utanför fönstret och där kommer en man/kille ledande en ljusbrun häst med vit man och svans förbi.
Jag trycker naturligtvis näsan mot rutan och utbrister!
”Där är den, min drömhäst, kolla vilken skönhet”
Sambon tittar ut och säger!
”Jamen det är ju Perra!, nu ska jag gå ut och prata med honom!”
Jag försöker att hindra honom och ber att han ska stanna inne, eftersom vi druckit lite alkohol och jag är rädd för att han ska göra bort oss genom att gå ut och prata med den här personen som leder denna underbara häst.
Dessvärre, eller ska jag säga turligt nog så är min sambo starkare och mer beslutsam än mig och efter att ha skakat av sig mig så beger han sig ut för att tala med denna människa.
Själv så stannar jag inne och börjar greja med disk och sopor.
Efter en stund blir jag naturligtvis nyfiken och använder soporna som en bra ursäkt för att se vad som händer utanför.
Jag tar soporna med mig och går ut för att slänga dem i tunnorna. När jag slängt dem hör jag min sambo ropa!
”Britta, kom och hälsa på Tjorven!”
Jag tittar åt sidan och där står min sambo( som i vanliga fall är livrädd för hästar) inne i den nyuppsatta hagen alldeles bredvid oss alldeles intill denna otroligt vackra häst och klappar henne på halsen.
I det här läget har jag tappat kontrollen över dröm och verklighet och känner att det är bara att köra på.
Där står min sambo bredvid detta ardennersto, min granne som jag inte vågat hälsa på trots att vi lekte som barn och hennes pojkvän som är ägare till detta sto jag mött i mina drömmar.
Så vad gör man? Ja även om jag är introvert så har jag alkoholen som stärker och räddar mig, jag går naturligtvis dit och hälsar på dem alla tre.
Jag kan inte skriva om allt som blir sagt men till slut går jag i alla fall in i hagen till Tjorven och gör en fläta av hennes underbara man.
Hon är 27 år och en mycket dominant dam som tydligen trivs bäst med att vara ensam i hagen, eftersom de provat med att ge henne hästsällskap vilka hon spöat så pass så de insett att hon nog trivs bäst med att ha hela hagen för sig själv.
Så nu går hon där, (var nyss och kikade om hon var kvar eller om jag drömt men jag såg en ljus man som rörde sig sakta i mörkret) Tjorven, mina drömmars häst!
Ägaren pratade om att han skulle hem och bära hit vatten men vi sa att det tar vi från vår utkastare här på väggen. Så från och med nu tar jag gärna på mig ansvaret för att se till att Tjorvens vattenbalja är fylld.
Han var väldigt tacksam för det eftersom det besparade honom en hel del arbete.
Ja sen hände det en massa overkliga saker som jag inte vet om jag orkar berätta om.
Men okej, ska försöka!
När vi står där och pratar, jag och denna människa som jag inte pratar med sen vi var barn så hör jag hovklapper på vägen och säger!
”Nu kommer det en häst, få se vem det är?”
Då kommer det ännu en otroligt vacker häst travande på vägen rakt emot oss. Detta är en betydligt smäckrare och mindre häst än Tjorven men helt utan sadel, ryttare och träns och uppenbarligen på flykt.
Helt lös och ledig kommer detta sto rakt emot oss och min vän bredvid säger,”Jaha, jag har ju ett grimskaft” och inom några sekunder har hon kopplat detta lösa sto med det grimskaft hon helt tillfälligt hade i handen.
Ja jag vet att detta låter helt overkligt, men det händer faktiskt i mitt liv just i detta tillfälle och här kommer fortsättningen.
Där står vi på vägen med en helt främmande häst kopplad och med Tjorven lugnt betande bredvid i hagen, och jag börjar fundera på vem som kan äga denna smäckra skönhet vi just fångat.
Först funderar jag på en av mina söners jämngamla som äger en liknande häst och tänker gå in och fråga honom om telefonnumret när jag får för mig att titta uppåt vägen där hästen kom travande ifrån.
Pust…..måste dra ett djupt andetag här!!!!
Tar först en titt uppåt vägen och ser att det kommer någon på cykel.
Tro det eller ej, men där kommer en annan av mina barndomskamrater på cykel i jakt på en häst som smitit.
Detta är inte vilken barndomskamrat som helst utan hon som jag delade min hästägartid tillsammans med. Hon hade ett New Forest sto och jag hade en Russ vallack som bodde i vårt stall i gården jag växte upp i.
Nu börjar det bli lite för mycket för min introverta hjärna.
Men det är väl bara att följa med.
Hur som helst så får jag en pratstund med denna jämngamla barndoms och hästägarkamrat innan hennes dotter i sin tur kommer på cykel och hävdar att det är hennes häst som smitit.
Dottern ifråga hoppar upp på hästens rygg och hävdar bestämt att hon kan rida henne tillbaka utan träns och sadel utan problem, så vi låter henne göra det.
Så ja, nu sitter jag här och undrar om allt detta verkligen hänt?
Min sambo är fortfarande borta ( och pratar förmodligen med Tjorvens Husse), och jag sitter här och funderar på om jag ska våga gå upp till dem ??!!
Ska ringa sambon nu och fråga var han är, sen får vi se vad som händer. En sak är i alla fall säker,imorgon kommer det bilder på Tjorven, var så säker 
Britta 