lillasysterfix

Ja då sitter man här och inser att det precis idag på dagen, är ett år kvar tills man fyller 40 och undrar om det är nu den där berömda krisen ska börja?
Kanske har jag inte riktigt insett hur gammal jag är eller så är det helt enkelt så att jag inte är ett dugg rädd för att bli 40…45…..50…..osv!
För det är jag inte.
Känner ingen som helst panik över att bli äldre, så länge som åldern bara är en siffra och jag känner mig ung till kropp och själ. Visst har jag lite krånglande leder och sviktande minne men för övrigt så känner jag mig ännu ung och ser fram emot 45 års åldern då mina söner är 21 och 23 år gamla och förhoppningsvis inte lika beroende av mig längre.
Då hoppas jag på att kunna uppfylla lite egna drömmar och går det som jag önskar så kommer mitt liv att domineras av hästar och hästliv.
Det finns inget som helst tvivel om att det är det jag vill, men man vet aldrig vad livet har att bjuda på, och om det någonsin kommer att bli läge för det.  Hästägande är ju ett stort ansvar och en livsstil och det krävs en ganska stadig ekonomi för att det ska gå ihop.
Sena festkvällar och långa sovmorgnar är ju heller inte något som går ihop med att vara hästägare men å andra sidan är det inte många gånger per år jag nyttjar något av det så det ska nog inte vara någon stor uppoffring. (Kan ju till och med vara en bra ursäkt för att slippa gå på vissa fester man blir inbjuden till, ”Nej du vet jag måste upp tidigt imorgon och ta hand om hästarna så tyvärr så måste jag nog tacka nej )
Resande kan ju också vara svårt att få till men någon globetrotter har jag ju aldrig varit, och kommer förmodligen inte att bli heller.

Så någon 40 års kris har jag ännu inte känt av och känner mig rätt ensam om att snarare se fram emot att bli gammal och sitta och sticka strumpor med en spinnande katt i knät, men först ska jag hinna med lite egna drömmar och man önskar att fler kunde se det så istället för att ha panik över rynkor, åderbråck, celluliter, hängande ögonlock och en näsa som blir röd så fort temperaturen understiger 10 plus. Allt det där har jag nämligen redan provat på och än så lever jag faktiskt, och än får jag dagligen höra att jag är älskad så vad mer behöver man?
Man måste komma ihåg att varje dag man kan kliva upp ur sin säng och får vara frisk är en välsignelse, och om man sen råkar bli lite smått chockad när man tittar sig i spegeln klockan fem på morgonen så är det bara att göra ett nytt försök några timmar senare så kan man se att det inte är så illa som det först såg ut.
Hittade ett par roliga citat i boken idag som bevisar att jag verkligen är på väg in i medelåldern eftersom de stämmer så bra med min verklighet.

”Medelåldern är när man upptäcker att ens barn och kläder är ungefär lika gamla”

”Medelåldern är då du väljer mellan två frestelser och tar den som gör att du kommer hem tidigast”

Men nu ska jag ta och njuta av chokladasken och ev prova nya strykjärnet jag fick i present idag. Jag har faktiskt önskat mig ett nytt några år nu eftersom mitt gamla nog är från 80 talet och har mist en del funktioner, och i år gick min önskan i uppfyllelse så nu måste jag ju ha strykjärn för resten av livet i alla fall.
Det måste ju också vara en säker indikator på att man har nått fram till medelålder, att önska sig ett nytt strykjärn ; !!

Britta 39 år idag