Blev så glad i morse när jag insåg att det var lite dimmigt ute. Hade precis ätit frukost så det passade perfekt att hoppa i overallen och ta en liten runda med Line. Tyvärr så var det en sån där dimma som inte ligger kvar särskilt länge så när vi väl kom ut var den så gott som redan borta. Låg bara några stråk kvar över skogarna längre bort. Får alltid en väldig längtan att gå ut när det är dimmigt. Älskar den där tysta, lugna lite hemlighetsfulla känslan den ger. Skulle tro att det har en hel del med den introverta sidan av mig att göra för det är precis som om man känner sig tryggare och inte så ”exponerad” för omgivningen i dimman.
Men vi fick ju i alla fall lite friskluft (för temperaturen kändes som typ -15 trots att det var ca-8, har väl med luftfuktigheten att göra?) och alltid finns det något att fota.
Den mäktiga granen som står mitt i byn. Svårt dock att få uppfattningen om hur stor den är såhär på bild.
Line stannade som vanligt till och tittade drömmande ut över åkrarna där hon brukar få springa lös medan vi går eller åker skidor…men nu var det bara en liten morgonprommis som gällde och då är den här rundan runt byn perfekt. Är väl kanske ca 7-800 meter runt tror jag? En alldeles lagom liten morgonkissarvända för en hund.
Gamla missionskyrkan som inte längre är i bruk. Numer fungerar den som uthus och förråd men kommer ihåg att det var möten där ibland när jag var liten. Jag har konstigt nog aldrig varit in där trots att jag bott i byn hela mitt liv (snart 46 år) men kommer så väl ihåg att det pratades om att det skulle finnas en ”bassäng” där inne.
Då när jag var liten föreställde jag mig en stor bassäng i så gott som hela byggnaden men förmodligen handlade det bara om något litet (kanske nedsänkt) kar som typ ett sånt man döper vuxna i ? Om det nu finns något sådant överhuvudtaget därinne? Vet inte och kommer inte ihåg vem jag hörde det av men kommer mycket väl ihåg känslan det gav att tänka på att man skulle kunna bada i en bassäng därinne. Kändes som något man längtade efter att få uppleva 
Och här ser man spåren efter rådjursmatningen som vår granne har. Märks att det är populärt bland djuren då det på morgnarna när jag passerade här vid ca 5:10 (de veckor då jag började 5:30) kunde vara upp emot säkert 10-15 rådjur där. En del stod och åt medan andra låg i små grupper och vilade. Känns bra att någon bryr sig så mycket om dem vintertid.
Sen var det skönt att komma in i stugvärmen igen och sitta i köket och lyssna till knäppandet från vedspisen. Fick till och med sällskap på kökssoffan. Något som inte hänt sen hon var liten. Finns en förklaring till det men det hinner jag inte gå in på nu :)
Älskar morgonsolljuset i vårat kök. Särskilt nu när det nya kaklet är på plats och luckorna nymålade
Nog får man lite vår och sommarkänslan av solens morgonstrålar på Orkidén.
Och snart står det inte på förrän vi är där!
Måste bara klara av stafettvasan först…och det står inte på heller!!
Hjälp!
Britta