Ja det var väl nästan som om någon beställt det …eller som om naturen gick precis efter en almanacka vad det gäller väderleken. Den första november börjar vintern.
Och det gjorde den med besked.
Just när jag var ute och skulle fota så gjorde solen ett tappert försök att bryta igenom det tunga molntäcket. Jag peppade så gott jag kunde …”ja det är bra..kom igen solen,kom fram och smält bort det här igen!”…men…kung Bore vann matchen för den gången i alla fall, och nu två dagar senare håller han fortfarande ”nollan”!
För även om jag vet att det blir vinter nu och inget annat så tycker jag att det är lite väl tidigt. Det kunde gärna få dröja åtminstone en månad till. Försöker se det positivt och hålla med alla som säger…”ja men det blir då ljusare ute i alla fall”….vilket verkar vara något man förväntas säga när man diskuterar vinterns tidiga ankomst. Men…innerst inne och om jag ska vara riktigt ärlig så struntar jag i om det blir ljusare ute eller inte…det blir ändå mörkt så tidigt på kvällarna nu och då tänder man ju alla myslampor inne, så om det är snö eller inte ute då, gör ingen skillnad egentligen. Ett snöfritt november med soliga morgnar är något som jag tycker känns mycket mer magiskt och vackert med det varmt orangea ljuset på frostiga grenar och gräs. Kall klar luft och allt känns bara så tyst och stilla.
Att skotta snö, sopa av en översnöad bil och krångla med torkare som fryser och skrapning av rutor är något som man ägnar så stor del av vintern åt ändå. Så för min del hade det gärna fått dröja ett tag till.
Nu har jag ju turen att vara ledig den här veckan och även om det inte ser så hoppfullt ut på väderleksrapporterna just nu så kanske kanske snön smälter undan tills nästa vecka?
Om jag vore pensionär, miljonär eller kunde arbeta hemifrån så skulle det nog inte kännas lika negativt med en tidig vinter. Om jag kunde välja när jag ville ge mig ut i snön så skulle det möjligen vara lite sådär ”mysigt” och ”ljust och fint” som så många tycker?
Men alltid glädjer det någon. :) Line fick en massa ny energi och livslust så fort snön kom. Hon verkar älska det och kan roa sig själv hur länge som helst med att hoppa skutta, rulla sig och ta fart och köra ner tassarna så att det sprutar snö omkring henne.
Det är tur att vi är olika ;)
Och så är det ju…att det som inte passar den ena, glädjer och roar den andra här på jorden. Det vet jag egentligen och blir inte precis deprimerad av att vintern kommit men ville bara skriva min åsikt om den. Bloggen är ju delvis min ”åsiktssoptunna” och när man skriver något så kan det nog upplevas mer negativt och allvarligt än det är menat. Jag har så mycket att vara tacksam och glad för så att snön kom tidigt är inget som skapar en ”livskris” inom mig precis… 
Men nog om vädret nu!
För oss betydde ju den första november också att vi åkte på den första seansen (för oss alltså) med Terry Evans och det var verkligen en positiv upplevelse. Dessutom fick vi åka med en kollega till mig på kyrkogården så det var bara att sätta sig i en varm bil och få skjuts både till och från Falun. Riktigt lyxigt att slippa ut med bilen i snöovädret.
Och visst är det fascinerande med kontakten med de som inte längre är kvar här på jorden. Har ju undvikit storseanser förut pga rädsla för att bli en av dem som får kontakt eftersom uppmärksamhet i större grupper är en stor skräck för mig, men med tanke på att det var 400 personer där så kände jag att det knappast var någon större chans…eller ska väl kanske säga risk att man skulle bli en av de ”utvalda”. Sen hade vi ju redan ”provat på” en seans med Jörgen Gustafsson och känslan när vi satt där var att det ändå inte kändes så skrämmande om man ev skulle behöva prata med honom. För mig gör det stor skillnad om man sitter i ring eller med ansiktena vända mot en scen, vilket var fallet där för när alla är vända mot samma håll så blir det inte så att man sitter och tittar på den som pratar.
Sen tror jag också att OM man skulle få möjlighet att få kontakt med någon på andra sidan så är det nog en så stark upplevelse i sig att man glömmer omgivningen.
I alla fall så var det mer givande än skrämmande att vara med i Falun och hädanefter kommer jag inte att tveka att vara med på fler när chansen bjuds.
Det är så många som skulle behöva den här kontakten men tyvärr alltför få som vet att möjligheten finns. Sen ses det ju fortfarande som lite ”galet” och nästan ”ointelligent” att tro på att det ens finns något efter döden (inte så konstigt eftersom vi från att vi är små matas med information om att det enbart är sånt som vetenskapen kan bevisa som existerar) men det märks tydligt i både media och sånt man hör omkring sig att det sakta börjar gå upp för fler och fler att det här med livet och döden kanske inte är så ”svartvitt” som de flesta av oss tror.
Seansen höll på i två timmar och trekvart med en paus på en halvtimme så allt kommer jag inte ihåg men kan ge några exempel på det som berörde mest och som nummer ett måste jag nämna kvinnan som blev kontaktad av ett barn som dött i cancer (hennes egen dotter). Hon (barnet alltså) ville absolut inte att någon skulle gråta över henne mer för hon hade det så bra nu och blev väl omhändertagen i samma ögonblick som hon gick över. ”Jag väntar på er här och vill att ni ska leva livet så bra som möjligt innan vi träffas igen. Det fanns inget mer som doktorerna hade kunnat göra för mig för det var meningen att jag skulle ha en kort livstid på jorden. Du var och är den bästa mamman och hälsa pappa att han också är det.”
Sen var det en lite obehaglig upplevelse också när en man som dött i en brand kom fram. Han ville nämligen tala om att det inte var någon olycka och hade kunnat undvikas. Kvinnan som fick det budskapet blev såklart fundersam och fick nog verkligen något att tänka på. Ibland kan man kanske känna att det vore bättre att inte behöva höra sanningen om en del dödsfall men tror att hon nog tyckte det var värt det ändå när han också bestämt ville påpeka att han inte hade lidit någonting utan förgiftats av röken medan han låg och sov innan lågorna nådde honom. Det måste vara en tröst för en anhörig att höra det. Tanken på att en som står en nära ska behöva gå igenom en plågsam död måste vara oerhört smärtsamt att leva med.
En annan rörande upplevelse var när pappan till en ung kille kom och ville be om förlåtelse. Han hade själv druckit mycket under sin tid på jorden och använt både fysisk och psykisk misshandel av sin familj och sonen var en av dem som tagit störst skada, vilket man kunde både se och känna genom att titta på honom. Tror det på ett sätt var skönt för sonen att höra att när pappan kommit över till andra sidan fick han själv känna och uppleva all smärta han tillfogat sina nära och kära på jorden och efter ett tag kunde han säga att han förlät sin far. Det var starkt och rörande och otroligt modigt av sonen som till och med ställde upp på att komma ner till Terry på scenen så att han kunde hålla hans händer under kontakten.
Ryser till och med nu när jag skriver om det.
Sen var det ju också en del roliga kontakter där den som gått över erkände för sin vän eller släkting att de hade haft rätt om att det faktiskt inte var slut och nattsvart efter döden :) Det är alltid lika roligt att höra när någon av de ”äkta skeptikerna” får lov att erkänna att den som trott medan de var här hade rätt.
En hel del humor var det också då många från andra sidan kom med skämt som fick hela publiken att skratta, vilket kan kännas rätt skönt och ”lättande” när stämningen kanske ibland blev lite sorgsen och allvarlig.
Skämt som ”jag har nog sett hur du står framför spegeln och beundrar dig själv” och ”du får minsann ta och köra lite lugnare för till och med jag som inte ens har en fysisk kropp längre är ju livrädd när jag sitter i baksätet”.
Ja många olika känslor var det som kom fram under kvällen, både skratt, gråt, allvar och glädje och det är ju precis så som det är när vi är här i livet också. En härlig upplevelse var det i alla fall och Terry har ju en rutin och säkerhet i kontakten med andevärlden som skulle få vilken tvivlare som helst att bli övertygad. Han kan liksom inte gissa och chansa sig till saker som kommer fram som är så personliga så att kanske endast den som gått över och den som är kvar här vet om. Om någon vill påstå att det är ”fejk” så skulle jag vilja höra den ”vetenskapliga” förklaringen på det…för då får man nog ta till en vetenskap som ännu inte ens existerar här på jorden 
Ha ett fortsatt bra liv nu!
Britta