Ja nu har jag (än en gång) bestämt mig för att försöka göra lite mer av det. Att leva i det där berömda nuet och inte tänka så mycket hit och dit.
Och vips så blev livet betydligt mycket roligare!!
Jag och Line tog en höstpromenad i duggregn och lite snålblåst men…har man bara rätt kläder så är det ju bara skönt att komma ut lite.
Och så fick vi ju chansen att träna på att gå med regnkappan vilket hon inte är särskilt förtjust i. Som den känsliga hund hon är så reagerar hon direkt när hon får något på kroppen genom att knappt kunna röra sig. Eller ….hon tror väl i alla fall att man inte kan röra sig.
Ganska praktiskt ändå då det räcker med att bara lägga något över ryggen på henne så står hon blickstilla tills man tar bort det 
Fast nog rör hon på sig ändå med regnkappan men bråttom får hon inte.
Nej sakta sakta går hon och sätter sig gör hon högst motvilligt och i slow motion när man ber henne. Men som sagt. Det är ju en träningssak och om vi ska kunna få henne att bära klövjeväska så är det ju bara att börja träna.
Men efter en ganska lång sträcka med regnkappan på lät jag henne slippa den och ”springa av sig” när vi kommit in i skogen. Älgflugorna verkar äntligen ha dukat under nu så nu är skogen våra marker igen…skönt!
Lyckan över att få springa fritt utan den ”hemska” kappan på sig gick inte att ta miste på. Tjoho vad det gick över stock och sten i skogen och sen ännu snabbare över ängarna.
Vi (eller jag är det väl mest) har ju haft mycket tankar om boendet på senaste tiden och den största funderingen har väl varit på om vi ska bo kvar eller inte? Har vi råd eller inte? Vill vi eller inte?
Men nu känner vi väl båda att varför gå och fundera så och liksom ”skjuta upp” livet. Varför inte leva lite mer här och nu och om vi känner för att förändra något här inne så kan vi väl göra det utan att det är onödigt på något vis.
Jag menar att OM det är så att vi blir tvungna att sälja pga ekonomin eller att det händer något som gör att vi väljer att flytta härifrån så kan det ju inte vara en nackdel om vi gör det lite finare och fräschare under tiden vi bor här i alla fall.
Så nu har Sv börjat med köksluckorna som han pratat om så länge men som jag nog varit den som hindrat mest pga att jag gått och tänkt så negativt och tyckt att ”varför ska vi göra det om vi ändå kanske ska flytta snart” osv!
Ett sånt där dumt, fyrkantigt, tråkigt och bara destruktivt tänkande som jag egentligen är förvånad över att jag ens håller på med när jag så ofta tjatar om att man ska ”tänka positivt” och att vi skapar våra liv med våra tankar och ja…ni vet nog vad jag menar!
Så nu blir det alltså ommålning av köksluckor…
…byte av tråkiga handtag (som jag inte har någon bild på) till fina gammaldags porslinsknoppar…
Ommålning av den tråkiga ”gulaktiga” bänkskivan till den …
…mörkbruna bets vi har på köksbordet.
Och nytt kakel i vitt med fasad kant 10×20 cm som jag tittat på så länge i inredningstidningar och på nätet och som passar så bra i kök med lite gammaldags stil.
Ska bli skönt att byta ut det typ gråblåa kaklet som är nu i 10×10 plattor och som egentligen inte alls stämmer färgmässigt med övriga köket.
Det kommer att bli så bra och så fint när allt är klart. Visst blir det mycket vitt men i och med den mörka bänkskivan och det mörka golvet vi har så kommer det bara att kännas ljust och fint tror jag.
Lådorna får behålla de här fina handtagen som passar bra till de nya knopparna med en ”mitt” i samma färg. Gillar verkligen den här typen av gammaldags handtag.
Så …ja…äntligen händer det något roligt i livet igen…tänk vad bara en liten förändring av ett tankemönster kan göra gott !!
Lika gott som en tallrik äppelpaj nästan…ja fast bara nästan för det är väl något av det godaste man kan äta! I alla fall den här efter receptet ”knäckig äppelpaj” med grädde,sirap, socker och smör i smeten. Rekommenderas verkligen!
Britta