Maj är här och idag har jag gjort första arbetsdagen för säsongen. Kändes lite som om att kliva in i ett annat liv och en annan värld när solen valde att skina på oss hela dagen. Att ha ett utejobb dagar som denna är såå mycket värt. Och såå underbart att känna hur livslusten och inspirationen till livet återvänder. Sakta men säkert känns det som om solens strålar tinar upp något som den senaste tiden legat som en liten frusen ”klump” inuti…den där delen av oss som kallas själen!
När jag var liten trodde jag att själen var en kroppsdel precis som lungorna och hjärtat men jag visste inte riktigt vad den hade för funktion och vart den satt i kroppen? Att man kunde ha ont i den hade jag också hört men visste inte namnet på den sjukdomen. Min bild av själen var att den var lite rosaröd till färgen och hade ungefär formen av en lunga fast lite mindre i storleken. Men som sagt, vart jag skulle placera den i kroppen listade jag aldrig ut. Det gick ett barnprogram på tvn då som handlade om just kroppen och dess organ och funktioner men inte ens där fick man lära sig om vart själen satt. Minns inte hur gammal jag var innan jag listade ut att själen var något osynligt och endast existerade som något känslomässigt utan fysisk form.
I alla fall så känns det som om startskottet för sommaren har gått på riktigt nu. Just idag kom den känslan för första gången och det är så skönt att äntligen lägga den grå, trista, kalla, blåsiga och färglösa årstiden vårvintern ”till handlingarna” och börja leva igen!
Allt börjar spira och växa igen och perennerna ser ut som små skrynkliga nyfödda bebisar när de tittar upp ur jorden, precis som pionerna ovan.
Mossorna på stenar och stubbar får också nytt liv och blir grönare än någonsin. Är så häftigt med mossor i närbild tycker jag. Som en liten miniskog, en egen liten värld mitt i den stora vida världen.
Och när det växer som på den här murkna stubben ser det nästan ut som en regnskog uppe på klippiga berg.
Älskar det här lilla miniatyrlandskap som faktiskt finns så nära oss om vi bara öppnar ögonen och ser oss omkring. Skulle kunna ta hur många bilder som helst bara ute i trädgården och få med en massa olika ”minimiljöer”.
Men nu är det snart dags att krypa till kojs och ladda för en ny arbetsdag imorgon. Ha det bra i vårsolen!
Britta