En epok i graven!

april 9th, 2016

IMG_2904 - kopia - kopia

Ja så kan man faktiskt säga när den 200 åriga björken här i Västgärde igår togs ner. Dock med ganska mycket motstånd och krångel för dem som gjorde det. Inte så konstigt kanske? Var nog en hel del ”naturkrafter” och andar med och kämpade emot.

IMG_2907 - kopia - kopia

Så nu blir det tomt där bakom vårat uthus och härbre. Men det var nödvändigt för att undvika en katastrof om den hade blåst ner på grannens hus, eller gård med både häst, hund, kaniner, katter!

IMG_2908 - kopia - kopia

Men någon enkel match blev det inte, och ”grabbarna” som tagit åt sig jobbet insåg nog att det var mer än de trott. En så stor björk som delat sig i tre stora förgreningar..alltså som om den bestod av tre jättebjörkar spretande åt alla håll mitt inne i tät bebyggelse.

IMG_2910 - kopia - kopia

Krånglande skylift och rep som inte ville hamna där de skulle. En dikeskörning och en stor del av björken som var på väg att träffa den ena av dem som satt i hytten på maskinen som de skulle lasta allt på.

IMG_2919 - kopia - kopia

Ja det blev verkligen en kamp mot en ”jätte” som inte ville ge sig så lätt. Trots åldern och trots en påbörjad ”förruttnelse” inuti.

IMG_2922 - kopia - kopia

In i det sista ville den sträcka sina grenar mot himlen.

IMG_2917 - kopia - kopia

Men självklart blev den besegrad till slut och egentligen var det nog ganska skönt för den.

IMG_2928 - kopia - kopia

IMG_2930 - kopia - kopia

IMG_2932 - kopia - kopia

IMG_2934 - kopia - kopia

IMG_2935 - kopia - kopia

Visst tycker jag på ett sätt att det är supersorgligt! Jag älskar ju stora träd…men…man kan inte ha dem kvar om risken för djur och människors liv finns med. Och den var ändå på väg att dö, sakta men säkert.

Även eken (inte våran ek) som ni ser till vänster fick avsluta sina dagar. Stod också väldigt nära huset och var lika bra när de ändå höll på.
De blev inte klara på en dag heller som det var tänkt från början så nu när jag skriver hör jag att de är tillbaka och fortsätter att ta ner de sista kvarvarande delarna.

Men så är det här i livet. Inget är för evigt så det är bara att vänja sig vid den nya ”utsikten”. Tomt blir det men också redan mycket ljusare här på våran gård känner jag.

Men nu kurrar magen efter lite mera frukost så det är väl bara att ge den lite te och dagens enda två mjukmackor. Siffrorna på vågen går sakta men säkert nedåt nu så nog satt det mesta av min viktökning i just alla dessa smörgåsar jag stoppade i mig på en dag. Känns så skönt att ha fått stopp på det utan en alltför stor uppoffring.

Men ha det bra nu!

Britta

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu