Ensamma i universum?

mars 11th, 2016

DSCN0534 - kopia

 

Är vi verkligen så pinsamt naiva så att vi helt och fullt tror att vi skulle vara de enda människoliknande varelserna i heeeeela universum?    Vore det inte mycket mer otroligt om det verkligen var så? Hörde en liknelse igår som innebar att det finns lika många planeter i universum som det finns sandkorn på jorden. (och ändå finns det såklart ännu fler än så)  Och vi tror att vi är den enda planet som är befolkad?                                                                                                                                                                  ? 

Hur kan man ens tänka den tanken? Nu pratar jag inte om att jag tror på att det finns ”gröna män på mars” för den idén kan jag hålla med om är något man kan klassa som ”korkat” att påstå.
Nej mars är nog lite för nära. Men tänk dig att du svävar upp från jordens yta. Upp i rymden och ser hur planeten jorden sakta blir mindre och mindre. Ju längre ifrån du kommer desto fler planeter dyker det upp runtom vår jord. Du fortsätter att röra dig bortåt och snart har du svårt att urskilja vilken av ”prickarna” som fortfarande är jorden. Den är plötsligt bara en i mängden av de planeter du ser och härifrån ser allt bara ut som en enda stor stjärnhimmel. Precis som när du står nere på jordens yta och tittar upp mot universum. Eller in i universum kanske man ska säga för det ligger ju egentligen inte enbart ovanför oss. Vi är ju helt omgivna av detta oändliga utrymme som ju inte har något slut. För vad skulle i så fall finnas där det tar slut? Någonting måste det ju finnas även där. Det kan ju inte finnas en plats där det inte finns någonting.

Eller tänk dig att du sitter i en sandlåda. Tar upp en näve sand. Låter den rinna mellan fingrarna tills det bara ligger ca ett halvt kryddmått sand kvar i din handflata. Där kanske du har det antal planeter som finns så pass ”nära” oss så att vi någon gång i en avlägsen framtid får möjlighet att åtminstone kunna skymta dem med förfinad och extremt utvecklad teknik. Ett av dessa sandkorn är våran jord….ett av alla dessa korn som just nu ligger i en pytteliten hög av sand i mitten av din handflata. Så lyfter du blicken och ser dig omkring i sandlådan. Där har du resten av alla planeter, stjärnor och solar som finns….och ändå tror vissa av oss fortfarande att vi är de enda mänskliga varelserna i universum….!!!!!

Det är verkligen obegripligt för mig! Självklart finns det andra befolkade planeter men därmed inte sagt att utvecklingen på någon av dessa kommit så långt så att de har möjlighet att besöka oss och hålla koll på oss ”uppifrån”. Visst vore det möjligt,men än så länge har vi ju inga helt säkra bevis på det. 

Britta

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu