Ja det är inte varje dag ett rådjur bestämmer sig för att övernatta inne på ens gårdsplan. Igår kväll ringde telefonen och det var min systers sambo som bad mig att komma ut med kameran.
”Kom ut ensam och så tar du kameran med!” Sa han och menade alltså att jag inte skulle ta Line med mig. Han och en vän som var ute för att rasta sina hundar hade upptäckt rådjuret när de passerade våran gård. Underligt nog låg det kvar trots att de också stannat för att fota det.
Vi vet inte varför det valde en plats som denna men det är nämligen så att jag har haft ett par påsar med äpplen ståendes utanför uthuset, och på sistone har jag ju sett att någon varit där och ”rotat runt”. Så förmodligen är det just det här rådjuret som upptäckt äpplena och kanske t om övernattat där förut efter att ha mumsat i sig av dem?
Vi sa att vi skulle avvakta tills imorgon för att se om det låg kvar. Både systerns sambo och hans kompis är jägare så hade det visat sig att det var skadat eller så sjukt så att det inte tänkt gå därifrån så hade de väl kunnat ”hjälpa till” med att göra lidandet kort antar jag?
Om man nu får göra så? Ingen aning, men så borde det ju vara om man ska se till djurets bästa.
Hur som helst så lämnade vi rådjuret ifred och nästa morgon när yngste sonen gick ut för att titta så hade det flyttat på sig. Hoppas verkligen att det inte var sjukt eller skadat på något vis men det såg i alla fall väldigt välmående och friskt ut. Får väl se om det dyker upp igen?
Skulle försöka få med Line och Samus på bild när de ”gosar” med varann men det var som om de kände på sig att ”paparazzi” var i närheten för så fort jag började greja med kameran fick jag dessa blickar….
…hörru…lägg av med det där va…vårat förhållande får inte avslöjas !!!!
Dom är så himla gulliga med varann ibland och Line slickar och slickar Samus på huvudet medan Samus går fram och tillbaka och stryker sig emot henne. Hon går både mellan hennes framben och under henne och Line bara står och njuter av att ha en kompis som uppmärksammar henne.
Men ibland blir Line lite väl uppjagad och tvättningen blir alldeles för intensiv och det spritter i kroppen på henne som om hon försöker få Samus att börja leka. Men då är det slut på gullegullandet och Samus säger ifrån med en höjd tass och ett gnälligt mjau vilket alltid får Line att sluta omedelbart.
Finns nog ingen annan i den här familjen som hon lyssnar så direkt på som när katterna säger ifrån.
Kul att se spelet emellan dem och att de faktiskt kan kommunicera trots sina olika språk.
Line har ju lärt sig hur katter fungerar eftersom hon vuxit upp med våra fyra. Det första mötet med Findus sitter nog djupt i henne då det första han gjorde när hon som pytteliten valp (inte större än honom i kroppen) glatt kom trippande emot honom för att hälsa, varpå han utan några som helst funderingar höjer tassen och klappar till henne rakt över nosen.
Det språket förstod hon direkt och rusade gnyendes därifrån och ut i köket där hon hade sin bädd.
Nu har de ju lärt sig att komma överens och till och med Findus kan njuta av att få en ”hundtvätt” av huvudet ibland.
Men nu ska jag ta och stoppa i lite mer ved, har ju börjat bli riktigt kyligt ute igen tyvärr. Och ännu kallare blir det de kommande dagarna enligt prognosen.
Men men….det kommer ju alltid en ny vår igen. Förresten så tänkte jag igår på att det ju var väldigt ljust ute trots att klockan närmade sig fyra så …vi går mot ljusare tider!
Britta