Ja då sitter man här och har överlevt den här dagen som igår kväll kändes som domedagen, och som vanligt hade jag målat upp problemen mycket värre än det verkligen blev eller var, eller vad man säger.
Det mesta av de övervattnade blommorna gick att rädda och det var ingen som pekade ut just mig som syndabock, åtminstone inte inför hela gruppen på morgonsamlingen som jag var rädd för.
HATAR när man fokuserar på mig i folksamlingar, spelar ingen roll i vilken typ av samling.
Så även om jag hörde en del pikar från vissa håll lite senare så spelade jag dum (något jag är suverän på faktiskt) och låtsades inte alls tycka att jag behövde ta åt mig av dem.
Det var ju ett misstag och vi var faktiskt fler om beslutet, och som alla vet så är det mänskligt att fela!
Har just kommit hem ifrån sista ridlektionen för sommaren och trots att jag så gott som hade bestämt mig för att inte börja i höst igen pga att jag egentligen inte är så intresserad av att rida runt på en ridbana och få till sits, gångarter mm. Så slutade det med att Susanne lyckades övertala mig att ge det en termin till. Hon påstår att hon tycker det gått så bra för mig (och jag som känner mig som om jag satt och studsade runt på en kamel ibland) och att det vore synd att lägga av nu.
Det är verkligen en konst att rida islandshäst och de senaste dagarna har jag tänkt mycket på Mia och hennes Djarfur och vilken tur det är att de har varandra. Två individer som tillsammans verkligen siktar och kämpar mot samma mål vilket verkligen visade resultat på den senaste tävlingen.
Det var nog första men förhoppningsvis inte sista gången jag sett ren och total lycka lysa så i ansiktet på någon som det gjorde på Mia då hon fått reda på att de gått till final.
Tror att de kommer att kunna gå hur långt som helst tillsammans så länge de har siktet inställt på samma mål, och det tycker jag att den här bilden symboliserar.
Men nu måste jag gå och lägga mig,trots att jag hade tänkt skriva lite mer. Om sex timmar ringer väckarklockan och en ny arbetsdag väntar.
Med varmt och fint väder om man törs tro på väderleksrapporten 
Britta