Gick upp tidigt i morse när alla andra låg och sov. Kvart i sex var klockan och skulle egentligen gå och lägga mig igen efter ett toabesök, men magen protesterade högljutt om att den var tom så det var lika bra att stanna uppe och göra frukost.
Temperaturen visade minus 8,5 och tystnaden och mörkret fick mig att få lite ”julkänsla”. Älskar tidiga ensamma morgnar.
Smög så gott jag kunde och undvek att använda vattenkokaren som susar så högt innan den är färdig, och satte på vatten på det gamla hederliga sättet istället…dvs med en kastrull på spisen. :)
Vet inte riktigt vart jag fick tankarna ifrån sen men började fundera på husets och byns historia. Går ju som ni vet och funderar mycket på det här med vart vi ska bo osv och ibland har jag känslan av att det ändå är meningen att jag ska bo just här men vet inte varför. Lika ofta får jag ju ändå känslan av att vi inte ska bo här eftersom det är en hel del andra önskemål vi har egentligen. Att bo lite mer avskiljt och gärna med skogen som närmaste granne och utsikt över ett öppet odlingslandsakp, att ha en jordkällare som fungerar och lite större ytor att odla på, uthus med bra förvaringsutrymmen och en ”snickarverkstad” åt Sv,ett hus med sk grovingång för att våra skogskläder och kängor osv då det är väldigt trångt i vår hall och tvättstuga så fort vi ska börja klä på oss när vi ska ut, likaså när vi kommer hem och ska få av oss alla oftast skitiga skor och kläder igen. I alla fall så fick jag för mig att söka på datorn efter information från förr och hittade en digitaliserad tidning som hette Dalpilen och sökte på Västgärde som byn heter…och sen var jag fast!
Hittade inte jättemycket om just våran by men en massa roliga, intressanta och sorgliga artiklar om lite allt möjligt för ca hundra år sedan.
År 1919 kunde man läsa om temperaturskillnaden som är här i byn på vintrarna. Kul när man hittar sånt som man pratar om än idag för det är betydligt kallare just nere vid gamla järnvägen och stationen än här hemma hos oss. I den här notisen står det att det en fredagsmorgon, glömde tyvärr kolla vilken månad, var det 35 grader kallt vid Västgärde station, som tydligen enligt tidningen är en av de kallaste platser i Dalarna..eller Dalarne som det hette då. Står också att kylan där ofta tävlar framgångsrikt med Särnabygdens och Alidalens eller Älidalens kanske Älvdalens..? låga temperatur. Står också att det i byn Utanåker, byn ovanför oss, som ligger på höjden ovanför går kvicksilvret däremot högst sällan ned under 20 köldgrader även då det är mer än 30 vid stationsområdet.
Hittade också denna annons om slaktaren Oscar Erik Carlsson i Västgärde som försatts i konkurs. Vet inte vart här i byn han bodde men måste ha varit ett extra hårt slag att gå i konkurs på den tiden då yrken och arbete väl oftast ”gick i arv” . Sorgligt för honom i alla fall.
Sen en ännu sorgligare annons om den endast drygt 15 åriga flicka som avlidit i hemmet efter en tids sjukdom. Kan dock inte låta bli att fascineras av den poetiska texten som skrevs om henne. Bara överskriften är ju speciell. ”Skördad i unga år”. Skördad? Vilket uttryck om döden egentligen. Ruth Sundberg dotter till stationsinspektoren C.G Sundberg och hans maka i Västgärde (kanske hade de det lite bättre ställt än den stackars slaktaren som gick i konkurs?) avled efter en tids sjuklighet och avtynade i sitt hem sistlidne lördags f. m. sistlidne reagerar såklart stavningsprogrammet i datorn på, är väl knappast ett ord som används idag? Och nu kommer poesin….Den sålunda i blomman av sin ungdoms dagar skördade, för ej så länge sedan blomstrande och raska tärnan, sörjes djupt och innerligt av föräldrar och en yngre syster, och bland vänner och kamrater (vad är skillnaden på vänner och kamrater?) kännes saknaden efter den bortgångna tung och bitter, skrives till vår tidning.
Sen en läskig artikel om hur det kan gå med kombinationen…. Barn och liar. En liten flicka, dotter till Elias Hansson i Västgärde, Rättvik råkade häromdagen under försök att handtera en lie hugga sig i ena benet med den påföljd att pulsådern afskars. Innan eftersänd läkare hann anlända var den lilla ganska medtagen af blodförlusten, men sedan såret hopsytts och förband anlagts var ingen allvarsammare fara å färde. Lät ju hemskt dramatisk i början men slutade ju tydligen bra i alla fall
Den här är också lustig även om själva händelsen just då inte var särskilt lustig förstås för dem som drabbades av den. För det första så är det roligt med ordet tjuvnad i början av annonsen. Inbrott och tjuvnad på flera ställen i södra Rättvik varvid tjuven eller tjuvarne poetisk böjning av ordet, efter att hava praktiserat sig in..hihi! Praktiserat sig in…de ni…genom att fråntaga fönster, tillägnade sig vad som för tillfälet fanns eller passade dem. I slaktare Eliassons affär i Västgärde (ännu en slaktare i Västgärde alltså,kanske inte så konstigt om en av dem gick i konkurs?) tillgreps sålunda några kg socker, ett parti korv, cigarrer och några andra saker. Undrar hur mycket ett parti korv var? måste ju ha varit ganska mycket eftersom det nämns. Socker, korv och cigarrer var nog ganska dyrbart med tanke på att allt som stals inte nämns mer än som några andra saker.
Ja det var vad jag hittade om Västgärde den här gången, men det finns ju en massa mer att utforska. Sen reagerade jag på den här annonsen om det ovanliga brudparet. I brudens hem i Mockfjärd sammanvigdes på annandag påsk en ung döfstum flicka och var likaledes brudgummen, en yngling från Tjärna i Gagnef, döfstum. Mycket folk åsåg den egendomliga vigselakten. Tänk att ett giftermål mellan dessa två sågs som så egendomligt så att det måste skrivas om det i tidningen. Stora nyheter på den tiden.
Och nu blir det reklam!!!! För vad vet jag inte riktigt då jag inte listat ut vilken typ av maskin denna DOMO var…men starkast, enklast och billigast var det i alla fall. Hihi!
Det här var i alla fall en separator med skaplig garanti…närmare bestämt…Obegränsad garanti! Skulle vara i dagens läge det då det mesta ska göras så snabbt och billigt som möjligt, och gärna av lite dålig kvalité så att vi snart behöver köpa en ny av samma produkt.
Och den här annonsen sen…kanske föregångaren till Clas Olssons?? Åhlén & Holm i Insjön med en ovanligt rik sortering af tusentals för hvarje hem nödvändiga artiklar…ja det skulle ju lika gärna kunna vara dagens Clas Olssons i alla fall!
Ännu en annons som börjar dramatiskt men slutar ganska väl. Den här gången från Bollnäs. Självmordsförsök. Ett bokhandelsbiträde i Bollnäs som för oegentligheter mot sin principal (var väl typ chef tror jag?) och stöld af ett guldur från en handelsidkerska därstädes eftersökt af polisen, kastade sig härom kvällen i Ljusne älf från Röstebron. Tillskyndande folk bärgade honom emellertid upp på det torra och sedan angifvelsen mot honom efter självmordsförsöket återtagits samt vänliga människor lämnat hjälp till respengar, afreste han följande dag till sitt hem. Det räckte alltså med detta självmordsförsök för att man skulle ta tillbaka angivelsen mot honom. Till och med respengar att åka hem för fick han av dessa vänliga människor. Vilken medmänsklighet.
Och till sist några roliga platsannonser. Inte några stora krav på kompetens här inte. Räckte med att vara snäll…ja och ordentlig förstås!
Den här annonsen hade jag nog nappat på om jag levt då. Snäll och rask trädgårdskulla…borde jag väl platsa som tycker jag.
Och här räckte det till och med bara med att man var från Dalarna. Varför kan inte dagens jobbannonser vara lika okomplicerade??
Husrum behöver man ju också såklart och varför inte ställa specifika krav när man ändå söker. Läge högt och soligt….det kravet gillar jag…. undrar om han fick något svar John Berntzèn ???
Ja det var något av det jag hittade i morse men som sagt det finns hur mycket som helst att läsa. Ska nog söka mer efter sånt från byn. Alltid spännande att tänka sig in i hur det var för ca hundra år sedan.
Ha en skön helg!
Britta