Om det inte varit för vetskapen om att min yngste son kommer att tillbringa största delen av dagen framför sin dator, vilket får mitt samvete att ”gnola”, så hade den där dagen nästan varit overkligt perfekt.
Sitter här i min ensamhet och avnjuter min frukost. Ute är det himmelskt vackert med solsken från en klarblå himmel och morgondimma som sakta skingras och försvinner medan fåglarna kvittrar ikapp.
Om två timmar ska jag befinna mig i Blecket och vara på väg att göra i ordning den häst (vet inte vilken men misstänker Draumur) som ska bära mig på ryggen i tre timmar.
Tre timmar på hästryggen i säkerligen trevligt sällskap och underbar nyuppvaknad och spirande natur. Om det inte vore för samvetsgnaget så hade jag nog tvivlat på att det här verkligen händer.
Apropå dåligt samvete! Var sitter samvetet egentligen? Känns det olika för olika människor?
Mitt känns liksom mest i området kring halsen och bröstet någonstans. Som en slags tryckande känsla som nästan går över i ett illamående när det är som värst. Hur förklarar dessa stackare som bara tror att vi består av kött och blod att man fysiskt kan känna av såna här känslor?
Vill de påstå att det är något organ i kroppen som gör att vi upplever dåligt samvete? Då måste ju vissa organ saknas hos en del människor eftersom det uppenbarligen vandrar omkring ”kött och blod varelser” utan något som helst samvete i vårat samhälle.
Nej, jag tror att det är vår yttersta kropp som gör sig påmind. Energikroppen, den som för tillfället och för det här livet valt att gå in i den fysiska kropp jag just nu består av, och som innefattar våra sju ”schakran” (energifält).
Mitt samvete sitter nog i halssckakrat som är viktigt på många plan te x känslomässigt.
Tänk bara på ”klumpen i halsen” man känner ibland vid sorg. Det är halssckakrat som reagerar.
Hur som helst så ska jag försöka njuta av den här dagen så mycket som möjligt. Får försöka förvilla det dåliga samvetet ett tag och ta itu med det när jag kommer hem igen. Kanske kan vi ta en fisketur eller något om det fina vädret håller i sig.
Men nu måste jag förbereda lite inför dagen. Tuppen och hönsen ska matas och släppas ut. Katter ska släppas in och matas. Måste kolla vilka kläder jag ska ha på mig. Vi lever ju i väderöverraskningarnas land och vad som helst kan egentligen hända. Allt från tropisk kvav värme till kylande regn och vind kan drabba oss idag.
Men vad gör väl det när man sitter på en fyrbent levande värmande varelse. Vi får väl värma varandra helt enkelt och ingen av oss är väl gjorda av socker så lite vatten ska vi nog överleva 
Britta