Sv frågade mig idag vad som får mig att få inspiration till att skriva? Hur jag ska må och ha det för att få lust att skriva menade han nog.
Och ja…?
Det var inte så lätt att ge ett snabbt enkelt svar på. Han har väl tänkt på att jag så gott som aldrig sitter och skriver nuförtiden förutom när jag bloggar förstås och ärligt talat…inspirationen verkar ha frusit inne!
För så länge detta hus fortsätter att ge oss problem, huvudbry och pengabekymmer och så länge denna historia med våra bilar fortsätter att vara en riktig ”långbänk” när det gäller att få till två av dem i säljbart skick och sen hitta köpare så håller sig inspirationen långt, långt borta.
Inspiration till att skriva får jag inte förrän jag dels känner mig trygg och tillfreds med min boendesituation, ekonomi och kan känna lite framtidstro.
På senaste tiden har det varit såå himla mycket…! Alldeles för mycket för att livslusten ska få någon plats.
Krånglande vattenpump, vattenfilter, avloppsbrunn, upptäckt av murken takfot, liten vattenskada på en vägg där det tydligen regnar in ibland,takpanna som hamnat ur sin position (ingen aning om hur länge den legat så och vilken skada det åstadkommit) bilar som går sönder och plötsligt blir i dåligt skick när man ska försöka sälja dem…..mm….mm….mm….mm…..!!!
Det säger nog sig självt. Man kan inte få inspiration till det konstnärliga då!!
Sv har heller ingen inspiration till att ägna sig åt musiken som han tycker om att hålla på med. Spela, sjunga och skriva lite egna låtar.
När man har sånt här omkring sig och samtidigt ska orka sköta ett heltidsjobb som sliter på kroppen så känner man sig mer eller mindre som en urvriden disktrasa när man kommer hem så idéer och uppslag till att skriva något taget ur fantasin kommer så att säga inte naturligt precis.
Sv har visserligen pension nu men med den svåra ischias han dragits med en längre tid har ju även tagit musten ur och lusten från honom att göra något annat än det man måste för att vardagen ska rulla på.
Dessutom har vi på sistone eller det senaste halvåret i alla fall börjat sova väldigt dåligt och det i sin tur gör ju att man aldrig känner sig riktigt stark nog att ta itu med alla bekymmer.
Vet inte vad det beror på men vi känner samma sak. Sover väldigt ytligt och oroligt och vaknar flera gånger per natt utan anledning.
Line har ju börjat sova i soffan i rummet så det är inte hon som är orsaken till det heller.
De enda teorier vi har är antingen att vi känner av den vattenåder som uppenbarligen går alldeles under vårat sovrum eftersom tunnan som är nedgrävd i golvet i jordkällaren under köket hela tiden fylls med vatten. Har läst att just vattenådror kan påverka oss väldigt starkt, som en typ av strålning som kommer därifrån. Man blir orolig i kroppen och kan om man utsätts för det under en längre tid till och med bli sjuk av det. Eller så är det någon annan slags energi som någon förvirrad eller illvillig ande (kanske är därför Line slutat sova i sovrummet ) 
Eller så är det helt enkelt alla bekymmer som ligger som en inre stress och gnager trots att man inte tycker att det känns så, vilket i sin tur gör att sömnen blir påverkad.
Så inspiration får vi nog vänta med tills vi funnit någon lösning på hela våran livssituation just nu.
Egentligen är jag ingen gnällig person och om man ser till det stora hela så har vi väl inte såå stora bekymmer men …när det liksom byggs på hela tiden och problem avlöser varann samtidigt som man är uttröttad och sliten i kroppen så är det inte så lätt att enbart tänka positivt…men jag försöker verkligen, jag lovar… även om det inte låter så med tanke på det här inlägget
Men nu har jag återigen fått ”gnälla av mig” lite vilket jag ofta använder bloggen till ( min egen lilla terapeut) så nu återstår väl bara att än en gång försöka fördriva alla neg tankar ur huvudet, föreställa sig att allt redan ordnat sig, känna in känslan av hur det skulle vara då och framförallt….trooo på att det finns en lösning alldeles bakom knuten så att säga.
Så härmed lovar jag Fix Britta Karin Andersson att från och med att jag publicerat detta , loggat ut och stängt av datorn så ska jag inte låta en enda negativ tanke komma in i mitt huvud
Ja och sen får vi se hur länge det löftet varar….. ;)
Britta
P.s En tröst i tillvaron är i alla fall att hur mycket elände och trassel vi än har omkring oss så har vi kärleken oss emellan som fortfarande är lika stark och hur mycket värt är inte det….? :)