Jippie! Lyckades sätta upp håret idag, även om jag fick luta huvudet lite åt ena sidan. Men det fungerade och det betyder ett litet framsteg i alla fall. Har faktiskt hängt tvätt också så snart är jag nog på gång igen.
Har varit ganska kyligt ute ett par dagar nu och idag blåser det ordentligt också så det har inte varit så olidligt att hålla sig inne och slöa.
Men trååkigt är det! Usch och fy!
Inte sover man bra heller när kroppen inte får jobba sig trött.
Men om två veckor är det bekymret över, då stupar man i säng vid nio efter en dags utomhusarbete, för att hinna få sina timmar innan klockan ringer vid 4 30 ungefär.
Lite slitsamt men ändå så härligt. Mår så psykiskt bra av att hålla igång på dagarna. Dessutom trivs jag ju så bra med arbetet och arbetskompisarna så det känns nästan inte som att vara på ett jobb.
Brukar bli minst ett skrattanfall om dagen 
Är nog många som lätt kan hålla sig för skratt så länge de är på jobbet tyvärr, och som har den där söndagsångesten när en ny vecka närmar sig. Jag har själv haft det så en gång i tiden och hoppas att jag inte ska hamna där igen.
Det svåra är att ta sig ur en sådan situation och när man är mitt i den så ser man nästan inga andra möjligheter. Själv lyckades jag hitta en utbildning som räddade mig ur min situation.
Och trots att jag insett att jag inte passar för det yrket den skulle leda till och att jag nu dras med ett studielån så var det värt det. Hundra gånger om.
Man kan säga att jag köpte mig fri från en jobbig situation och när jag nu vet hur bra man kan må även på vardagarna så ångrar jag det inte en sekund.
Men man får väl se de jobbiga åren som en bra erfarenhet. Alltid lär man sig något av det.
Britta .)
Tack Göran!
Tror nog att det ska gå bra med jobbet nu, det är värst i början när det är krattning åtta timmar om dagen men sen blir det mer varierade uppgifter och jag brukar faktiskt ha minst ont just under den tiden.
Vad det gäller tvätthängning och annat hushållsarbete så gör jag hellre det än sitter och ser på tv tex, är såå tråkigt att inte göra något tycker jag
Är nog lyckligt lottad tror jag som gillar såna sysslor som de flesta beklagar sig över
Britta
Du ser det mesta löser sig med tiden. Hoppas nu bara att du blir helt återställd så det känns bra när du ska börja jobba igen.
Sen kan man ju kanske tycka att man inte behöver bli allt för lycklig över att man hänga tvätten. Du kunde ju i alla fall försökt spela lite på din värk och låtit någon annan göra det