Nu har jag ett väldigt bra tips till de som har svårt att komma upp ur sängen på morgnarna.
Steg ett: Skaffa en katt (eller flera) som är bra på att släpa in döda råttor och möss utan att människorna i huset märker det.
Steg två: Skaffa en hundvalp som gärna vill komma upp i sängen och gosa efter att den varit ut och morgonkissat.
Denna kombination kan nämligen göra så att hundvalpen till sin stora lycka hittar den döda musen/råttan på golvet inomhus någonstans innan den vill komma upp i sängen igen, och det vill den ju verkligen då när den har ett sådant fantastiskt fynd att visa upp för i det här fallet matte som låg och drog sig och trodde att både hon och valpen skulle sova en stund till.
Hur som helst så såg matte i dunklet att det stack ut någonting ur munnen på valpen och trodde att det var några av de förbjudna trästickorna efter eldningen som den tjuvat åt sig, varpå matte tog ett bestämt tag i ”trästickorna” för att ta dem ur munnen på valpen.
Men…det tog nog ca en sekund för mattes sömniga hjärna att registrera att dessa trästickor var väldigt mjuka och underligt kalla och i samma stund som valpen släpper det den har i munnen så ser matte att det är små fötter och en svans som hon just dragit bestämt i …och ännu en sekund senare ligger det en död mus i sängen strax bredvid henne….!!!!!
Och jäklar…. va snabbt matte kom upp ur sängen. Vips och på ett litet kick från liggande sömnig till klarvaken stående bredvid sängen och med en puls som nästan hörs i rummet.
Tur att matte inte har direkt ”råttskräck” som hennes äldre syster, men denna upplevelse fick även en djur och naturvän att ge ifrån sig ett litet ….ooviiiii va läääskiiiiigt….!!!!!!!!!!
Ja detta var alltså starten på gårdagen men ”inget ont som inte har något gott med sig” heter det ju och råttskräcken gick snart över när jag kom ut i köket och såg detta utanför fönstret.
Något som vi inte sett på väldigt väldigt länge….början till en soluppgång…! 
Och även om solen tyvärr aldrig riktigt hann fram innan molnen kom och täckte himlen igen så hann vi i alla fall komma ut och njuta ett tag av den friska luften och atmosfären som kändes lite lättare och klarare att vistas i.
Som vanligt fanns det en massa spännande saker att upptäcka, nosa och smyga på för Line.
Svartvit bild tagen av husse!
Ännu ett favoritmotiv hos mig. Träd som sträcker sig högt högt upp i himlen.Särskilt aspar ser så mäktiga ur denna vinkel.
En död stackars gran som lagt sig till sin sista vila.
Men som alltid så kan man ändå hitta ”färgklickar” och konstverk ute i naturen om man bara är uppmärksam. Det blågröna var ännu skarpare i verkligheten. Skulle kanske ha använt en annan vitbalans här för att få fram det.Ser ut som en typ ”dinosauriefågels” huvud tycker jag. En sån där som kunde flyga och var stora som flygplan…tror ni vet vad jag menar? Hette något i stil med Archaeopteryx tror jag…? (Med reservation för stavfel) ;) ! Tur att man haft två dinosaurieintresserade söner, tack vare det man har lite kunskap om det idag!
Har ju inte visat några bilder från när Line fick för sig att testa hur det var att hoppa i vattnet i bäcken. Här var det i alla fall. Vid våran ”egen” lilla oas och magiska tomtar och trollskog.
Är så himla fint och mysigt där med mossiga stenar och stora träd.
Men tyvärr så har det fallit många träd på sistone och vi kan bara hoppas att markägaren röjer och städar bort lite. Annars är det snart omöjligt att gå bredvid denna lilla ”sagobäck”!
Tog två bilder på samma plats men med och utan blixt och vilken otrolig skillnad det blev. Snacka om kontraster och typ ”de ondas och de godas” sida…
Svårt att tro att det är samma plats.
Den dagens färgklick…:) Lite oskarp tyvärr men orkade inte ta fram stativet.
Det var alltså här som Line plötsligt hamnade i vattnet och med två skutt tog sig över till andra sidan. När hon insåg att vi var på motsvarande sida och det kalla vattnet skiljde henne åt från oss så blev hon genast orolig och började gnälla och leta någon plats att ta sig över igen, men det var lättare sagt än gjort.
Hon sprang fram och tillbaka och vi fick hela tiden säga Nej (vilket hon lyssnar bra på) när hon tänkte välja en farlig plats att hoppa över på. Till slut tog jag mig över till henne och efter ett misslyckat försök att få henne att hoppa över samma väg som hon kom, då vi tänkte att hon skulle våga det om jag befann mig mitt i bäcken på ett par stenar där, så fick jag och Line hålla oss på den sidan en bit nedöver. Men hon gillade inte att husse var på den andra sidan så det gällde att hålla koll på att hon inte gjorde något farligt panikhopp ut bland stenarna.
När vi kommit en bit och det började bli alltför risigt på våran sida fick jag bära henne en stund tills husse ropade att han nog hittat ett möjligt ställe att ta sig över på.
Så när jag till slut kände att jag stod någorlunda stadigt på en sten i bäcken och en på land så kunde jag lyfta (dock med vissa protester från hennes sida) över henne till en plats där det var väldigt lågt vatten så att hon kunde kravla sig upp på land hos husse igen.
Så det blev ett riktigt litet äventyr för våran lilla valp och gör nog att hon aktar sig ännu mer för vatten än förut.
Bra på ett vis eftersom det annars kan bli farligt när hon ska med husse på fisketurer vid älvar och sjöar.
Men vi hoppas ju ändå att hon ska våga åka båt med oss ändå till våren och sommaren.
Men nu är det dags att göra något nyttigt. Vädret är ju lika gråtrist idag men ut ska vi nog i alla fall. Är det som är så bra med att ha hund, vädret får inte hindra en till en promenad.
Ha det gott !
Britta