lillasysterfix

Ja ikväll kommer jag att krypa i säng med en kär gammal sängkompis som det var ett tag sedan jag njöt av. Vid första anblicken kan man tro att han är en ganska otrevlig typ med alla taggarna utåt, men om man bara lägger honom tillrätta i sängen, perfekt placerad för att passa ens behov och sedan sakta och försiktigt lägger sig ner ovanpå honom, så känns han efter en stund helt underbar
Ja fast inte förrän efter en stund, för i början känns det mest bara obekvämt , och det tar ganska lång tid innan det blir så bekvämt så att man kan slappna av, vilket är förutsättningen för att han ska fungera på bästa sätt och göra sin inombords verkan på kroppen.
Det var flera månader sedan vi umgicks senast därför att jag helt enkelt inte känt något större behov av honom, men nu, så här i slutet på säsongen och kroppen känns som om den håller på att gå av på flera ställen samtidigt,  så tror jag att vi kan hitta tillbaka till varandra, och kanske inleda ett mera regelbundet förhållande igen. För även om en del påstår att han inte är något att ha, och att han egentligen inte gör någon nytta alls så kommer jag inte att kasta ut honom för gott. Själv är jag övertygad om att han gör någon verkan för efteråt känns hela kroppen totalt avslappnad och jag kan nästan ha svårt att prata rent bara för att han fått mig att gå ner så djupt i avslappningen.
Så skeptiker får tvivla bäst de vill, men för min del är han varmt välkommen i sängen några gånger per vecka. Och det bästa är!
När man känner sig nöjd är det bara att placera honom under sängen. Sträcka ut sig och somna utan ljudet av snarkningar.
Så nu mina vänner säger jag godnatt och sov gott och kryper till kojs med Mr Spikmatta som sällskap 

Sleep well!
Britta