Vill bara tala om att jag fortfarande finns kvar på jorden ( hoppas inte någon blev besviken nu:) även om det bara verkar bli glesare och glesare mellan inläggen ??
VILL ju så gärna skriva och har egentligen massor i huvudet som jag skulle kunna dela med mig av, men som livet och vädret är nu så är det svårt att prioritera datorn
Sitter just nu ute på bron och bara njuter. Flätar lite mockaband (som man kan ha till lite av varje) lyssnar till några av Kalle Moareus och Benny Anderssons låtar (just nu tröstevisa följd av solschottis) och gläds åt allt roligt och positivt som väntar. Har idag lyckats köpa biljetter till kroghall och tackat ja till inbjudan om förfest hos en av mina kollegor och ser verkligen fram emot nästa lördag.
Ska faktiskt bli roligt att komma ut bland lite folk igen (min introvertism till trots som för övrigt brukar lindras av en drink eller två ) och hoppas på att träffa många gamla bekanta.
Annars rullar väl livet på och i tisdags red jag min andra lektion av de fem som ingår i sommarridskolan jag anmält mig till. Har ju av ekonomiska skäl avstått från den fjorton veckor långa vinter/vårterminen och nu i efterhand känner jag att det var ett bra val.
Om jag inte var det förut så är jag nu helt övertygad om att det här med att rida lektion inne på en ridbana inte är ”min grej” .
För mig är ridning i första hand en njutning och avkoppling. Att rida ut i skogen eller runt i byarna och ge sig tid att känna hästens rörelser, doft och lyssna till hovklappret. Känna att man är överens och trivs med tillvaron utan att någon försöker bemästra den andra med hårda tygeltag, piska eller motstridiga rörelser.
Jag kan inte se det som en utmaning att få till den perfekta sitsen eller gångarten.
Det känns så himla oviktigt för mig.
Det perfekta vore att hitta någon som har en lugn trygg och väl inriden häst som jag kan få hjälpa till med att motionera någon gång i veckan. Ingen het eller nervös unghäst, utan en som lärt sig att det är människan som är dess naturliga ledare och som insett att man kan ha väldigt trevligt tillsammans utan att strida om ledarrollen.
Vet att det finns något som heter att vara medryttare på 4H gården som faktiskt finns i samma by som jag bor och efter vad jag förstått av det jag läst på deras hemsida så får man till en kostnad av 6oo/mån rida två till tre gånger i veckan. Vad som däremot inte framgår är om man får rida ut själv eller om man måste anpassa sig till flera andra, något som är ganska avgörande för om jag skulle prova på det eller inte.
För om det är så att man har en bestämd häst som man själv väljer när och vart man vill rida så låter det väldigt passande för mig.
Har inget emot att rida ut själv, och slipper gärna ha en exakt tid och dag att passa.
Låter nog konstigt att jag inte hört mig för lite närmare om det när det finns så nära, och till och med är en plats som jag passerar flera gånger om dagen ibland, men för mig är det inte så bara
Är den här förbaskade blygheten eller vad jag ska kalla det, som hindrar mig.
Får väl se om ”ridabstinensen” blir för stor efter att sommarridskolan är slut så att jag tar mig för med att stanna till och i alla fall fråga om villkoren för att vara medryttare.
Nåja…nu kan jag inte sitta härinne längre (har hunnit gå in och lagat lite mat under tiden som detta inlägg skrivits) eftersom vädret där ute är helt underbart (som Kalle Moraeus sjunger i sin härliga låt med samma namn) och med tanke på att vi lever i väderöverraskningarnas land så är det bäst att passa på när det bjuds på det bästa tänkbara.
Så ha det så bra och njut av sommaren som ännu bara har börjat
Britta ♥♥ !