lillasysterfix

Hittade ett par roliga bilder på mig som min äldste son tog samma dag som jag blev sjuk. Han har nämligen lite av en ”paparazzi” i sig då han oftast utan min vetskap fotar mig lite då och då. Och tur är väl det kanske, eftersom jag inte gärna är med på bild frivilligt. Så här satt jag till slut på lördag förmiddag när jag började inse att min kropp inte ville allt det som jag själv önskade. Allt tog liksom emot och vedkorgarna som brukar kännas lättare och lättare under eldningssäsongen kändes plötsligt dubbelt så tunga, och inte hade jag någon lust att städa ur blomlådorna som det var tänkt heller.  Här försöker jag få i mig ett glas samarin mot halsbrännan som envisades under förmiddagen, orkade inte ens stå upp och vänta medan det brusat färdigt

Ja och sen några timmar senare låg man nerbäddad på madrassen i badrummet…..ynklig och ”avstängd” för omgivningen och inne i sin egen lilla ”sjukvärld”, precis som bilden visar tycker jag.
Det här är det enda som gäller när jag blir magsjuk….krypavstånd till toaletten 

Och nog för att man kunde läsa på löpsedlarna för några dagar sedan att det var någon tysk?…tror jag? värmebölja på väg, fast nog kändes det lite jobbigt när man vaknade på söndagmorgon och tempen visade plus 45,7 grader 
Tänkte direkt på sambon som var så lycklig över att vara på Mallorca med dryga plus 20 i skuggan. För vad var väl det att skryta med jämfört med hur varmt vi fick det härhemma?? 
Nåja…nu var det kanske så att det var batteriet i termometern som börjar ta slut. Den brukar ha lite liknande idéer för sig då, men roligt var det i alla fall.

Men nu till något mycket trevligare än sjukdomar. Vårtecknen har ju börjat komma nu och häromdagen såg jag hur en skata kom och flög med en stor kvist i munnen. Den hade nog varit lite för optimistisk med tanke på hur den fick sträva för att få den med sig, men den fixade det till slut och lyckades få med sig den ända upp till toppen av den jättestora tallen vi har bredvid huset, dock med ett par ”mellanlandningar” för att få ett nytt grepp.
Blev i alla fall jätteglad bara av att se att de är på gång med nya bobyggen igen, ett säkert vårtecken. Sen fick jag för mig att det var tack vare att jag matat dem under vintern som just den här skatan hade kraft nog att få med sig en så stor tung kvist upp till boet, och kanske ligger det lite sanning i det ?
Hoppas det i alla fall!

Och inte nog med det. Nu på förmiddagen när jag varit ute och matat hönsen och precis skulle gå in igen hörde jag ett underbart, välbekant och efterlängtat ljud.
Tranorna har kommit!!!!!!!!  
Jag älskar verkligen deras trumpetande, som känns så …..hm..vilket ord ska jag använda?  Ja det känns….mäktigt helt enkelt…mäktigt och lite mystiskt på något vis.
Det liksom berör en verkligen inombords.

Något mer positivt just nu är att jag äntligen hittat en del bloggar som passar mig. Gör ju försök ibland att hitta lite likasinnade människor, men för det mesta så leder bloggletandet bara till ungdomsbloggar där det mest skrivs om mode, smink och trender av alla de slag som inte intresserar mig så mycket.
Nu har jag i alla fall hittat ett par kvinnor som naturligtvis är mellan tio och tjugo år äldre än mig, och det verkar vara i den åldersgruppen jag känner mig mest hemma. Sen är det ju så att de i sin tur har en lista på bloggar som de följer så där kan jag säkert hitta ännu fler intressanta människor, med liknande intressen.

Anledningen till att jag upptäckte dem var att jag fick för mig att googla på björksav, och i och med det dök en av bloggarna upp eftersom hon var en av dem som brukade samla sav på våren.
Vet inte varför jag kom att tänka på det, men det slog mig bara häromdagen hur gott det var med björksav som vi brukade dricka när jag var liten. Vi hade två gamla jättebjörkar på gården där jag växte upp (tyvärr nedhuggna nu pga riskerna med dem)  och i dem brukade jag och syrrorna slå in grova spikar (tre el fyrtums)  dra ut dem igen och sedan stoppa in ett sugrör.
Sen kunde man stå där och antingen ”dricka” direkt ur sugröret när saven kom droppande eller så fixade man någon typ av uppsamlingskärl så att man fick ihop en större mängd.
Skulle gärna smaka det igen och se om det är lika gott nu som när man var liten? Hittade också ett recept på en björksavsdricka man kunde göra själv, men det skulle vara jäst i så man kanske inte ska skriva så mycket om den…;)  ….gott blir det säkert i alla fall

Men nu tror jag att jag ska brygga lite kaffe för första gången på ett par dygn. Får väl se vad magen säger om det, får ta det lite försiktigt bara. Längtar verkligen efter en god kopp kaffe….kanske avnjuten ute på bron där man samtidigt kan lyssna och titta efter fler vårtecken. Bara doften utomhus nu får en mer eller mindre berusad….det luktar jord, träd, skog och mark!!
Mums!  

Britta