Igår när jag var ute i trädgården fick jag syn på en av de fyra skatungar vi har här på gården. Den låg så fridfullt och stilla bakom den gamla träskottkärran jag planterar sommarblommor i.
Förstod på en gång att den var död och kände verkligen sorg över det.
Tänkte först ta spaden och slänga ut den i den lilla träddungen vi har på andra sidan vägen, precis som jag gör med andra döda småfåglar eller icke uppätna möss och sorkar som katterna lämnar efter sig men…kunde inte göra så med den här!
Hela våren har vi följt det här skatparet i deras strävan efter att hålla ungarna mätta och trygga i väntan på att de ska lära sig flyga och har man bara det minsta anlag till att vara djurvän så börjar man ju genast ”bygga upp” en relation till dem.
För de har verkligen bjudit på underhållning när de lite klumpigt hoppat och spatserat omkring bland stenar, blommor och buskar och suttit och gapat och flaxat med vingarna så fort någon av föräldrarna närmat sig med en bit mat i munnen.
Orädda av ”dumhet” eller naivitet kanske man ska säga…för både katter och hund har de varit och tack vare att Line är så pass lätt att fya och säga till när något inte är okej så har även hon låtit bli att jaga dem…även om frestelsen varit stor många gånger 
Katterna har heller inte visat något större intresse trots att skatungarna suttit bara någon meter ifrån dem.
Kanske pga ungarnas storlek eller mest troligt, för att undvika föräldrarnas obehagliga vaktande i form av det höga tjattrande och till och med pickande efter svansen så fort en katt närmar sig. (Också det är en underhållning i sig) 
Line har de dock inte vågat attackera men som tur är så lyssnar hon på ”sina människor” istället och låter bli när vi säger ett bestämt NEJ och ”morrar” lite dovt åt henne.
Så istället för att slänga ut den döda kroppen i ”skogen” så gav jag den en lite mer värdig begravning intill syrénhäcken bakom huset!
Lade ner den lilla kroppen i gropen och kunde inte låta bli att mumla ”av jord är du kommen..” orden när jag täckte över den igen med jord och grästorv.
Plockade lite blommor också och lade på ”graven”!
Och varför inte? Skatungar är ju också individer och levande varelser, precis som vi människor här på jorden. Och sorgligt kändes det att den inte fick hinna uppleva mer än så!
Blågrönsvart och fin glänste fjäderdräkten och det kändes verkligen orättvist att livet skulle bli så kort.
Viskade dock till honom/henne att den åtminstone slapp uppleva vintern med svält och kyla …om det nu var någon tröst?
Hoppas nu att de andra ungarna överlever? De har åtminstone börjat flyga så smått och kan fly upp i träden när man kommer nära. Vet inte vad som tog död på den här och kunde inte se någon skada på den? Kan ju ha varit sjuk på något sätt förstås?
Ja sånt är livet…alla får inte leva ett långt och lyckligt liv!
Idag är det regndag igen och än så länge håller vi till i soffan och myser lite.
Jag, Sv, Line och Selma…..
…medan lilla vimsiga gubben Rasmus som så ofta nuförtiden, mest funderar på om han ska vara inne eller ute? Så fort dörren öppnas måste han antingen in eller ut beroende på vart han är när det händer….som en senil gammal farbror tittar han sig lite förvirrat omkring och undrar…”få se? …var det här man kunde gå ut eller in?”
”Eller ska jag vara ute kanske eller…?”
”…för det är ju rätt trevligt här också eller hur?”
”…fast, när jag tänker efter så kan man kan ju vara inne också?”
” ??? ”
”Eller vad säger du??? borde man vara ute lite kanske???”
”…äsch…jag går in igen…den där mänskan får man ju inget vettigt förslag av ändå! Hon kanske börjar bli lite gammal och senil? ”
Sen måste jag bara visa mitt senaste fynd från PMU second hand i Leksand.
En såå himla vacker tavla för 20 spänn! Blir så ”äkta” glad när jag hittar sånt här och är precis den glädjen och känslan man ”jagar” när man går på second hand butiker och loppisar! Snacka om fynd….! Föreställande en pion tror jag
….ja fin är den i alla fall och så nöjd är jag med det inköpet.
Tänk va bra det är att vissa ser värdet i sånt som andra tröttnat på och gjort sig av med. Undrar hur mycket större ”sopbergen” skulle vara om inte second hand fanns?
Tack och lov för att någon kom på att det faktiskt går att sälja saker igen som någon bestämt sig för att kasta. Och ännu bättre är det väl när pengarna går till välgörenhet!
Ha en skön söndag nu….!
Britta