Det blev inget besök hos Guckuskorna igårkväll…insåg att jag inte hade någon ork kvar. Idag har det dock känts bättre och självklart har det en hel del med temperaturen att göra. Värme i all ära men…när det blir över +25 så tror jag att man påverkas mer än man vill erkänna.
Vi är nog inte riktigt gjorda för en så hög temp så länge vi ”nordbor” :) vare sig man är kärnfrisk eller inte!
Så det blev en morgonpromenad istället…i den nya friska luft som dragit in över oss. Mer syre och mer energi kom den med känns det som.
Dessvärre så var det nog i allra sista stund vi var ute för de hade redan börjat skrumpna ihop så smått. Men men…vi tog oss dit i alla fall!
Tror det är tredje gången jag och Sv gör det tillsammans under de sex år vi hållit ihop. Tänker dock varje år att ”i år ska vi gå och titta på Guckuskorna när de blommar” men ja…tror ni att det blir av varje år??
Nääe…! Såklart inte! Vet inte varför och hur man prioriterar saker i livet egentligen? För nog borde man väl lyckas utföra en sak som man sagt att man vill uppleva och som bara händer EN gång per år men …neejdå…det kommer annat i vägen och förmodligen är det en hel del lathet inblandat också!
Nåja…kanske lär man sig någon gång? När man är så gammal så att man knappt klarar av att göra sånt man vill längre kanske? Ironiskt?
Ja!
Hoppas att jag blir bättre på att prioritera sånt som verkligen ger en en upplevelse när jag blivit frisk från cancern?
Den som lever får se! ;)
Men nu till lite fler bilder på de tyvärr ”falnande skönheterna”! Kanske har det torra vädret påverkat också? För nog tyckte vi att de även var ovanligt små till växten i år.
Fascinerande är de i alla fall …
….och ger en känslan av att befinna sig i en tropisk regnskog 
Men nu måste jag gå och ägna lite extra tid och kärlek åt Samus som kommit tillbaka efter tre dagars bortavaro. Så tacksam över att hon är hemma igen!
Britta