Har ju varit ganska skralt med vårtecken än så länge och någon vårkänsla har väl heller inte infunnit sig men….när Sv i morse stod i köket och ropade frågande till mig….”vad är det för fågel som är helsvart och har orange näbb?”….så var det som om något inom mig vaknade och tanken …”jo men det är nog ta mig tusan vår nu!”….dök upp i mitt huvud!
Han stod och tittade ut genom fönstret med fågelmatningen utanför och när jag gick dit och ställde mig bredvid kunde vi räkna till inte mindre än fyra koltrasthanar som gick omkring och pickade på marken med alla nedfallna frön och lyfte på gamla löv för att se om det fanns något under. Honorna var säkert också där någonstans men dom lägger man ju inte märke till lika lätt med sin mer gråbruna fjäderdräkt.
Så det får nog räknas till det allra första vårtecknet i år tror jag? 
När vi lite senare var ute och åkte skidor hörde jag till och med tranorna nere vid den gamla igenväxta tjärnen i skogen och först var det faktiskt lite svårt att tro att det verkligen var sant…men stod stilla och lyssnade en stund och jodå….ett äkta trantrumpetande kan man inte ta fel på……Det är vår!!!!!!
Känns så underbart att veta att man nu har den framför sig…även om det kommer att bli en riktigt ”slask, ler och geggvår”!
Inte bara för att det ju är så mycket snö som ska bort utan också för att vi snart ska få det grävt för kommunalt vatten och avlopp.
Vilken gegga det kommer att bli här ute på gården….blir till att torka av kanske både hund och kattassar när de springer ut och in och innan det torkat upp.
Ser inte fram emot det men ser desto mer fram emot när det blir färdigt. Visst är det dyrt att koppla in och använda kommunalt men med tanke på de bekymmer och kostnader både vatten och avlopp redan kostat oss så kommer det att vara såå värt det.
Skönt att kunna ”bocka av” ännu en punkt på ”orosmomentöverhusetlistan”. Den förra punkten bestod av oron över att skorstenen inte skulle bli godkänd och klara en provtryckning men det gjorde den….Tack för det, (till den som murade den för typ hundra år sedan) snacka om hantverk!
Ja du…älskade lilla hus som ger mig så mycket bekymmer men som jag ändå på något sätt inte gärna skulle lämna.
Hyser någon slags ”hatkärlek” till dig tror jag och du är ju verkligen ”hemma” för mig.
Min fasta punkt i universum kan man väl säga :)
Men dessvärre är det massor som skulle behöva fixas och frågan är om ekonomin någonsin kommer att tillåta det? Men vi tar en sak i taget och lovar att göra så gott jag bara kan….och med det sagt så är det faktiskt dags att klä på mig och gå ut och skotta av det sista av snön på ”lilltaket”! Upptäckte igår att det börjat tränga in lite fukt på väggen i trappen igen och är ganska säker på att det är snön på lilltaket som sakta töar bort och därmed rinner ner på plasttaket över brokvisten, som i sin tur har för dålig lutning så att vattnet rinner bakåt mot väggen istället för ner i hängrännan…..oj…blev en lång förklaring det där….nåja…kan bara hoppas att min teori stämmer…och det ska jag gå ut och ta reda på nu.
Ha en riktigt skön vårhelg nu !!
Britta