Ni får ursäkta den dåliga bildkvalitén men bilderna är tagna genom vårat köksfönster. Det är väl knappast det optimala när man ska fota, och särskilt inte när glasen är av den gamla ojämna, suddiga, ”bubbliga” typen.
Insåg häromdagen att det nog är dags att börja hjälpa alla småfåglar med mat nu när november är här, för nu är det väl så gott som ”myggfritt” ute så att säga !?
De är tappra de små pippisarna som väljer att stanna här över vintern och nog undrar man varför ibland? Är väl en lite konstig överlevnadsstrategi skapad av naturen?
Undrar hur många som skulle stryka med under en vinter om inte vi människor delade med oss som vi gör?
Köpte en 25 kg säck med något som heter vildfågelblandning som skulle passa de flesta av våra småfåglar. Sen gjorde jag en miss och tog en hel hink med talgbollar utan nät omkring sig så nu måste jag köpa någon typ av talgbollshållare också. Om jag nu inte tillverkar en egen som jag faktiskt har legat och klurat lite på idag när jag tillbringat den största delen av dagen i soffan.
Vaknade i morse med en huvudvärk som gjorde att frukostgröten knappt gick ner och än mindre knappt gick att behålla i magen…! Ja ni förstår nog utan vidare förklaring!!
Tror att ”boven i dramat” är den maskin vi använt för att grovskura de golvytor som skulle få ett nytt lager av…? ja jag vet faktiskt inte vad det heter men man lägger på ett medel som härdar och ger golvet en ny blankare och mer ”lättmoppad” yta helt enkelt!
Golvpolish kanske?
I alla fall så är maskinen hemsk att köra, särskilt innan man fått in tekniken den kräver för att kunna slappna av någorlunda i armar och axlar.
Den är hur stark som helst och styrs i sidled genom att man höjer eller sänker handtaget. Detta betyder också att den minsta rörelse uppåt eller nedåt gör att den sticker iväg med en himla fart och kan i värsta fall smälla in i en vägg eller möbel och göra skada om man inte är snabb nog att få tillbaka handtaget i mellanläget.
Låter nog inte så svårt men det krävs en ganska säker ”finkänsla” för att hålla den där man vill att den ska vara. Den går nämligen inte på hjul utan drivs av att den runda ”skurtrissan” som sitter på snurrar väldigt kraftigt.
Så med ”facit i hand” är det nog bara att konstatera att jag gick och spände mig alldeles på tok för mycket för att hålla maskinen i rätt läge …och som vanligt när det gäller mig och min kropp så kommer huvudvärken som ett brev på posten när det varit för mycket spänningar.
Detta gäller både fysiskt och psykiskt och det har nog varit lite för mycket av bådadera under veckan då vi också hela tiden har jobbat alla tre tillsammans.
Har ju det osynliga handikappet att inte tåla alltför intensiv social stimulans (sk högkänslig) vilket betyder att jag behöver ”ensamtid” även under en arbetsdag för att må som bäst.
I vanliga fall, när det inte är lov på skolan så jobbar jag ju mycket ensam och umgås bara med de andra på rasterna, och då är det inga problem, utan bara trevligt och roligt!
Kanske låter konstigt då man jobbar på en skola och naturligtvis ändå har en hel del elever och lärare omkring sig men( som tur är i det här fallet ) så ses en städerska på många arbetsplatser som någon man nödvändigtvis inte behöver prata med så jobbet blir ganska ”ensamt” ändå, vilket passar mig utmärkt! :)
Så det blev en hemmadag för mig idag och som den lyckligt lottade människa jag är har jag fått hjälp med huvudvärken av min kära Sv.
Hoppas nu att den håller sig borta ett tag för imorgon tänkte jag åka och jobba igen. Är ju fredag också och dessutom en ännu kortare dag än vanligt då det är dag före röd dag.
Kanske återkommer imorgon om mitt talgbollshållarprojekt 
om jag nu tar mig för med det? Har en idé i alla fall som borde funka. Gillar att klura ut uppfinningar av sånt som man redan har hemma istället för att köpa, köpa och köpa saker hela tiden. Det finns redan alldeles på tok för många ”prylar” på denna jord!
Ha det bra så länge!
Britta