lillasysterfix

Kan man nog kalla mig när jag tänkte att det skulle hinnas med att göras i ordning hela tre pallkragar i värmen i lördags  :)
Men men….!
Två av dem blev i alla fall klara och var länge sen jag njöt så mycket av ett svettigt arbete som det!
Bara det att göra något hemma hos sig själv och för sin egen skull är ju en lyx som jag inte varit så van vid under senare år då jobbet sugit det mesta av energin ur mig.
Men varje moment tar verkligen sin tid och sen jobbar man alltid lite långsammare i alltför hög värme. Det insåg jag under mina somrar på kyrkogården!

Det moment som tog mest tid var dock att hämta jord i gamla hönsgården och rensa ur den de värsta rötterna.

Sen blanda den med lite ”köpejord”i en skottkärra i taget, och sammanlagt blev det tre skottkärror innan pallkragen var fylld!

I med jorden i pallkragen och sen iväg i sällskap av Sv och tre hinkar för att bära hem lite hästgödsel som en snäll granne lovat att jag kunde få ta av.
Har gått och sneglat på den där gödselhögen hela vintern och sett hur den ökat och ökat och nu under våren legat där och sett sådär perfekt lagom ”brunnen” och väldigt användbar ut  

Är ju lite blyg när det gäller att fråga om sånt och har gått här och vänt och vridit på tanken på om hur och när jag skulle våga göra det. Skulle jag ringa eller gå över till dem och fråga?
Har ju rätt mycket ”telefonskräck” men å andra sidan så gillar jag inte att bara gå hem till folk heller. Man tror ju alltid att man stör och det är något av det värsta jag vet!
Men i alla fall så löste det sig själv då jag på lördag förmiddag hör en gräsklippare startas och ser att den hästägande grannen precis ska till att klippa gräset på gården alldeles bredvid oss som hon fortfarande äger men inte bor på just nu.
Fick en ingivelse om att det här måste vara en chans som någon utifrån ”universum någonstans” gett mig för att äntligen våga fråga     så det var bara att skjuta alla tvivel och all feghet åt sidan och stega iväg åt hennes håll.
Och det gick ju bra såklart…som det för det mesta alltid gör när jag väl tvingar mig till att våga saker…..och att få ta några hinkar gödsel var inga som helst problem.

Så till slut…efter att ha grävt upp de stackars trångbodda jordgubbsplantorna ur den gamla pallkragen och även fixat ny jord i den så var det bara att stoppa ner dem en efter en i det nya utrymmet uppdelat på två ”kragar”!
Men som sagt så tog det sin tid alltihop och pallkrage nr 3 var det ju bara att glömma.
Den har jag och äldste sonen dock börjat på idag så förhoppningsvis kommer det att bli färdigt under veckan.

Nåja…tidsoptimist kommer jag nog fortsätta att vara för hur det än går så gör det mig inget om jag inte hinner med så mycket som jag hoppats på under en dag!

Allt får ta sin tid så länge jag tycker att det jag gör är roligt!

Något som Line dock inte tycker är roligt är just denna värme som var i lördags! Hon blir väldigt påverkad av den och flåsar för minsta lilla kraftansträngning.
Man tycker kanske att hon borde var lite mer tålig mot den då hon är så ung och har så ljus päls men så är alltså inte fallet.
Vi brukar skoja och säga att det beror på att hon kommer från Umeå.
Heta sommardagar är inget för en ”Västerbottning”!

Nej, vinter och snö ska det vara!
Då är livet som allra bäst  

Men lite ”soffmys” inomhus är också helt okej!!!

Ha det bra!!!

Britta