Är det något jag skulle vilja göra någon gång i livet så är det att göra en riktigt lång vandring. Att ta sitt ”pick och pack” (konstigt uttryck förresten?) och ge sig iväg ut i okänd natur och terräng med bara det nödvändigaste med sig. Det finns en frihetskänsla med det som lockar så in i bomben…!! Att glömma tid och rum och bara lyssna till vad kroppen säger. Gå så länge man har ork och lust och stanna till och slå läger när man blir trött och behöver äta och sova. Vakna när man känner sig lagom utvilad, äta och sen ge sig iväg igen…oberoende av vad klockan visar.
Såg ett program häromdagen om en tjej som vid 14 års ålder gav sig iväg på en seglats jorden runt alldeles ensam. Så jäkla underbart när folk väljer att verkligen göra något av sitt liv. Snacka om att leva till 100% !! Och det är ju så himla rätt gjort. Hon följde sin dröm och känsla och gav sig iväg.
Sen idag så upptäckte vi att det nu går repriser på programmet ”Lars Monsen på villovägar” och det ger också samma känsla. En längtan ut i naturen och ut på äventyr med friheten som huvudingrediens.
Det finns så otroligt mycket fin natur att upptäcka bara i Sverige och med allemansrätten har vi ju hur stora möjligheter som helst.
En perfekt plats att sätta upp ”sommarstugan” på…om så bara för en natt 
Ett annat favoritprogram hos oss är det norska ”Där ingen skulle tro att någon kunde bo”. Ett program som handlar om människor som valt att bosätta sig på en enslig gård någonstans långt ute i den norska ”vildmarken” oftast med fjäll och fjordar i närheten.
Precis så skulle vi ha valt att leva om vi träffats tidigare och nu brukar vi skoja om att i nästa liv ….då ska vi också bo sådär.
Livet man lever nu är ju såå inrutat och förutsägbart och egentligen har ingen av oss (jag och Sv alltså) behov av alla de bekvämligheter man omger sig med. Skulle mycket hellre bo mer enkelt och ”primitivt” om man visste att man klarade ”brödfödan” för dagen.
Så tror jag förresten att de flesta människor fungerar innerst inne. Visst är det många som tycker om ett bekvämt liv i en stad med närheten till allt och möjlighet att göra det de vill på fritiden men…är ganska så säker på att om de bara fick prova på känslan av mindre stress och jäkt efter pengar, prylar och dyra aktiviteter så skulle nog en stor del av dem känna att ”såhär vill jag ju leva, egentligen”!
Nåja…kan ju bara hoppas att man till nästa liv fått insikten om vad som är viktigast i livet. Att man ger sig själv lite mer frihet och inte binder sig så mycket med dyra huslån och allt vad ett ”normalt” Svenssonliv innebär.
Det blir lite väl ”robotaktigt” när pengarna är det som styr den största delen av vardagen och är det något jag är helt säker på så är det att denna livsstil knappast är svaret på frågan om ”meningen med livet”!
Britta