..om vintern..men nog är det vackert. Och så magiskt tyst ute i skogen.
Gillar när man går alldeles tyst och det enda man hör är knarret under skorna. Det är som om hela naturen sover…ligger i dvala i väntan på våren. Och så är det ju faktiskt också…i alla fall nästan.
Igår när vi tog en tur blev Line plötsligt väldigt uppmärksam. Spetsade öronen och gick sakta sakta. Gärna mitt emellan oss. Håret på ryggen reste sig en aning så nu var det något riktigt läskigt i görningen.
Nu är hon tyvärr inte den bästa på att avgöra detta än då en ”fara” för henne lika gärna kan vara en rotvälta eller stubbe som en varg eller björn, så hon är än så länge ingen att förlita sig på när det gäller att bedöma ev fara även för oss själva.
Den här gången bestod faran av något så fruktansvärt och ohyggligt läskigt som en…...hackspett…förmodligen spillkråka som envist hackade på ett träd. Hon hörde såklart ljudet långt före oss och när vi väl började höra det så var vi väldigt nära.
Men fågeln jobbade på och vi stod stilla en stund och bara lyssnade.
Man hörde tydligt att den höll på att barka av för då och då lät det liksom ”riiitsch” som av bark som lossnade, och kanske hittade han sovande larver och insekter där under?
Så helt sovande är ju inte naturen såklart. Snarare är det väl så att kampen om överlevnad fortsätter i ännu högre grad. Det är väl bara det att man på vår och sommar hör så mycket fågelsång som man aldrig gör på vintern. Finns ju ingen anledning för fåglarna att hålla på och ”ragga” hela dagarna när det är 17 minus och allt är fruset. Då gäller det att lägga krutet på överlevnad och födosök istället.
Idag har vi så gott som varit inne hela dagen. Jag och Line har varit ut ett par gånger på lite rastning och spelat lite fotboll. Ja hon gillar verkligen att ”dribbla” med fotbollar.
Hon dribblar och jag försöker få av henne bollen så att jag kan sparka iväg den en bit då hon glatt skuttar efter. Det bästa är när hon har en annan leksak i munnen så att hon inte kan lägga totalt beslag på bollen hela tiden.
Men det går också att säga till henne om att släppa, sätta sig och vänta medan man själv laddar för att sparka iväg bollen. Låtsas man sparka då så rycker det i hela kroppen på henne…men hon sitter kvar! Duktig vovve!
Vi tänkte nämligen gå ut när det blivit mörkt och ta på oss pannlampor. Det är mysig det! Att gå med pannlampa i mörkret och tystnaden.
Igår såg vi på den första filmen av Harry Potter och som jag misstänkte så blev Sv helt frälst.
Han är väldigt lätt att imponera på då det gäller filmer med fantasi och specialeffekter (förmodligen en generationsfråga?) så det är extra roligt att titta på denna typ av filmer med honom.
Jag älskar ju också fantasi och magi i filmer och jag har länge haft i tankarna att vi måste se alla Harry Potter. Vi har ju sett alla Sagan om ringen, Hobbit och Avatar så det var hög tid att visa honom vad Harry Potter var också.
I och med att mina söner var små när HP kom så har jag ju redan både sett filmerna, läst en del böcker, spelat både tv spel och sällskapsspel av HP så jämfört med Sv är jag ju väldigt insatt i hela ”storyn”!
Han däremot visste inte ens vad HP handlade om utan hade fått för sig att det hade med Sagan om ringen att göra, men det är ju en helt annan och egen story.
Det roliga var att när vi var på bibblan och skulle låna de två första filmerna och han fick klart för sig att det inte hade något som helst med Sagan om ringen att göra blev han nästan lite ”putt” och muttrade om att ”Då kan jag lika gärna se alla Sagan om ringen igen istället!” Och ” Varför ska man se de här filmerna då?” osv…men jag stod på mig och sa att, det kan du ju inte veta förrän du har sett första filmen.
Och långtjurig är han inte så vi lånade filmerna och …..vem tror ni satt som mest klistrad och då och då utstötte ett ”men gud” och ”men hur kan de göra det där!” Under filmens gång?? ;)
Jag visste ju att han skulle älska HPs värld så det kom ju inte precis som någon överraskning.
Ikväll är det film nr två som väntar och jag tror knappast att den kommer att imponera mindre. Effekterna blir ju bara fler och bättre ju längre fram i historien man kommer.
Men nu börjar det mörkna och snart är det dags att krypa i overallen och ge sig ut i mörkret och kylan…. 
blir spännande !
Britta