Veckans tema i fotoutmaningen var ”religion” och som vanligt var jag ute i sista minuten och lät en av mina änglar vara fotomodell.
Jag döpte bilden till ”Tro, hopp och kärlek” därför att jag tycker att en ängel faktiskt representerar dessa tre ord. Med Tro, menar jag i det här fallet tron på framtiden och det bästa tänkbara av skeenden i livet. Bara att titta på en ängel ger en positiv känsla och tro på det bästa för alla nära och kära.
Hopp står ju för nästan samma sak. Hopp om att allt det man önskar och hoppas på blir verkligt. Och kärleken behöver man väl inte ens skriva några ord om. Kärlek är väl egentligen det enda en ängel består av och står för.
Idag har det varit fastedag igen och den här gången har det gått ovanligt bra. Har druckit mer än vanligt vilket gör att hungerskänslan håller sig borta på ett sätt som är hanterbart.
Har hållit mig sysselsatt hela tiden vilket också är en förutsättning för att stå ut med tom mage. Vi har handlat, kört iväg en massa reklam, sen har jag bakat bröd och sökt lite jobb mellan ”jäsning och gräddning”.
Nu sitter jag med block och penna och planerar julmaten för i år. Det är våran tur att ha firandet här så det är lite extra planerande inför julen men det har jag ingenting emot. Särskilt inte nu när jag inte jobbar.
Det blir en lite ovanlig jul i år då min yngste son åker till England över både jul och nyår. Han åker redan på fredag och blir borta ända tills den 4 jan så det blir en ovan känsla, även om det är sånt som ”hör livet till” och är glad för hans skull då han får tillbringa julen tillsammans med den människa på jorden som han helst vill vara med just nu 
Syrrans mellanson blir nog inte heller med då han för närvarande är i Thailand och jobbar. Så det blir första julen utan dem båda och visst blir det ovant.
Men nu ska vi ta en kort promenad med Line. Hon har också vilodag när vi har fastedagar och är väl lagom uttråkad just nu. Men hon behöver också ha det lite tråkigt och lugnt då och då så att hon dels får vila kroppen och dels lär sig att det kan inte vara superkul och ”gasen i botten” jämt.
Imorgon ska vi försöka ta en lite längre prommis på morgonen innan vi lämnar henne hemma och och åker till Borlänge på julklappsjakt.
Hon behöver träna på att bli lämnad ensam också och det blir max 2,5 timmar innan äldste sonen kommer hem. Vi har lämnat henne förr och det verkar alltid ha gått bra men nu när vi båda är hemma så är det lätt att man glömmer att man måste låta henne vara lite ensam ibland också.
Men nu måste jag ta ut två limpor ur ugnen så att jag inte glömmer av dem där….:) …man är ju inte helt okej i tankeverksamheten med lågt blodsocker.
Ha det gott så länge!
Britta