Nu har vi klarat av den…våran första fastedag, och vi kände oss såå duktiga när vi gick och lade oss med kurrande magar igår. Nu sitter jag här med min vanliga frukost och känner mig tacksam och andaktsfull över varje tugga av mina två lingongrova 
Det gick faktiskt över förväntan, även om det vissa stunder var ganska jobbigt att stå emot vanan att stoppa något i magen så fort man känner hunger.
Man känner verkligen hur hjärnan kämpar och försöker ta till ”frestelseknep” för att få en att fylla på reserverna istället för att kroppen ska börja ta av det som redan finns lagrat.
För det är det som är ”grejen” liksom, att förbränningsapparaten börjar ta av det lagrade fettet när den inte får något överskott att jobba med.
Att det gick så pass bra tror jag också har väldigt mycket med inställningen och ens egna tankar att göra. Man får helt enkelt försöka släppa tanken på mat och hunger…eller helt enkelt ska jag inte säga, för det är det inte då det är så onaturligt för kroppen att svälta sig.
Den svåraste perioden under dagen var framåt eftermiddagen/kvällen, och var egentligen först då jag kände riktig hunger. Innan dess gick man på någon annan ”kraft” på något vis?
Måste säga att jag är fundersam än hur det kunde gå så pass bra? Och någon huvudvärk fick jag knappt heller? HUR kan det bli så när jag vanliga dagar då jag slarvat med mattiderna får huvudvärk direkt ????
Så himla konstigt? Jag trodde ju att huvudvärken skulle vara den största utmaningen även om jag är ganska härdad när det gäller att leva med den.
Har ofta huvudvärk dels pga spänningar i nacke och axlar och när jag måste ”socialisera” och umgås med många människor på dagarna. Men så har det ju varit hela livet och det har jag ju lärt mig att anpassa mig efter.
Alltså att se till att mest vara hemma och ta det lugnt när jag är ledig. Gå i min egen värld och pyssla och dona härhemma istället för att springa på en massa aktiviteter, umgås med vänner…eller umgås med andra kanske jag ska säga, har knappt vänner jag umgås med just pga det här vilket är något jag själv valt.
Finns nog ingen som skulle tycka att det var roligt att ha en vän som man kanske träffade och umgicks med max en gång i månaden
Men, nu var det 5:2 det gällde….så typiskt mig att ”flumma iväg” och börja skriva om annat.
Nåja, som sagt så gick åtminstone första dagen lättare än förväntat och hoppas, hoppas nu att det kommer att ge något resultat.
Läste igår att denna metod fungerar bäst på dem som har väldigt mycket övervikt och dit hör jag ju inte…än i alla fall . Har ca sju kilo att bli av med och vet ju att de sitter extra hårt
Tänker inte väga mig förrän första december nu så att det förhoppningsvis visar ett tydligt resultat då.
Imorgon tar vi en fastedag igen men det gäller bara för den här veckan, sen blir det måndag, torsdag istället för tisdag, torsdag. Ville inte ta måndagen pga fikat på fricks med kollegorna, men annars är det nog bättre att ta ett par dagar emellan fastedagarna.
Det är bara en egen idé jag har för enligt allt jag läst om detta så spelar det ingen roll när man lägger in sina fastedagar. En del tar två på raken och det ska visst funka lika bra men det verkar nog lite tufft ändå. Det man kunde märka på slutet av dagen igår var att hjärnan liksom inte riktigt hänger med. Man blir lite både tunnelseende och tunneltänkande och då och då kunde det ”gunga till” precis som när man är på en båt. Är ju såklart blodsockret som bråkar och konstigt vore det väl annars. Gäller att dricka mycket emellan ”måltiderna” och en stor kopp te kändes riktigt god och mättande när det var som värst.
Annars levde vi på som vanligt och var till Mora en sväng för inköp av present till ett av Svs barnbarn. På hemvägen stannade vi till i Rättvik då Sv fick en klipptid hastigt och lustigt när vi var på väg hem från Mora. Sen när vi ätit våran sopplunch gav vi oss ut på en promenad och var förvånade över hur lätt det gick. Kände oss faktiskt lättare i kroppen än under promenaden dagen innan :) psykologi!!!!!
Under kvällen sen tyckte jag att det kändes som jobbigast men vi dövade tankarna och känslorna med dator och tv tittande och lyckades väl distrahera oss skapligt.
Strax innan sänggång vid niotiden tog vi vårat sista mål som bestod av en kopp välling för mig och två ägg för Sv och faktiskt så gick det att somna på det trots att magen gapade och skrek om ”MERA KÄK FÖR FASEN!……!!!!!
Trodde idag när jag vaknade att jag skulle vara ovanligt hungrig och illamående med huvudvärk men…det kändes bara som en vanlig morgon så hittills har den här dieten överraskat mig.
Eller oss ska jag väl säga för även Sv är storförvånad över hur bra det gick.
Som sagt. Gäller att ha rätt inställning och bestämma sig för att det bara SKA gå, så gör det det också.
Britta