Sitter vid en älv (tror att det fortfarande är Ljusnan?) och bloggar just nu. Skönt att vara ute i naturen med datorn också 
vet inte om man kan kallas riktig naturmänniska när man gör så men???
Vi är i alla fall på väg hem men har gjort ett fiskestopp på ett ställe som Sv varit förut och ska vara poppis bland ”storfiskare”.
Igår gjorde vi våran vandring som inte blev så lång pga att Line inte var riktigt återhämtad efter magsjukan, eller vad man ska kalla det?
Men vare sig det blev långt eller inte så var det i alla fall en sagolik natur att vandra i. Bilden ovan som ju egentligen är en väldigt misslyckad bild blev så härlig tycker jag så att den får vara kvar. Blev en frän effekt även om det var oplanerat
Vi gick längs en mestadels spångad led vilket gjorde vandringen ännu lättare. Kändes lagom för en lite trött och håglös vovve.
Målet var dessa hällmålningar och visst är det fascinerande att de suttit där i flera tusen år utan att suddats ut.
Klipporna de var målade på var också imponerande.
Det var gott om dessa lavbeklädda björkarna längs stigen som gjorde att man fick lite ”sagan om ringen” känsla.
Här och var fanns det små stentorn…förmodligen byggda av barn…även om jag är så pass tokig så att jag skulle kunna göra detsamma!!
Mina kära Meindlkängor som tar mig fram överallt, i vått och torrt. Har sagt det förut men säger det igen…köp Meindl om ni ska satsa på vandrarkängor…sköna och absolut vattentäta!
Sen finns det ju de som har redan inbyggda vandrarkängor…små tassar som också tar sig fram vart som helst och i vått och torrt…
Men nu måste jag sluta för mygg och knott börjar flockas omkring oss nu. Dags att röra lite på sig !
Britta