Tog mig friheten att kolla igenom Svs minneskort i kameran och tyckte att den här bilden var rolig och väldigt talande för hur det går till när vi är ute i skog och mark
Så typiskt Line att komma ”svischande” förbi just när man sitter och försöker få till en bild. Visar verkligen vilka kontraster vi är vad gäller energi när vi är ute och njuter av naturen.
Hon njuter genom att göra rusningar över stock och sten och slänga sig hit och dit precis som om hon försöker ”finta bort” sig själv ibland. Visst tar hon det lugnare också men nog är det mest gasen i botten som gäller och man ser och känner verkligen hur roligt hon tycker att det är.
Vi går däremot i ”sakta mak” och fångar upp allt vi kan med våra sinnen. Ljud, dofter och synintryck som känns som rena healingen för hela kroppen …och själen såklart!
Tog på oss regnställen idag på förmiddagen och gav oss ut och nog är det en vädertålig hund vi skaffat oss måste jag säga. Hon verkar inte bry sig det minsta om att det regnar utan hoppar, skuttar och rusar på som vanligt. Blir genomblöt och alldeles svart under magen och på benen ibland men….vem bryr sig? Inte Line själv i alla fall.
Ibland slutar det med en dusch hemma men oftast går det bra att bara gnugga henne med en handduk.
Ja hon är verkligen ett härligt sällskap och jag hoppas att vi får många år tillsammans. Hon blir mer och mer lydig och vill numer heller vara tillags än att smita och hitta på bus…fast nog händer det fortfarande att hon passar på att göra en egen liten ”utflykt” när vi är ute på gården och hon märker att vi tappar uppmärksamheten, men för det mesta kommer hon tillbaka ganska snabbt när vi kallar på henne.
Helgen är snart slut och den har varit väldigt lugn tack vare regnvädret. Ville ju göra en massa utomhus förstås men så blev det ju inte. Inte blev det något besök på medeltidsmarknaden i Leksand heller trots att vi ser den som en av de större och roligare händelserna på året. Men nej…inte i regnväder…då tappar det hela all sin charm.
Hoppas på bättre väder nästa år då Svs båda döttrar ville komma hit och uppleva marknaden vilket blir roligt. Men nu tittar till och med solen fram så jag och Line passar nog på att gå ut en stund innan det är läggdags inför ännu en arbetsvecka. Kan inte fatta att det bara är tre veckor kvar till midsommar nu???
Vart tar tiden vägen?
Nåja…bara att hänga med såklart :)
Ha det gott och förmodligen hörs vi inte förrän nästa helg? Om jag nu inte skulle få ett oväntat energipåslag som gör att jag tar mig för med lite bloggande mitt i veckan…
Britta
Förstår det Pernilla! Jag har ju aldrig varit ”hundmänniska” förut av lite olika skäl men nog är det härligt att dela livet med denna lilla ”varelse” som visserligen både ”ger och tar” men mest ger såklart!
Britta
Ååh vad härligt! Jag längtar så till den dag jag kan göra verklighet av min hundlängtan!