Känns som en månad sedan jag bloggade sist men riktigt så illa är det ju inte. Har inte haft ork och inspiration nog vilket jag ju misstänkte skulle ske när jag började jobba.
Egentligen är det väldigt synd eftersom det är nu vid den här tiden på året man skulle vilja ha som mest ork för det då det är den mest händelserika, underbart vackra och inspirerande tiden.
Men men…är tacksam ändå över att ha just ett händelserikt liv och ett jobb som jag trivs med och ja….helt enkelt förmågan och möjligheten att uppleva och ”verka” i denna tid på denna planet…hihi…lät lite väl djupt det där kanske men.
Den senaste veckan har jag varit nästan euforisk över hur jäkla fint det kan vara på våran planet jorden under vår och försommar och går liksom bara omkring och ”tar in” och suger åt mig av allt det vackra jag ser. När jag har ork på fritiden går vi ut i skogen med Line och herregud vad trolskt det är att gå där bland vitsippor, mossiga stenar, omkullfallna vackert vridna trädstammar, spirande ormbunkar och unga löv i alla möjliga gröna nyanser…och doften sen…och ja…hela atmosfären…!
Suck!
Tänk om man kunde skapa lite av det där i sin egna trädgård? Vilket paradis det skulle vara!
Annars rullar väl livet på som vanligt med att jobba, sova, äta…osv!
Line har verkligen blivit ”stora damen” och ligger lika gärna kvar i sängen och drar sig lite som att gå upp tidigt och busa som valpar väl mest gör?
”måste vi redan gå upp?”
Och för övrigt så fortsätter hon att utvecklas till precis den ”drömhund” vi haft i våra tankar när vi fantiserat om en ny hund efter Wilma.
Och tankar förresten…är återigen inne på detta med hur stor kraft tanken har i våra liv och för några dagar sen damp det ner en ny bok i ämnet i postlådan.
Den heter ”förverkliga dina önskningar” och handlar om just detta med att våga tro på att det är våra egna tankar som skapar våra liv och jag börjar faktiskt mer och mer tro på det. Knepet är bara att inte bara tänka …utan att också samtidigt känna känslan av hur det skulle vara att vara just i den situation som man önskar sig. Tanken är det sk ”bränslet” men känslan är det som ”tuttar på” så att säga. Man kan inte bara tänka sig till det man önskar utan måste också kunna känna inombords hur det skulle kännas och hur man skulle må om man levde med sina högsta önskningar uppfyllda.
Boken jag läser nu ger en lite annan syn på det hela och andra ”verktyg” att jobba med. I det stora hela kan jag väl säga att vi först och främst måste känna och förstå att allt och alla här på planeten hänger ihop och att vi alla har en liten liten del av universum inom oss. En liten liten gnista som glöder och lyser upp inom varje människa och som är odödlig….hm?…hur lät det där nu då? Ja…kan tyvärr inte beskriva det på något annat sätt just nu. Men i alla fall så styrs våra liv av en universell lag som består av tanke, tro och kärlek och när vi inser att vi har fria händer att skapa våra liv genom att fantisera, känna och agera som om vi redan lever våran dröm så sätts en enorm kraft igång och gör så att våra liv rör sig just emot detta. Och jag är tokig nog att tro på detta. Men sen är det ju upp till var och en men vad har man att förlora på att testa?
Men nu börjar tröttheten ta över så det är väl bara att krypa till kojs för idag. Så ha det bra och träna på att tänka er in i och känna hur det skulle kännas om era liv var exakt så som ni önskar att de vore.
Tänk, fantisera, känn och tro!
Ha det bra !
Britta