Lite ”feedback” på mitt tjat om att man måste tänka positivt och ”se” och ”måla upp” framför sig hur livet ska vara och bli… 
Fick en bukett blommor häromdagen av min käraste som tack för att jag engagerar mig och hjälper honom med vad han ska äta för att gå ner i vikt (han har inte riktigt förstått att hans viktnedgång är den största belöning jag kan få i form av att jag förhoppningsvis får fler friska år tillsammans med honom) …i alla fall så blev jag extra glad för omtanken när han gav mig kortet som följde med blombuketten.
Han slutar aldrig att förvåna mig denne man just för att vi har så lika fantasi och tänker så lika om mycket. För precis så som han tänkte när han valde det här kortet hade jag också kunnat göra, och det finns inte bättre ”affirmation” än just det här.
Bara att ha det här kortet ståendes där på köksbordet så att man ser det och påminns om det varje dag gör såklart att ”tankekraften” får en extra skjuts liksom.
Är bara så himlans gulligt av honom att tänka i dessa banor och är så glad att han själv fick tanken på att göra något så här ovanligt och inte alls efter livets alla ”oskrivna regler” om vad och hur man ska göra saker och inte.
Det är helt rätt tänkt att skriva ner det man önskar och hoppas på eftersom det då får ännu mer fart på ”vindarna” åt det hållet. Är det något man drömmer om så ska man absolut skriva ner det och sätta upp det där man ser det dagligen …ungefär som att vattna ett nysått frö…det behöver kraft för att gro, överleva och blomma ut i sin fulla prakt.
Blev förresten lite extra kreativ under de underbara vårdagar som var innan vintern återtog sin rätt att finnas kvar, och städade bort gammalt lingonris ur krukorna ute på bron. Knipsade av lite kvistar från två sorters vide/pil som jag har i trädgården (bollpil och rödvide) och fick till skapligt fina krukor tycker jag. Finns så mycket man kan göra med allt gratis material som naturen har och det känns roligare och mer personligt än att köpa färdiga arrangemang för oftast väldigt dyra pengar.
Och för att ”piffa till” det lite mer hämtade jag träpärlor ur min pysselhörna och trädde på dem på kvistarna. Blev lite roligare och alldeles lagom som utsmyckning tycker jag. :)
Vasen på lilla bordet fick några längre kvistar men behövde inga pärlor eftersom de redan pryddes av en massa gulliga videkissar
Hoppas att vintern inte blir kvar alltför länge till…känner att man är såå trött på vita marker nu och inspirationen som började infinna sig när det töade så härligt försvann i samma stund som snöflingorna började falla. Visste ju att det skulle bli såhär men ändå…kan inte låta bli att bli lite lite nedstämd av dessa bakslag på vårarna.
Men men, snart är det april och påsk dessutom och det är verkligen startskottet på våren tycker jag. Fick faktiskt lite ”påskkänsla” när jag grejade ute på bron i solskenet och så fort allt det vita är borta igen så kommer den nog tillbaka.
Gillar påsken …men det har jag sagt förut…just för att det är en så lagom högtid. Inte samma förväntningar och förberedelser som inför julen utan ett enklare och lättsammare sätt att umgås och äta påskmiddag tillsammans med ”tjocka släkten” helt enkelt. Och sen gör väl också insikten om att våren och sommaren, ljuset och värme är på väg det hela ännu mer glatt och lättsamt.
Men nu är det dags att stoppa något i en knorrande mage så att man kan sova gott inför natten…men någon smaskig ostmacka blir det ju inte som ni vet…!
Britta