Lite lite bättre i armen men kände att jag bara måste göra ett litet inlägg ändå. Jag och Line hamnade nämligen ute i skogen idag då husse våran fortfarande inte är frisk utan tvärtom blivit riktigt däckad i 39 graders feber.
Igår trodde han att han var så gott som helt återställd från sin förkylning….idag började han frysa och nu ligger han i feber.
Så nog är det konstiga förkylningar som går nuförtiden? Visserligen har han nog bara fått ”svar på tal” då han gått och tjatat om att ”bli riktigt sjuk” när den sk förkylningen han haft den senaste tiden inte riktigt brutit ut utan bara gjort honom lite ”halvseg” alltså varken sjuk eller frisk egentligen.
Så idag blev det jag och Line som ensamma gav oss iväg ut i det sköna vädret.
Skulle nämligen prova en liten ”manick” som jag beställt i form av en sk ”fjärrutlösare” till kameran. En liten fjärrkontroll som gör att man kan trycka av en bild utan att behöva vara nära kameran…
Tänkte att det kunde vara kul då man är ute och vill vara med på bilden själv. Blir lite roligare som bloggläsare då tycker jag när man ser människan som skriver och vad den pysslar med.
Den funkade väl inte sådär jätteimponerande utan bara lite ibland när den hade lust tydligen men lite roliga bilder blev det ju ändå…eller tack vare det ska jag väl säga.
Då ska vi se om det här fungerar?
Jodå…det låter så i alla fall!
Men va fasen…den tar ju bara ibland?
Få se om jag kan få med oss båda?
Den tar dåligt…men om man försöker smyga med den såhär kanske?
Men va f….funka nu då..!
”Vad sysslar du med Matte?”
Titta Line…titta på kameran!
”Va? …vadå?”
”Jaså…där är den?”
Suck…inte lätt det här med teknikens under…men billig var den…typ 80 spänn tror jag!
”Nej…nu vill jag springa lite istället…!
”Tjoho…här kommer jag Matte…!
Sötnosan min….! :)
Blev lite tufft för henne idag då vi först hade tänkt gå ner till Nisses grav i skogen. Tog sparken genom byn tills vi kom till skogsvägen som leder dit men eftersom det inte plogats där så fick vi börja med att lämna sparken och pulsa i snön. Insåg dock att det skulle bli alldeles för jobbigt för henne då det nådde upp till knäna på mig så vi svängde av från vägen och gick in i skogen vid sidan om istället.
Där var det inte alls lika djupt med snö så vi blev kvar där och trixade lite med kameran innan det var dags att pulsa iväg hemåt och mot sparken igen.
Men hon kämpar på och är så tapper lilla gosan. och sparken som var en ny bekantskap för henne var bara läskig i några sekunder, sen sprang hon snällt med bredvid den.
Men när man till slut kommit hem efter ett äventyr i skogen…då är man trött!
Sååå trött…..Zzzzzz……!!!!
Men nu är det dags att krypa ner bredvid min stackars feberheta gube…! Blir nog till att hålla sig på avstånd nu om man inte vill bränna sig…
Får väl se om det blir min tur snart, att ligga där och svettas och frysa om vartannat?
Det visar sig!
Ha det!
Britta