Idag hände det…! Vi fick på oss ”finpjäxorna” och gav oss ut på en tur på gammalt hederligt vis med träskidor och i lugnt promenadtempo.
Skidturen var helt underbar men i jämförelse med hur Line hanterade att för första gången gå i kort koppel alldeles bredvid ett par skidor som fräser och stavar som pickar ner i marken strax bakom henne så bleknar nog naturupplevelsen.
Hon är bara så otrolig denna lilla guldhund!
Jag satte kopplet ett varv runt kroppen på henne också så att hon skulle uppleva det som en sele, vilket gör att hon knappt drar alls, då jag var lite fundersam över hur det skulle gå att ha henne bredvid med mig på ett par skidor som jag inte stått på, på väldigt länge.
Misstänkte att det kunde bli lite ”cirkus” såhär första gången med en hundvalp på sex månader….men men….ack så jag bedrog mig!
Tog nog ca….ja vad ska jag gissa på?…. två minuter kanske för henne att inse att de där skidorna ändå inte var så läskiga som hon först verkade tycka. När den första lilla paniken kom och hon helst ville fly åt ett helt annat håll stannade jag bara, pratade lugnt och uppmuntrande och lade några godisar som ledde från henne fram till skidorna och till och med på skidorna och det gjorde ju dem betydligt trevligare att umgås med…”dom bjöd ju på godis dom där konstiga fräsande sakerna som verkade vilja förfölja en”….så efter ytterligare några meter sida vid sida så var det helt okej att de följde med.
Helt makalöst otroligt vilket starkt psyke hon verkar ha…och så trygg i sig själv på något vis.
Sen när vi väl kommit ut på de öppna åkrarna släppte vi henne lös såklart och nog verkade hon lite extra lycklig över att ha klarat ”transportsträckan” på vägen tillsammans med skidorna för hon satte genast igång med sina ”tokrusningar” i snön.
Och vilken härlig tur det blev!
Om vintern alltid vore såhär så skulle kanske till och med jag kunna längta efter den.
Det som fattades var bara en ryggsäck med lite mackor och varm choklad… 
….får nog bli det nästa gång tror jag!
Det bästa med gamla breda träskidor är ju att det går så fint att spåra själv och ta sig fram i stort sett vart som helst i skog och mark.
Mina hittade vi på ”Ta till vara” för ca hundra kronor och det är ju så gott som gratis för ett par så fina skidor tycker jag. Upptäckte dessutom idag att det stod ”Guld Sixten” på mina och anade nog en viss liten avundsjuka från Sv…. ;) ! Hihi!
Hur som helst så blev det en lyckad försökstur även om den blev lite kort, men förhoppningsvis blir det ännu en imorgon om vädret är lika underbart. Men det vet man aldrig i dessa dagar när vädret växlar som jag vet inte vad!
Men nu måste jag göra mig redo för att hämta yngste sonen vid bussen. Ha det gott och njut av vintern när den är som bäst!
Britta