Hallå igen!
Sitter faktiskt just nu ute i skogen invid ljusnans strand i solskenet och bloggar för första gången i mitt liv…..ja utomhus alltså!
Sambon har knallat iväg med sitt flugspö och blir nog borta en stund.
Skulle vara kul att sätta ut en bild på mig just nu men batteritiden är ju begränsad så det får nog bli en kort beskrivning istället. Sitter alltså här mitt bland enar, ljung och tallar på en sån där liten campingstol som ingick i de förr så populära campingseten med uppfällbart bord och fyra stolar i ett.
Mygghatt på huvudet, datorn i knäet och med två citrondoftande våtservetter på händerna eftersom myggen blev så himla glada när jag kom och slog mig ner här.
Några steg framför mig flyter Ljusnan med sitt kristallklara vatten lugnt förbi och lite längre bort hörs ljudet av forsen.
Mår med andra ord förbaskat bra just nu!
Känns att det är den här miljön vi människor är gjorda för att vistas i.
Nåja, tänkte försöka mig på att berätta om det komiska när det gäller stugan vi hyrt och börjar med att visa den här bilden.
Detta är nämligen bilden som visades i annonsen om stugan och som introvert och asocial föll jag naturligtvis direkt. Gud vilket härligt läge…alldeles för sig själv ute där på ängarna en lagom bit ifrån sjön där den lilla ekan som ingick i hyran skulle ligga och guppa för sig själv i en vik.
Tänk att vakna här en morgon…gå ut på altanen som vetter mot sjön och avnjuta sitt morgonkaffe, och med denna vidunderliga utsikt över fjällen. Frisk luft, tystnad och lugn och ro!
Men….
…nu hade visst stugägarn ”glömt” att meddela att bilden var tagen för ca 50 år sedan så…..ja….det har liksom hunnit hända lite runtomkring så att säga…..
Detta är vad jag kunde åstadkomma för att ta en liknande bild som den ursprungliga, för där jag står nu har jag nämligen ett fiskrökeri i ryggen. Numer ligger alltså stugan inklämd i ett hörn av en tomt på vilken ett större bostadshus där uthyrarna bor ligger. Alldeles i utkanten till höger av bilden. Sen har det också byggts en riksväg några meter ovanför stugans vänstra gavel, ett fiskrökeri som sagt där jag står, vars ventilationsanläggning ständigt står och brusar, och den vackra ängen har schaktats och byggts om till parkering. En stor fin båtbrygga har byggts men vid den fick visst inte stugbåten ligga så den finns lite längre bort nere i snåren för sig själv.
Utsikten har hunnit växa igen och ja…..vad säger man?
Jo man får helt enkelt ta det hela med ro och njuta av att man trots allt bor ganska mysigt inne i stugan. Altanen kan tyvärr inte nås från insidan men men…det var ju inte utlovat heller.
Kan inte annat än skratta åt det och kan ju ännu säkrare garantera att vi åtminstone inte kommer tillbaka. Undrar just om någon av gästerna som lurats av annonsbilden gör det?
Har i alla fall lärt oss en läxa …och det är att alltid höra sig för om läget på stugan innan vi hyr.
Det var allt härifrån Ljusnans strand för den här gången.
Ha det bra !
Britta