Fredagkväll och stackars förkyld gräsänka som jag är (i alla fall några timmar tills älsklingen slutat jobbet kl 22) så tog jag och gick runt härhemma med kameran en stund. Man (jag i alla fall) hamnar ju i något slags ”icketidsexsisterande” tillstånd när man sätter igång med att fota, ställa in vitbalans, iso, slutartid, ändra stativbenlängden osv och vilket är ett bra sätt att få tiden att gå när man längtar efter någon.
Första fotot visar en liten del av våran största och väl finaste kakelugn (synd att den är brun bara tycker jag?) .
Det lite lustiga är att den egentliga anledningen till att jag fick för mig att börja fota var att jag skulle få med ett av de hjärtan som finns här i huset på bild, men på något sätt så försvann den bilden i hanteringen sen och det enda som finns kvar av det motivet är hjärtat som syns på skafferidörren till vänster på bilden. 
Hade alltså tagit en närbild av det söta hjärtat som sitter på gamla dassdörren som vi tagit in som skafferidörr men när jag äntligen lagt in bilderna i datorn och förminskat dem med hjälp av mitt avancerade fotoprogram så fanns inte den bilden med. Alltså får den här bilden representera ”hjärtebilden” för idag när kärleken står i centrum.
Fick förresten min present redan igår i form av en skön och varm poncho (vet inte om det stavas så?), alldeles för dyr present egentligen men blev såklart glad ändå.
Ännu en köksbild eftersom jag tyckte att det såg så mysigt ut nu på kvällen med de tända ljusen. Man blir ju lätt hemmablind annars men nu när jag började fota så tyckte jag att jag hittade fler och fler motiv.
Köpte ett par billiga murgrönor på hemköp häromdagen eftersom mitt krukväxtinnehav är en katastrof. Har i stort sett mest bara orkideér vilket verkar vara det som klarar sig bäst här hos mig som inte är den bästa på att komma ihåg att springa runt med vattenkannan :) Hade lite dåligt med ytterkrukor men hittade mormors gamla tillbringare som passade utmärkt som just det tycker jag.
Gillar den här kontrasten mellan modernt och gammalt, och då tänker jag på den kantiga ikealampan som står på golvet bredvid imperialsängen som älsklingen tillförde när han flyttade in. Är naturligtvis inte den sängen vi sover i utan står i tv rummet som prydnad, och kattsäng förstås.
På skåpet står ett foto av min svärmor som jag tyvärr aldrig hann lära känna. Träffade henne två/tre gånger innan hon dog men i och med att hon var ganska dement så förstod hon nog aldrig riktigt vem jag var. Har i alla fall förstått och kände bara efter de få möten vi hade att hon var en väldigt varm och snäll människa. En sådan som aldrig sa ett ont ord om andra och aldrig hetsade upp sig över småsaker utan hittade förklaringen på sådant som kunde upplevas som fel och negativt.
Brukar tända ett ljus för henne på fredagkvällarna eftersom det känns som om hon är med oss ganska ofta och tittar till hur vi har det.
En annan som håller koll på oss och huset är den lilla ”hustomten” eller trollkarlen eller vad man ska kalla honom som vi köpt på Nittsjö keramikfabrik. Vi båda blev förälskade direkt och kunde inte motstå honom
Och det här är en målning och porträtt av mannen som jag just nu sitter och väntar på. Någon vän till honom som målade av honom i hans ungdoms dagar :) kul och värdefull bild att ha.
Måste visa den här ”grejamojen” också som vi hittade på Erikshjälpen sist. Har googlat mig fram till att det är en kardbräda, alltså ett verktyg man använde förr att karda ullen på. Det syns inte här men det runda i mitten är en massa vassa små piggar som själva kardningen utfördes på. Såg att någon gjort en ljusstake av en liknande och klämt fast ljus på taggarna. Fint och originellt faktiskt!
Tar med en bild av en av de fina ljuslyktor jag köpt genom världsnaturfondens försäljning som barn och ungdomar brukar ägna sig åt inför julen. Lyser så fint och har fina motiv av vilda djur. Tror att den andra jag har, har delfiner som motiv.
Och till sist en bild av den så gott som ständigt sovande Findus :) . Han vet hur man fångar dagen han, och att göra sanning av uttrycket ”mindfulness”. Faktum är att han legat här i gungstolen sen kl fem/halv sex ungefär när jag lade ner honom där efter att själv suttit där en stund och gungat med honom i knäet. Tror nästan inte att han märkte att jag flyttade på mig och lade ner honom.
Nu är klockan halv tio och eftersom halsen värker och jag känner mig tröttare än vanligt så ska jag nog följa Findus exempel och krypa till kojs.
Måste bara ta lite te och macka först. En vana som jag har väldigt svårt att sluta med.
Ha det gott och en bra helg i kärlekens tecken :)
Britta