Lite sent att önska det kanske men bättre sent än aldrig heter det ju 
Ja julafton är över för denna gång och den var precis så som man önskar sig. God mat, trevligt sällskap, julklappar och nöjda ”barn” :)
Och saknade faktiskt inte snön särskilt mycket.
Det var dessutom en mindre snöstorm när jag vid femtiden på morgonen gav mig ut till frysboxen i uthuset för att ta fram mammas köttbullar. Vaknade strax före fem och och fick lite småpanik när tanken på köttbullarna slog mig som en blixt från klar himmel.
”Aaaah! Hjälp! Köttbullarna måste ju ut ur frysen!!!”
Har ju de senaste dagarna inte haft mycket annat än julmatsplanering i huvudet men just köttbullarna hade jag glömt att ta fram 
Så det var bara att dra på sig morgonrock, jacka och ett par stövlar och ge sig av ut !
Visst var det lite mysigt med snön då, särskilt när man fick gå in och krypa ner i sängen igen sen men det blev ju bara slask och plask av det ändå så det hade lika gärna kunnat låta bli.
Nåja, köttbullarna hann i alla fall tina tills gästerna kom!
Men nu ska vi strax se ett program på ettan som heter ”vid vägens ände” eller något sånt och handlar om en dam som bor ensamt och ödsligt någonstans i Lettland vid ryska gränsen. Tycker om sådana verklighetsprogram och denna typ av människor fascinerar mig.
Är kanske för att jag kan känna igen mig själv i dem som väljer att bo för sig själva någonstans ute i skogen :) Ja inte för att jag gör det nu men just för att jag mycket väl skulle kunna tänka mig det.
Dags att sluta skriva nu men God jul och Gott nytt år i alla fall
Britta