Vaknar vid tio över åtta. Sambons lugna andetag och trygga varma kropp bredvid mig har bytts ut mot en liten Samus som nu ligger och spinner tätt intill mina ben i fotändan. En liten tröst i alla fall när man saknar det mänskliga sällskap man blivit så van vid.
Den lite kyliga luften i rummet jämfört med värmen under täcket får mig att välja att ligga kvar en stund till.
Tänker på gårdagen, vad jag fick gjort då och vad jag skulle vilja hinna med idag.
Ser en strimma solljus på den vita kakelugnen och lockas att dra undan gardinen från fönstret och titta ut. Morgonfrosten glittrar på träden och åkern där ute, och solen lyser med ett svagt sken av guld.
Tittar och bara njuter en stund innan draget från fönstret får mig att krypa tillbaka ner i sängen igen. Tänker på de där innerfönstren vi pratat lite om.Skulle vara perfekt här i sovrummet där man vet att man ändå inte kommer att behöva öppna förrän våren är tillbaka igen. Fantiserar om att ha vitmossa emellan så som man sett i äldre hus. Vilket fantastiskt material egentligen. Både isolerande och såå fint. :)
Bestämmer mig för att gå upp och börja elda. Sätter på mig pyjamasen och de underbara ulltofflorna som jag fått av sambon. Kommer nog att bo i dem den här vintern så varma och sköna och ändå inte så att man blir svettig i dem.
Går ut i vardagsrummet och bor till fönstret. Ser grannens hästar som står och mumsar på sitt morgonhö ute i det fina morgonljuset med frost i gräset omkring. Den ganska nyanlända lilla svartskäckiga shettisen i sin egna lilla hage och” travarmamman” med sitt föl i den större hagen bredvid. Fölungen som vuxit något enormt i sommar och börjar bli en ung stilig herre med sina höga välformade ben och vackra huvud. Termometern visar -7 grader men det är ju inget som stör dessa fantastiska djur som står där och äter i lugn och ro med frost i pälsen.
Börjar direkt med eldningen och konstaterar att det behövs mer ved till vedspisen. Späntar upp lite tändved och får fart i både kamin och vedspis. Lyssnar till det behagliga sprakandet och ser till så att båda eldarna ska hålla sig vid liv medan jag och Wilma går ut på en kombinerad vedhämtar och morgontoalettvända.
Drar på mig täckbyxor utanpå pyjamasen och den varma sköna parkasen som jag fyndade på en loppis i somras, (80kr för en helt osliten parkas, helt otroligt) och går ut i den friska klara luften. Först är det alldeles tyst, men efter en stund när vi kommit ut på vägen hörs ett dovt muller som visar sig vara sto och föl som tar en morgongalopp i hagen. Man nästan känner hur det vibrerar i marken när deras hovar slår i . Står och betraktar dem ett tag medan Wilma nosar om ”dagens nyheter” på vägkanten. ”Vem har gått här innan? Och ska jag sätta mitt eget märke över?” Viktiga sysslor för en hund har jag förstått.
Går en kort promenad på vägen som går runt huset och sedan in på gården igen. Wilma hade nog gärna gått lite längre men ordet ”frukost” får henne att glömma de drömmarna. INGET är viktigare än mat i denna golden retrieverdams liv.
Talar om att jag bara ska hämta lite ved först och hon sätter sig och väntar tålmodigt utanför vedboden.
Kommer så småningom in igen och jämfört med ute känns det redan varmt och behagligt inne. Klär av mig, skyndar mig att rädda brasorna med mer ved och ger en förväntansfull Wilma som inte släpper mig med blicken nu sedan jag nämnt frukost, den efterlängtade måltiden.
Sätter igång vattenkokaren och gör i ordning mina frukostmackor medan jag tittar ut på grannens ek. Förundras över att den knappt släppt ett enda löv än jämfört med våran Herr Ek som redan är så gott som ”naken”. Kommer på att deras ek kanske är en ”hon”. En Fru Ek som är lite frysen och blyg av sig och väntar in i det sista innan hon låter kläderna falla ;)
Ler för mig själv av den tanken. Har aldrig tänkt så om den eken men bestämmer mig där och då för att så är det.
Hon är nämligen både lite mindre och har smärtare grenar än våran ek så visst får de från och med nu bli Herr och Fru. Visserligen lever de med kanske ca 50 meters avstånd men med tanke på hur sällsynt det är med ek här så är det väldigt nära ändå.
Eller ska vi kanske säga, Fröken Ek? Vet ju inte om de är gifta men skulle tro att de är ganska förälskade i alla fall
Ställer fram frukosten på bordet och sätter igång datorn. Stoppar in mer ved innan jag slår mig ner för att njuta av en lång ostörd frukost.
Älskar dessa underbara morgonstunder!
Britta
Tack Pernilla
Hm…? Har inte riktigt vant mig vid det ordet än? Tycker att det är lite märkligt. Men kommer nog dit snart Kan ju vara praktiskt att använda i vissa fall men nej, Herr och Fröken Ek får det nog vara
Är väl så att eken från och med nu får vara en ”hen”
Underbart! <3