lillasysterfix

Verkar som om det är en gång i veckan som gäller med bloggandet för mig numer.. och ja varför inte ? Bättre än inget i alla fall  :)
Har ärligt talat knappt startat datorn den här veckan pga att jag helt enkelt varit för trött efter jobbet.
Jobbade sista dagen på förra vikariatet i måndags, åkte till Gästrikland och hämtade en vedklyv i tisdags och hoppade sen på ett nytt vikariat i onsdags vilket är ett intensivt jobb då man först ska städa rum och avdelningar på ett äldreboende tre timmar, åka till ett dagis och servera barnen där lunch tre timmar och sen tillbaka till äldreboendet två och en halv timme. Så det har bara rusat på kan man säga hela veckan.

Det bästa med att jobba är att man verkligen uppskattar sina lediga dagar och en dag som denna känns ju som högsta vinsten på ett lotteri. VILKET VÄDER !

Fast det värsta nu blir att bestämma sig för vad man ska göra??
Är ju sådär nu igen att det känns som om man vill göra allt på en och samma gång!!!!!!!

Hade gjort en lista på saker att göra under helgen och en av dem, som var att baka mer bröd gjorde jag redan igår och det andra som gäller inomhusjobb känns inte lika lockande idag. Förstår inte varför?
På ”Innelistan” står bla att plantera om fler blommor, (vi har satt egna gojibärsbuskar från frö och plantorna behöver egna krukor nu), städa sovrummet, står också med men känns väl heller inte som det som lockar mest. Sen står det skriva på novellen och det är väl något jag borde göra eftersom jag tänkte skicka in den till en tävling där deadlinen är sista april, men hur ska jag hitta inspiration nu när  våren pågår för fullt därute?? Dessutom är den lite åt ”rysarhållet” så den passar bäst att skriva på om kvällarna.

Nej då lockar det mer att gå ut och stapla om gamla veden som är kvar, som bla står på ”Utelistan”, eller att tappa lite björksav vilket jag  tänkte använda som experiment på sönernas pollenallergi. Har läst om att det är många allergiker som blivit hjälpta av att dricka just björksav, bara ca en till en och en halv deciliter om dagen under värsta tiden och det är ju värt ett försök.
Än har det inte börjat och egentligen är det inget bra tecken eftersom det kommer att sluta med en riktig pollenexplosion om någon vecka. Bävar för det! Är så jobbigt att se hur de lider av nästäppa och kliande rinnande ögon  :(
Läste en väns blogg om hur svårt det är att se sina barn ha det svårt eller må dåligt och kan bara hålla med om att det är något av det jobbigaste som finns. Nu gällde det i hans fall inte fysiska bekymmer utan psykiska och är väl än värre måste jag säga.
Pollenallergi går i alla fall över efter någon månad men brustna hjärtan och själar läker inte lika lätt. Det är då man inser att man inte kan skydda dem från allt ont här i livet och är väl inte meningen heller eftersom de ska gå sin egen väg och lära sig sina egna läxor men därmed inte sagt att det inte är svårt att se dem lida. Önskar att man kunde ta över deras plågor då.

Sen har ju snön försvunnit nu på bara några dagar så marken är framme och redo att snyggas till lite vilket ju också lockar en dag som denna. Så frågan är nu vad jag gör??
Börjar med en morgonpromenad med Wilma så får vi se vad det leder till?
Ligger ändå två tonåringar och sover så gott på övervåningen så städning är det inte tal om än på några timmar. Sambon jobbar tyvärr annars hade det nog blivit en skogspromenad med matsäck kan jag tro  :)

Men nu börjar mina armar protestera så det får vara färdigskrivet för idag!
Ha det gott och låt solen värma er idag  :)

Britta