Blir så trött på mig själv ibland. Trodde i min enfald att jag skulle klara av att gå in och förminska en bild nu i det nya ”fantastiska” fotoprogrammet äldste sonen har lagt in men….puh vad trött jag blir!!
Finns det inget superenkelt idiotfotoprogram för tröglärda 40 +are med teflonhjärna ???
Det enda jag ju egentligen behöver kunna göra är att just förminska bilder så att de går att få in här på bloggen. Kommer nog aldrig att bli intresserad av att hålla på med en massa annat ”fiffel” med bilderna och får jag någon gång intresse av det så skaffar jag mig den kunskapen då. Får nog helt enkelt kontakta sonen igen och be honom ta bort det nuvarande programmet som nog också tar en hel del plats i datorn och hjälpa mig få in det förra som följde med min kamera och som jag faktiskt lyckades förminska bilder i .
Vet att sonen tycker att jag ska ha det här nya kvar för som han säger ”Man kan göra så mycket och så enkelt med det här programmet”…men men…min hjärna orkar helt enkelt inte med det. Min ”hårddisk” har inte plats för kunskapen programmet kräver för att ha utbyte av det.
Jag vill kunna blogga och jag vill kunna dela med mig av bilder på bloggen, när jag vill och hur jag vill och det kan jag inte som läget är just nu. Känner mig låst av det och tänker ta mig ur det.
Hur som helst så var det ju inte det här jag skulle skriva om den här gången egentligen utan jag tänkte nämligen lägga in en skön sommarbild på mig och Wilma vid Draggån .
Kände faktiskt av min ”sommarlängtan” i morse för även om vi har skidåkningen som vinternöje och tidsfördriv just nu så är jag ju en vår, höst och sommarmänniska innerst inne.
Vill se och känna den bara marken igen under mina fötter, känna doften av grönska och jord, gå barfota i bäcken och leta stenar, lyssna till fågelsång och till och med ett och annat ”pipande surr” från myggorna. Sitta ute på härbrestrappan och dricka morgonkaffet i solens värmande strålar. Suck..! Erkänner att jag faktiskt längtar efter det!
Nåja nu ska man inte klaga !
Det kommer ju snart en ny vår och sommar så varför inte bara nöja sig med tanken på det och leva som jag själv ofta tjatar om…här och nu 
Skön söndag på er !
Britta