Ja idag är det dags! Hoppas bara att min röst är tillbaka! Den försvann så gott som igår och än har jag inte provat den, men det ska nog gå bra i alla fall.
Har åtminstone inte lika ont i halsen idag så det verkar som om förkylningen redan vänt och går mot rätt håll. Tack och lov för nu är jag trött på att ta det lugnt. Dessutom ringde städledaren redan i tisdags och ville i alla fall chansa på att jag kunde gå ut på jobb direkt, men hon inledde samtalet med att ”Jag vet att vi sa att jag kunde ringa ifrån vecka 45 men skulle du kunna….??” Ja , ni vet 
Och igår ringde de från gymnasiet och undrade om jag kunde städa körhuset på måndag. Kunde knappt prata men fick i alla fall fram budskapet om att jag inte vågade lova förrän jag fått koll på min stämplingsperiod. Så någon större arbetsbrist verkar det inte vara just nu i alla fall Sen får vi väl se? Men som det är nu så tycks det ju som om var och varannan är förkyld och det betyder ju desto mer jobbtillfällen för mig tyvärr. Ja inte tyvärr för min del men man ska väl inte sitta och ”gnugga händerna ” åt att folk är sjuka
Annars så är det ju arbetsförmedlingens första öppna dag här i rättvik sedan jag blev arbetslös och det betyder att om telefonanmälan jag gjorde i tisdags ska gälla från och med då, så måste jag ner och anmäla mig på plats idag. Alla kollegor från kyrkogården ska också dit och sen brukar vi fika tillsammans innan vi skiljs åt för den här gången.
Vi säger ju alltid att vi måste träffas någon gång under vintern också men ni vet hur det är…? Det blir sällan så!
Brukar vara hur nervös som helst inför det här besöket men på något vis så känns det ovanligt lugnt i magen idag för att vara ”dagen för arbetsförmedlingsbesöket” . Kanske är det för att jag inte är riktigt frisk? Orkar inte oroa mig för vad de ska säga! Och vad blir väl bättre för att jag oroar mig? OM de vill tvinga mig att söka jobb i Haparanda eller Skanör och säger att jag måste vara beredd att flytta för att få ett jobb, annars stänger de av min ersättning så….?
Ja ärligt talat så orkar jag inte ens fundera på sånt nu. Och sen undrar jag ? Det måste väl finnas arbetslösa på just de orterna också som behöver jobben bättre än mig? Är väl knappast någon kommun i Sverige som har 0 % arbetslöshet?
Nåja, vi får se vad de säger? Jag har i alla fall hittills haft en underbar och mänsklig handledare som har förståelse för oss säsongsarbetare och jag hoppas verkligen att jag fortfarande står uppskriven hos henne. Hon kommer att bli så glad bara av att de redan börjat ringa efter mig som vikarie, det vet jag bara.
Men nu måste jag försöka få till ett någorlunda anständigt utseende när jag ska ut i civilisationen för första gången sen i måndags
Ha en bra dag !
Britta