lillasysterfix

Var bara något som kom över mig nu när jag som vanligt satt vid datorn och läste på lite bloggar och skrivarsidor mm.
Vi är på väg mot vintern nu!
Hjälp!
Hur i h-e ska jag orka?
Hur ska jag ta mig igenom den här tunga tunga, mörka, sterila, oinspirerande, innehållsfattiga, själsdödande, iskalla och alldeles för långa årstid!!!!!
Får nästan panikkänslor och vill försöka fly från verkligheten. Undvika att dras in i den långa mörka trånga tunnel som representerar vintern för mig.
Oro och köld är de dominerande kännetecknen.
Oro över ekonomi och hotet att bli avstängd från a-kassan för att jag inte söker det där jobbet i Halmstad, Lerum eller Östersund. Kanske inte ens jobbet i Älvdalen, Malung eller Idre?
Eller inte ens städjobbet på ett hotell i Tällberg?
Vem tror hon att hon är? Ska hon bara gå därhemma och leva på andras skattepengar bara för att jobben som finns inte passar den fina fröken??
Nej! Det är faktiskt inte så! Men det är svårt att söka jobb i Gällivare när man är född och uppvuxen på samma plats, är familjen och gårdens ”spindel i nätet”, är socialt handikappad och får ångest av nya personer och situationer!
Och ändå så vill jag inte annat än jobba och göra rätt för mig!
Och inte nog med det, jag har inte ens några krav och förväntningar på att jobbet måste vara roligt och utvecklande också!
Jag är snarare av typen som skulle kunna sitta vid ett rullband åtta timmar om dagen och rensa ut defekta klädnypor!
Skotta snö, rensa avlopp eller släpa ihop ris efter röjare ute i skogen. Är inte rädd för att bli skitig och svettig! Trivs ju snarare mer med det än att ha ett jobb där jag måste ”pudra näsan” och se till så att det inte gått någon maska på nylonstrumpbyxorna!
Brr…hemska tanke! Att vara tvungen att spegla sig och bättra på läppstiftet varje rast?
Nej! Skulle bara behöva ett jobb där jag får arbeta fysiskt, eller inte behöver tänka så mycket utan bara ”göra”! En bakgrundsfigur som tar hand om skitgörat helt enkelt. Som får göra mitt jobb, se resultat och sen gå hem och ta hand om det jobb som också måste göras härhemma.
Tvätta, elda, skotta snö, laga mat, diska, sköta katter och höns, prata med mina söner, lösa lite småproblem som rör dem.
Suck! NU var jag inte särskilt positiv! Jag vet! Men tror att det här var tvunget att bli skrivet.
Känner mig inte precis på topp just nu och skulle helst vilja stanna i sängen imorgon, nästa dag och dagen därpå!

Men , vet ni vad!
Det går över!
Har alltid gjort det hittills och kommer nog att fortsätta så hoppas jag
Tack gode gud för att jag nog ärvt en hel del av min fars positiva inställning till ALLT! Han är en otrolig människa som jag ärligt talat aldrig under mitt nu 40 åriga liv sett arg.
Undrar ibland vart han gör av ilskan? För han måste väl kunna känna det ibland? Måste väl bli irriterad och upprörd över vissa saker?
En före detta till en av mina systrar sa en gång ”Att den dagen Sven-Erik verkligen blir arg vill jag inte vara i närheten!”
Och kanske stämmer det eller så kommer det aldrig att hända? Han blir ju sjuttio nästa år och har man inte repat humör under sjuttio år så undrar man ju om det verkligen kommer att ske överhuvudtaget?
Vet att vi pratade om det här någon gång under en av våra träffar med släkten, förmodligen någon högtid såsom jul, påsk eller något och minns att han då sa:
”Det finns faktiskt en sak som skulle kunna göra mig riktigt arg, och det vore om någon skulle vara elak mot och behandla någon av mina döttrar illa”
Och det hördes att han verkligen menade det! Vi är ju tre systrar och under barndomen var pappa vår stora hjälte! Vi kallade honom stålmannen eftersom han var både snäll och stark 

Men nu drog jag iväg med ämnet igen som ju skulle vara vintern.Fast å andra sidan så var det ju inte någon direkt upplyftande läsning så det är kanske lika bra att lägga ned det ämnet.
Vinter blir det ju hur det än är och utan arbete blir jag snart hur det än är, och jorden snurrar väl vidare hur det än är, så att tiden också rullar på hur det än är, och ……….ja……..det enda som faktiskt kan hjälpa och underlätta är ju en positiv inställning till det hela!

Det vet jag ju egentligen 

Men nu, dags för sängen och lite söta drömmar kanske?

Ha det gott!
Britta