lillasysterfix

Vet inte vad som hände veckan som var men något skrivande här blev det inte i alla fall. Men nu är jag tillbaka och idag är det första dagen på sista månaden på kyrkogårdssäsongen för den här gången.
Oj…blev nästan ett vackert rim det där? 
Kanske säger jag det här varenda år men NU menar jag det verkligen riktigt mycket!!!!!!! VART tog det senaste halvåret vägen?????
Har faktiskt hört eller läst någonstans att det verkar vara så att tiden har ökat hastigheten, alltså att den verkligen går lite fortare. Har någonting med några planeter att göra på något vis och nog måste det vara så??
(Tänk att till och med planeter stressar mer nuförtiden? )

Men hur som helst så är det lördag idag men någon sovmorgon blev det inte då jag och äldste sonen åkte ut vid sju i morse i jakt på lite bra bilder. Vi började i ett fågeltorn vid Siljan och där fick jag faktiskt några bilder på en svan som jag själv i alla fall känner mig ganska nöjd med.

Fast här såg ju den här bilden ganska ljus och oskarp ut men om man klickar på den så blir den ju större och då blir det lite bättre tycker jag.

Gillar den blåa färger i den här och spegelbilden av svanen 

Sen måste jag ta med den här också vilket var en av dem jag tänkte radera först. Men precis när jag skulle trycka på raderaknappen så tyckte jag att den var lite rolig ändå även om den blev lite för ljus. Vet egentligen inte vad det var jag fastnade för, men tycker att den är lite konstnärlig på något vis med de två ensamma stenarna och den ännu mer ensamma svanen Fast det är bara på just den här bilden den är ensam och om man är riktigt uppmärksam så ser man att det inte är samma svan på de andra två bilderna.
Den här har en ljusare nyans av det gula på näbben vilket visar att den är yngre än den på de övriga två bilderna. Förmodligen mamma och son eller dotter ? Vet inte om och hur man ser könsskillnad på svanar?

Dessvärre så blev det inte någon annan fågelupplevelse än med svanar, till sonens stora besvikelse. Han är ju i första hand ute efter rovfåglar även om han också fotat både svanar och gräsänder med bra resultat.
Så efter någon timme i fågeltornet åkte vi vidare till sjön Tvärsen där han hört talas om att det skulle kunna finnas kungsörn eller till och med havsörn. När vi parkerat och kommit ur bilen är det första vi får se en hög med björnbajs mitt på vägen, men någon nalle fanns inte i närheten ( inte vad vi såg i alla fall även om vi säkert kunde ha varit iakttagna av den skyldige ) , men trots att det började så spännande så syntes det inte till varken rovfåglar eller några andra djur medan vi satt på en stor sten ute på en myr och njöt av matsäcken.
Men en härlig naturupplevelse var det i alla fall vid den alldeles stilla sjön uppe på en sten med ganska bra utsikt och det enda som hördes var korpars kraxande och några skogsduvors kuttrande.
Doften av myr är så frisk, och smaken av te och en tuttul med ost och skinka till är inte helt fel. Sämre kan man ha det på en ledig dag   Dessvärre gjorde vi misstaget att glömma myggmedlet hemma så det blev ett litet krigande med knotten innan vi gav upp och åkte vidare. Annars hade jag nog fått några bilder ifrån den platsen också, men sonens tålamod tar slut ganska fort så det var bara att packa ihop och sticka därifrån. Kan dock tänka mig att återvända dit rustad med lite myggmedel och tidigare på morgonen. Kan tänka mig hur vackert det måste vara där då särskilt om det är morgonsol med lite dimma.
Sen gick turen vidare till sjön Ljugaren som vi faktiskt åkte runt och det tog sin tid eftersom det är en stor sjö, men där sägs det också att det ska finnas örnar av något slag. Tyvärr så ville de inte visa sig idag och sonen som började bli ganska trött vid det här laget pga dåligt med sömn de senaste nätterna kände att det var dags att åka hem.
Väl hemma igen hade yngste sonen vaknat och efter att jag ätit lite lunch åkte han och jag till clas ohlssons vilket jag lovat att vi skulle göra idag.
Efter det hann jag med lite trädgårdsstädning innan jag bestämde mig för att passa på att göra ett besök ner till ån med kameran innan det blev dags för matlagning igen.

Det var som vanligt vackert därnere och nu är mossan på stenarna som allra finast. Riktigt illgrön så att det ser ut som om den nästan lyser på vissa ställen.

Sen är det ju detta vatten som jag aldrig tröttnar på att fota

En höstig strand med nedfallna rönnlöv.Visst ser det lite vemodigt ut med löven som gett upp för den här gången.

Men alltid glädjer det någon och ”tuggorna” på det här lövet visar väl det?

Ja det var några av dagens bilder och tänk att det alltid infinner sig en viss känsla efter en fotoutflykt. Man tar ju en massa bilder som man sedan går igenom och rensar ut skräpet och till sist har man några få kvar som man tycker kan vara värda att spara. Det är nog lite som att vaska guld tror jag? Först tar man in mängder av grus, sand och sten och till slut efter en hel del jobb finns det (förhoppningsvis) några få guldkorn kvar.
Man känner sig rik på något vis och man vet att det finns ett oändligt antal ”guldkorn” kvar att fota därute men ändå så är man nöjd för dagen liksom. Hmm.? lät nog lite flummigt det där men vet inte hur jag ska beskriva känslan? Alla bilder är ju egentligen unika och antalet motiv är ju oräkneligt. Det som är så spännande är att man aldrig vet exakt vad man ska hitta som fotoobjekt från en dag till en annan och kanske kanske tar man sitt livs bästa bild just den dagen?
Ja det är nog lite av samma känsla som samlare har när de får tag i ett nytt föremål till sin samling. Bilder är ju också en slags samling.

Men nu måste jag ta och hoppa i säng och imorgon får även väckarklockan sovmorgon

Ha det bra!
Britta